Posts on October 2020

Recension Mindfully, och varför jag mediterar

recension mindfully

Recension Mindfully. För en tid sen var jag med och testade en beta-version av appen Mindfully. Varför jag ville vara med och testa? För jag redan mediterar men saknade en svensk app helt dedikerad till just meditation, så när frågan om beta-testning kom upp i sociala medier var jag snabb att haka på. Här kommer mina tankar om appen, så här några veckor efter lanseringen.

Recension av appen Mindfully

Appens innehåll är på svenska, det är ett stort plus! Mindfullys utseende och innehåll gör att du lätt kan navigera och hitta det du behöver, känslan av upplevelsen är att du har mycket att välja på lite beroende på vad du har för behov. Lite som en mental godispåse. För det kan faktiskt se helt olika ut, ditt behov kan förändras från dag till dag, det mentala tillståndet ser inte likadant ut, eller hur?

Jag testade till en början guidade meditationer, för att sedan gå över till semi-guidade, det vill säga med lite lagom mycket prat. Det som är skönt med appen är att du lätt kan justera tiden, du kan till exempel välja om du vill meditera 10, 20 eller 30 minuter, med ett knapptryck bara. Sen jag började med appen har jag haft flera tillfällen då meditationen hjälpt mig i vardagen, att landa, att fokusera om, att slappna av. För mig som är mycket i huvudet är guidade meditationer guld värt och med appen blir det ett tillgängligt sätt att faktiskt göra skillnad för sig själv varje dag. I dagsläget har jag mediterat som mest 7 dagar i rad, och är uppe i 260 minuter sedan start. För mig är statistiken sporrande, för den påminner mig om att jag mår bra av att ta en stund för mig själv, varje dag. Det handlar inte om prestation, utan om motivation.

Ni vet ju att närvaro i naturen också är en bra sak!

Eftersom appen är hyfsat ny så kan den vara svår att hitta, här får du direktlänkar. Du kan testa kostnadsfritt i 7 dagar.

Mindfully App Store

Mindfully Google Play

Godispåse? Och varför jag mediterar

Mindfully är en levande app, som hela tiden får nytt innehåll, vilket gör att den blir svår att tröttna på. Du har i dagsläget över 200 meditationer att välja på. Du kan söka dig till appen för att hitta inspiration till ett mer stabilt liv, själv behöver jag liksom balansera upp scrollande på Facebook och Instagram med mer fokuserat sinne genom just meditation. För mig har resan börjat (igen ska sägas, jag har mediterat i några år till och från) och jag vet att jag bara testat en bråkdel av allt som finns i appen. Jag tycker just nu att det ska bli spännande att köra meditationer med andra lärare, till exempel Närvaroskolan med Bengt Renander, för fram till nu har jag kört samma hela tiden.

Ni som följt mig länge vet att jag brottats med olika tillstånd, bland annat utmattning och ångest, som en konsekvens att jag drivit mig själv för hårt. Det gjorde att jag för några år sen började meditera, då föll jag för Yoga Nidra, som är en liggande meditation där man går igenom kroppen. Bloggade lite om det i inlägget om fem riktigt bra vanor. Jag har också mediterat via Headspace, men kom av mig efter ett tag. Därför känns det kul att vara igång igen, jag mår bra av guidade meditationer.

Men vad tycker jag om appar och köp, samtidigt som jag är köpstoppsinspiratör? För mig personligen har jag sagt att jag får ha en onlinetjänst igång under köpstoppet, däremot tror jag man ska välja med omsorg. Inte ha igång tio samtidigt utan att veta vad vi egentligen har signat för. Appar som vi faktiskt använder, det är något positivt. Kan avslöja att jag senast idag gick igenom mitt kontoutdrag och där har det sedan april varit en prenumeration från en större dagstidning igång, utan att jag hade koll på det! Även jag behöver påminna mig själv. Jag förespråkar ju att vi ska ha koll på våra pengar och vart de går, och samma sak gäller förstås onlinetjänster. En app med meditation går under någon form av investering i hälsa, och det kommer jag inte sätta mig emot <3

Och så bara: pusta ut. Och sen: ett andetag till.

Vi har börjat promenera till den där bänken vid sjön. Och vi har slutat prata, för att bara sitta där. Vi tittar ut över sjön och ögonen vandrar till andra sidan. Där kan man skymta att någon satt ut lampor upp till sin stuga. När vinden blåser rör sig grenarna, och då ser lamporna ut som levande ljus. Och vi bjuds rakt in i någon annans känsla. För det är vackert och stämningsfullt. Sist vi satt på bänken hade mörkret intensifierats mer än senast. Den mörka delen av året är här och jag älskar att jag nu måste ut snabbare än kvickt för att ta del av ljuset. Att jag måste prioritera skarpt, för ljuset väntar inte på någon.

Jag skriver en text om att vila och jag förstår ju det. Att det inte alls är lätt men om vi verkligen står helt stilla, sjunker in i oss själva, då kanske du hör en röst som viskar: jag behöver ta en paus. Hur många gånger har vi inte lyssnat? Hur många gånger till kan vi inte lyssna innan det övergår till… ja, vadå? Vad händer när vi inte orkar ta till oss våra egna behov? Det ser nog olika ut. Men jag inser att jag vill lyssna. Entreprenör javisst, men en klok sådan som vill hålla livet ut och utefter devisen att livet består av mycket.

Så jag pustar ut. Och tar ett andetag till. Livet behöver inte vara allvarligt alltid. Jag behöver inte vara viktig alls.

Den finaste bänkutsikten jag kan tänka mig <3

Jag vill inte missa skymningen heller. Eller att titta på tv-program med tema lego, där vi applåderar tillsammans med det vackraste jag vet. Springer gärna när hjärtat behöver puls, men inte annars. Jag vill inte missa livet, för att tanken är i framtiden. Vill inte vara smartast, nej, jag vill falla rakt in i kärlekens dimma när det gäller nuet. Jag vill inte finta mig själv, eller någon annan. Vill lära mig konsten att sätta gränser, både mot mig själv och andra. Det är så mycket jag behöver. Och varför ska jag inte få det?

Köpstopp 2021, så här kan du förbereda dig: 5 tips!

köpstopp 2021 kan handla om mer naturtid

Köpstopp 2021? Jag vet. Jag är ute i sjukt god tid. Men det är också för att jag vet att många av er som funderar på köpstopp behöver tid att smälta idén. Att hitta era “varför”. Att våga. Så jag tänker att ju snabbare vi går in med inställningen: yes, klart jag ska köra, desto större är sannolikheten att vi faktiskt gör det. Vågar. Vill. Vaskar fram de där tankarna som kanske inte riktigt fått plats än: vem är jag när jag inte shoppar?

Köpstopp 2021: 5 förberedande tankar att ha med sig

  1. “Köp” är inte ett normalläge, egentligen. Köp är något som människan kommit på, och sen gjort big business av det. Det har dessutom nästlat sig in i våra känslor. För varje känsla du känner, så finns ett köp. Vi kan skapa ett annat normalläge, I promise!
  2. Om jag inte handlar, vad gör jag istället? Egentligen är det konstigt att vi förutsätter att livet ska levas genom att köpa sig fram. Men här finns det alltså utrymme att fylla ut med helt andra saker. Själv läser jag som aldrig förr (har precis hittat appen Biblio) och lär mig nya saker, som att klippa film. Och sen: skogen. Skogen!
  3. Det handlar inte om absolutism, det handlar om att skapa ett reflektionsutrymme: vad rör sig uppe bakom pannbenet? Hur resonerar jag? När jag mår bra? När jag mår dåligt? Hur beter jag mig och hur ofta slinker köp igenom utan eftertanke? Använder jag köp och shopping fast det kanske är något helt annat jag behöver? Om jag verkligen behöver köpa något, är det alltid nyproducerat?
  4. Innan köpstoppet börjar, fundera på varför du gör det, vilken är din drivkraft? Hur vill du utforma ditt köpstopp 2021? Du kan läsa guiden för 2020 och hitta inspiration där. Jag tänker att mitt eget köpstopp 2021 ska innehålla spår av hälsa, se nedan.
  5. Sätt tolv delmål (ett för varje månad) – på ett helt annat område som inte rör shopping eller pengar. Till exempel: under min första köpfria månad skulle jag vilja lära mig att….. Jag kommer sätta 12 mål för min hälsa under 2021 och jag hoppas jag får med mig fler i köpfritt-gruppen på Facebook.
Jag fortsätter. Mitt köpstopp har funnits med som en bas 2016, 2017, 2018, 2019, 2020.

Varför har köpstopp kommit att bli en allt starkare trend? Det finns flera orsaker till det och jag tror att klimatkrisen är en sådan. Vi förstår helt plötsligt att våra köp egentligen är uttag ur jordens resurser och att det vi handlar skapar avtryck. Vi närmar oss det som en gång låg i skymundan och var svårt att greppa. Sen tror jag det finns något i våra livsstilar som många tröttnat på: att ständigt jaga. Jaga sin vardag, jaga sin rätt att bara vara. Vi behöver slappna av lite, göra oss själva lite oviktiga, hitta aktiviteter som både är hållbara för oss själva och för andra. Tagga ner. Därför tror jag köpstopp är ett statement: hit men inte längre. Jag vill något annat. Punkt.

En vacker höstdag gick jag till Tyresta, från Vendelsö.

gå till tyresta, via ramsjön

Det finns en liten lista av små äventyr i bakhuvudet hos mig. Den listan bygger på att utforska mitt närområde, för jag älskar att ta mig nära, men ändå se något nytt. Att gå till Tyresta från oss, i Vendelsö, har jag länge velat, men skjutit på det. Trott att det var långt att gå. Men, efter att ha pratat med mina grannar fick jag det förklarat för mig: det handlar om fem, sex kilometer. Så när en av höstens vackraste dagar tittade in, så var jag redo.

Kameran fick mycket att göra på promenaden 🙂

Jag tog mig till Lyckebysjön (där jag badat hela sommaren) och gick på den vänstra sidan sett från mitt håll. Då och då poppade det upp ungdomar som hade orientering, så jag hade sällskap en del av vägen. En bit fram tog jag mig sedan bort från “min” sjö och upp mot Ramsjön. Så vackert även där och jag hade glömt bort att det finns andra sjöar i närheten av mig.

Ramsjön, en bit ifrån Lyckebysjön

Vidare kom jag in i ett passage som bokstavligen exploderade av gula, ljusa färger från löven, och solen passade på att titta in den med. Sen blev jag osäker, vid ett vägskäl valde jag den större vägen, och förstod då att jag tagit mig en bit utanför själva Tyrestareservatet. Men det gjorde ingenting, det var en fin väg med vyer som jag placerade i den mentala bildbanken.

Fantastisk höstdag, kanske en av de sista för i år.

Helt plötsligt var jag framme, jag kom ut på den grusväg som jag brukar cykla på när jag ska till Tyresta. Först hade jag tänkt att gå till Tyresta Caféet, men insåg sen att de hade stängt just idag. Så min utflykt fick sig ett slut och jag tog mig hem. Nöjd!

Flera äventyr med kameran längtar jag till <3

Just nu skriver jag på min andra bok, vilket gör att det blir rätt mycket skärmtid. Men den bästa mixen, för kreativitet, är att både lägga tid på hantverket men också göra så att man orkar. Att vara ute när det är ljust, och skriva när det är mörkt, tror jag kan vara ett sätt att lösa sin vardag. Det funkar inte för alla, men det fungerar bra för mig. Om det är första gången du är härinne på bloggen, klicka här för att ta reda på vem jag är och vad jag skriver om helst. Tycker du om det jag skriver? Gilla mig gärna på bloglovin!

Sjunka ned i varat – att stanna upp för en stund.

bild på stenar

Jag tror det är supervanligt, ja mer regel än undantag, att tappa förmågan att stanna upp. Jag testade en app i slutet på förra månaden, och jag fastnade vid detta: är vi närvarande, är vi lyckliga. Tänk om det faktiskt är så: att det inte handlar om det senaste köpet, den nyaste jackan eller ens den där hudkrämen (jag skriver så, eftersom jag just nu suktar). Utan närvaron i sig kan ge oss lycka och välbefinnande. No gadgets needed. Varför ingen pratar om den? Jag tänker att närvaron är gratis, och då är marknaden inte intresserad.

Så jag närvarar så ofta jag kommer ihåg det. Det kan vara när jag läser sagan för lilleman på kvällen, att jag fångar in närvaron och bjuder in den till att delta. Det blir bra, riktigt bra. Det känns mer meningsfullt. Än om jag surrar med annat uppe på hjärnkontoret.

Det är passande att jag skriver om det just denna kväll, då vi har World Mental Health Day. Psykisk ohälsa är också närvarande på den här planeten, och det gör mig fysiskt ont att det är så vanligt. Givetvis finns det grader på skalan, men ändå: att må dåligt trots att vi skulle kunna må bra, det är inte värdigt.

>> Här kan du läsa ett inlägg om utmattning >>

Jag tänker att närvaron blir uppvaktad av…. ja, men precis allting. Det är liksom en ständigt flöde av attiraljer som på något sätt ska sorteras av hjärnan. Man kan bli trött för mindre. Jag tror i och för sig att genom frånvaro av närvaro, så blir vi på riktigt trötta. Min bästa närvaro just nu är att läsa böcker. Och att lägga mig hyfsat i tid. Och skriva. Jag mediterar (kommer berätta mer om den app som jag testat, i ett separat inlägg) och det funkar också bra, som något slags ankare. Ja, det var några ytterligare tankar från mig.

För den som har höga krav på sig själv

Vatten och bänk vid sjö. inlägg om för höga krav på sig själv

Det är mycket i livets tillvaro som handlar om att göra. Man lämnar en uppgift, för att börja på en annan. På repeat. Och har du flow, ja, vad kan man mer säga än grattis? Men det kan ju också handla om att ha för höga krav på sig själv, jag känner ofta att det är överväldigande, alla projekt här hemma som jag skulle vilja ta tag i, men som jag undviker, för att jag helt enkelt inte orkar.

Men så har jag kommit på en sak. Att det faktiskt handlar om mitt sätt att se på de saker som ska genomföras. Jag är helt enkelt en allt eller inget människa. Ska jag städa badrummet, så är det hela badrummet, enligt konstens alla regler. Och då är det inte konstigt att jag backar (och har ett skitigt badrum). Jag är, rätt och slätt, en av dem som har för höga krav på sig själv.

Skogen. Kravlöst.

Ett handfat duger gott nog

Så lösningen då? Jo det finns en sådan. Häromdagen tvättade jag badrumshandfatet. Bara. Punkt. Och sen det viktiga: känn dig sjukt nöjd över det där handfatet, ok?!

>> här kan du läsa ett inlägg om att våga välja deltid >>

Vad jag vill säga med det här? Att vi behöver sänka den där ribban. Acceptera livet som det är, att vi rätt ofta är trötta, och att vi behöver inte nånting, om det faktiskt är det bästa för oss. Aktivitet är inte alltid bäst, är min erfarenhet.

Höga krav på sig själv, hur blir det då med vila?

Jag tycker hela konceptet vila är så intressant. Vi kan ju vara helt överens om att vila ser vida olika ut, beroende på vem du är. Min käre make har varit sjuk ett par dagar, med pencillinkur och hela köret. Vad han gör? Jo, han ligger på soffan och vilar. Och vad jag tycker om det? Jag tycker det är fantastiskt att han kan göra det, för jag tror det ger resultat och återhämtning. Om jag kan lägga mig på soffan? Nej tyvärr inte, inte riktigt men en promenad är min bästa vila. Jag har nyligen också läst om lite äldre forskning som pekar på att vi behöver lära oss att vila att vilan som sådan är nedvärderad. Jag önskar att vi kunde bre ut lite mer vila i samhället och jag kan inte låta bli att undra: hur känns vilan, egentligen?

Bloggtips: Sandra Junhammar <3

Older Posts »