#innehåller reklamlänk till egen verksamhet#
LEVA HÅLLBART. Jag fick nyligen några frågor skickade till mig, på temat köpfritt. De skulle vara ett underlag för ett eftermiddagsprogram med P4 Extra, där jag deltog igår. Lyssna här, 1:17 in i programmet är jag med. Jag tänker att jag gör en Q&A här på bloggen också, hoppas ni gillar det. Då kör vi!
Först och främst, vad menar du med köpstopp? Vad ingår i det?
Köpstopp betyder att man stoppar sina köp. I mitt fall så innebär det inga nya kläder eller prylar, det är en regel som följt med mig sedan 2016 och jag har hållit i den 2017, 2018, 2019, 2020, 2021, 2022. Hur gör jag då med att äta ute eller fika? Där har jag satt en gräns på två gånger i veckan, där jag unnar mig något gott eller en lunch på stan. Många undrar hur man ska göra med presenter när någon fyller år. Min regel är att köpa något ätbart, som en olivolja eller något annat som går åt.
Du är inne på åttonde året av köpfrihet, hur har det varit?
Framför allt har det varit väldigt roligt, jag har byggt ett community på Facebook där jag fått med mig andra nyfikna som velat testa köpfritt. Jag har skrivit otaliga texter med reflektion kring köpfritt och det är också den jag vill åt: reflektionen och att vi skapar en respekt för de pengar som man tjänar från arbete. Mitt köpstopp började som en rolig utmaning, där jag ville se om jag kunde klara att inte handla på ett år. Men det har sedan utvecklats till något mer: jag har tröttnat på berättelsen om det goda livet, där konsumtion utmålas som det enda viktiga. Vidare har jag fått upp ögonen för klimatfrågan där jag ser konsumtion som en viktig bov i dramat.
Vad har varit svårast att hålla igen på?
Det jag verkligen uppskattar är hudvård – att få smörja ansiktet med kräm, det är min grej. Idag köper jag hudvård endast när den helt tagit slut hemma. Jag läste nånstans att svenskarna lägger cirka 20 miljarder på hudvård varje år. Det som vore extra intressant att veta är huruvida vi faktiskt använder upp hudvården, eller om vi slänger halvfulla flaskor för att vi tröttnat och vill ha nytt.
Vad fick dig att ens börja så för flera år sedan?
Min anledning var enkel: jag ville utmana mig själv. Jag hade nyligen blivit mamma och jag kände att jag ville ta ett större ansvar ekonomiskt. Så: en rolig utmaning som senare utvecklades till ett klimatengagemang.
>> Här hittar du mina böcker >>
Viktigt i sammanhanget är att det är ju verkligen inte alla som ens har råd att överkonsumera, det handlar ju om vad man får över i plånboken. När du är ute och pratar om att minska till exempel klädinköpen, vem vänder du dig till?
Jag vänder mig till dem som redan har allt de behöver. Som kanske använt shopping som ett intresse i sig, som en hobby. Men som också kanske känner att man längtar efter något annat, något mer, en mening. Det finns studier vars resultat pekar på att materialism kan kopplas till psykisk och fysisk ohälsa. Människor som värdesätter materialistiska värden mår sämre. Jag vill visa att det går att skapa livskvalitet bortom shoppingen.
Men om man är riktigt intresserad av mode låter det ju svårt med köpstopp eller köpfrihet, hur ska man bära sig åt då?
Jag kan tycka att det finns något fint i att vilja uttrycka sig med hjälp av mode. Men frågan är vilket sorts mode vi ska satsa på och hur vi kan leva hållbart. Vi behöver omdefiniera mode så att det blir hållbart. Jakten på det nyproducerade hoppas jag vi kan komma bort ifrån. Hur vi använder kläder behöver förändras, vi slänger 7-8 kilo kläder per svensk och år. Textilier och kläder är en av världens största utsläppare av växthusgaser. Det går att förändra, till exempel genom cirkularitet: använd dina kläder längre, varför inte starta en vandrande klädkasse där du bor? Det går ut på att man låter en kasse gå runt, där man lägger i kläder i en viss storlek och så är man ett gäng som delar på kläderna.
Varifrån kommer dina kläder för du måste väl fylla på ibland?
Jag har ärvt kläder från min svärmor som gick bort för några år sedan, så jag har kläder som förmodligen kommer räcka en livstid. Det som däremot slits är underkläder och strumpor, och där brukar min mamma komma och fylla på i mina lådor. Jag köpte faktiskt strumpor häromveckan då jag på riktigt saknade det.
Och när det kommer till möbler och prylar, hur går dina tankar där?
Möbler och att förnya sig – det kan göras på ett mer hållbart sätt. Jag tror världen har alla soffor som behövs, som kan användas av flera personer och att möblerna lever längre. Prylar: det finns faktiskt forskning som säger att vi kan köpa oss lyckliga ifall vi handlar sådant som rimmar väl med våra värderingar. Har du till exempel en hobby där du gärna fotograferar, då kan ett kamerainköp vara en bra idé. Men frågan blir: kan vi handla den begagnad? Det går att ta olika beslut och vill man leva hållbart gäller det att gå utanför boxen och hitta lösningar som är snälla både mot plånboken och planeten.
>> Missa inte inläggen från Åsa Callmer på temat tillräcklighet! >>
Hur har attityden till ändrade köpvanor och second hand förändrats under de år du hållit på?
Jag tycker mig se ett ökat intresse för hållbarhet och också en trötthet över konsumtionshysterin. Att vi inte vill köpa oss fram i livet. Och när vi väl behöver något så ser jag fler och fler som börjar hitta alternativa lösningar. Det innebär att vi inte direkt öppnar plånboken i närmsta galleria utan vi kikar på om vi kan låna från någon granne, vi frågar i sociala medier ifall det är någon som säljer en stavmixer eller vad det nu kan vara. Det finns en vilja att vara mer hållbar och där kan second hand verkligen spela en avgörande roll.
Berätta gärna vad du tänker om att leva hållbart? Vad är svårt? Vad är enkelt? Om du funderar på köpstopp kan jag varmt rekommendera mitt inlägg med regler för 2023.
