Posts on March 2014

Självattack – hur ser det ut?

Något som slagit mig den senaste tiden, är bloggar som på något vis mynnat ut ifrån en vilja om förändring. Ofta handlar det om personer som upplevt kris eller negativa livserfarenheter och genom att börja bry om sig själva så går de bort från självattack, mot självkärlek. Det är tufft, och en svår resa. Jag har själv förstahandserfarenhet på temat. Och därför läser jag med stort intresse. Gemensamhet i svåra frågor gör oss starkare, det är jag säker på.

Självattack låter flummigt, men är egentligen glasklart. Vi går i clinch med oss själva. Det kan handla om att

  • Vi inte tycker vi duger – och följaktligen pressar vi oss själva hårdare. Trots det verkar ingenting riktigt bra i våra egna ögon. Mycket sker i termer av tankar, som kan agera sylvasst mot oss.
  • Kroppen inte är tillräckligt stark/smal/snygg/attraktiv. Det går som ett mantra och puschar på. Om och om. Träning handlar inte längre om glädje, utan mer som ett måste. Vi vill uppnå något annat. Men även om vi når målen, fortsätter självattackerna.
  • Vi straffar oss själva på olika sätt – det kan vara alltifrån hur vi tänker om oss själva, till att de facto skada sig fysiskt, det som går under benämningen självskadebeteende.

Orsaker. Flera. Men skulle vi göra så mot någon annan?

Det är nytt för mig, ordet självattack. Jag har bland annat läst Skönpuls inlägg, där hon berättar hur hon ser på saken. Hon kommer med en del tips också!

Givetvis kommer jag med lästips, kanske inte just på temat självattack, men på temat att bli medveten om sig själv.

Åsa Nilsonnes Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro och Anna Kåvers Att leva ett liv, inte vinna ett krig – Om acceptans.

Åsa Nilsonne och Anna Kåver. Bokomslag
Väl värda att läsa.

 

 

 

Kikärtsbiffar med sesamfrön – glutenfria

Suget efter vegetariskt har nu gett resultat. Jag delar med mig!

2 portioner

1 paket (380 gr) kikärtor

1 morot

1 vitlöksklyfta

1 ägg

1-2 tsk curry

salt & peppar

0,5 dl sesamfrön

Lite bovetemjöl och havregryn, beroende på hur blöt massan blir

2-3 msk olivolja att steka i

 

Sås till: blanda lite creme fraiche eller kesella med sweet chili sås eller mango chutney.

Gör en sallad till. Serveras med nudlar eller råris.

Riv moroten fint. Hacka vitlöken. Skölj kikärtorna och mixa i en foodprocessor. Tillsätt den rivna moroten och vitlöken, och ett ägg. Curry på det. Salt & peppar. Mixa om. Lägg sedan över innehållet till en vanlig skål. Lägg i sesamfrön och blanda om med en sked. Ifall massan blir väldigt blöt: tillsätt bovetemjöl och havregryn. Forma till biffar och stek i lite olivolja på båda sidor, låt det gå långsamt.

 

Kikärtsbiffar, råris, sallad
Dagens vegetariska middag. Piffa med god dressing till salladen.

Träningslycka – var hittar man den? (5 tips)

Något som går verkligt bra ihop är träning och glädje. Faktiskt den bästa kombon. Ni som tränar, jag hoppas att glädjen som genereras är er bästa belöning. Jag vet, jag vet. Appar som mäter, fixar och trixar är fortfarande trendigt. För att inte tala om viktminskningskurer.

Men tänk om vi fokuserar om och suktar efter träningslyckan? Och att den i sin tur gör att vi vill träna mer? Win – win på den!


Fem tips för att odla träningslycka

1. Se till att träna något som du gillar – och testa dig fram.

2. Variera dig – så att träningen inte blir slentrian.

3. Träna med en kompis! Jag brukar träna med bland andra Strongday-Annika – lika kul varje gång!

4. Tänj på gränserna, och se om du klarar något nytt eller något tyngre. När jag tränade Soma Move märkte jag utveckling från vecka till vecka.

5. Ut och träna förstås! Använd bänkar för övningar, eller bara spring och njut av ljuset!

 

 

Löptur med Strongday och EnEmilia Stockholm
Annika och jag på språng längs Gröna Linjen

Stress – att sopa under mattan eller?

Stress – status idag liksom. Det är lite fint att vara stressad. Har du varit utbränd är du nästan inne. Med alla andra. Är du stressad – så verkar det som att allt är som det ska. Vi sopar den under mattan och fortsätter, eller hur?

Stress är något jag har erfarenhet av – i både små och stora doser. Absolut, min egen predisposition för stress är avgörande: hur och vad som händer med en person under stress är individuellt. Men det som gör mig fundersam är följande: varför ska stress vara ett normaltillstånd? Varför ska vi per automatik välja att köra på, för att det är normen? Vad är det som säger att vi inte kan välja något annat istället? Berätta gärna, och det menar jag, för jag vill veta. Hur funkar det på din arbetsplats?

Jag tror inte att ”stresstålighet” som egenskap är något att eftersträva, jag är allergisk mot den typen av formuleringar. Jag tror snarare att man ska arbeta smart. Har det gått så långt att man måste använda sin stresstålighet, ja, då kan man fundera på vilken plats man befinner sig på.

Jag måste förstås skriva det här, så att jag inte råkar inte för repressalier. Stress är normalt. Vi måste kunna bli stressade. Det ligger i människans natur. Det finurliga är att hjärnan skiljer inte på vad som är sant eller inte. Är det fara så är det. Även den som befinner sig i just ditt huvud. Men är du långvarigt stressad kan det få rätt saftiga konsekvenser. Och ännu värre: vi vet om det. Ändå verkar det inte stoppa oss. Förrän vi blir stoppade av utmattning.

Den där positiva varianten då? Jag känner flera som faktiskt är rätt stresståliga, som älskar utmaningen, som får en kick och energi tillbaka. Som verkligen vill. Jag tror skillnaden där är just förmågan att hålla stressnivåerna på en schysst nivå, och att man tankar energi mellan varven.

Hur ska man tänka? Vad är en rimlig nivå? Trial and error – men de flesta av oss vet ju när det är för mycket. Och det är det jag vill peka på. Som jag så ofta skrivit: människan är till sin natur begränsad och har en massa behov. Det är inte lätt. Men lyssna, så ska du få svar. Det betyder inte att man är sämre än någon annan.

 

Utsikt La Gomera
Avstressande utsikt på La Gomera

Att längta efter

Tradigt. Värre. För en vecka sen var jag på #bbc2014. Det föds drömmar genom att delta i träning och att umgås med andra glada!

Men är man sjuk verkar allt falla platt. Med förbundna ögon river jag numera ingefära och pressar citron. Gör allt så förbaskat megarätt och ändå, en förkylning som drar ut på tiden.

Då peppar jag mig själv med bilder. Föder min egen längtan med näring.

 

Proteinbollar, ingredienser

Göra knasiga och näringsrika mellanmål, här en bild på proteinbollar in the making.

 

Röda linser

Laga nya vegetariska recept. En period var jag känd för min linssoppa.

 

Hästar på Tyresta

Nature is calling. Tyresta. Längtar

 

Tjejer som gör selfies

Uppleva något riktigt roligt. Som att fota tjejer som gör megaselfies. Här på fotografiska.

 

Emilia

Apropå fotografiska. Ska på deras brunch om en vecka. Och då ni!

 

 

Alltså det här med flygplan som försvinner. Vår lilla värld blir plötsligt så stor. Tänk liksom att söka igenom Indiska Oceanen. Fascinerande och samtidigt så obehagligt. 

Att få till maten

Mitt största intresse, bredvid träningen, är mat. Jag planerar en hel del och hämtar inspiration från olika håll. Nu på senaste tiden har jag blivit mer och mer intresserad av vegetarisk kost, vi får se var jag hamnar.

Att få till maten tror jag bygger på

…att du planerar – gärna några dagar i förväg

…att du testar vad som funkar för dig. Jag upptäckte att gluten har varit en stor bov i mitt liv. Många år gick jag omkring med ont i magen. Nu undviker jag det till 90% och kan inte vara mer nöjd med valet.

….att äta regelbundet. Mellanmål är anledningen till att jag håller mig mätt och att jag orkar igenom dagen.

….att ha grundläggande kunskaper kring mat, men det behöver inte vara superavancerat!

…undvika allt som heter halvfabrikat. Om du inte gör egna förstås!

 

För ett år sen, lite drygt, gick jag en kurs som behandlade kosthållningen Isodieten. Den går bland annat ut på att man har lika fördelning fett, kolhydrater och protein. Vidare väljer man råvaror med kvalitet och hög näringstäthet. Att aldrig gå hungrig är en tredje pelare. För mig har isomat blivit min ”vanliga” mat. Det som gör att jag fortsätter på samma spår är att magen mår bra, orken är den ska och träningen funkar. Den stora skillnaden, förutom gluten, är att mellanmålen känns mitt i prick för mig.

 

Finnerödja bara bär
Bara bär – ny produkt från Finnerödja. Testade tillsammans med keso, gott. Den fanns med i goodiebagen för #bbc2014.

Vill du läsa mer om Isodieten, föreslår jag att du går in här. En av grundarna är Kristina Andersson.

 

 

 

Older Posts »