Posts on August 2018

Rensa kylen – en ny hållbar utmaning. Nu kör vi mot #matsvinn0

rensa kylen 3

Vill du rensa kylen? Då ska du läsa det här. En vanlig familj slänger mat för 3000-6000 kronor per år. Varför då, kan man undra? Jag tror att det är fullt ätbar mat, många gånger, varför kommer jag strax att berätta om. Men! Det är klart att det går att förändra, på ett enkelt sätt, och bli en matsvinns-motståndare. Häng med så ska jag berätta om min relation till mitt kylskåp.

Det finns en hel del skrivet om hur svensken äter och konsumerar mat. Men tänk er att 45 kilo mat och dryck, som är fullt ätbar/drickbar, slängs. Vi borde inte “shama” mer om det, bara konstatera att här behöver vi göra något. Men det ska vara lustfyllt och det ska finnas en mening med det, eller hur?

Rensa kylen. Så här gör jag med mitt kylskåp i skrivande stund

Tänk att jag är mitt i det. Att faktiskt få en överblick kring vad jag har i kylskåpet. Här är min guide till ett mer hållbart kylskåp.

1. Börja med att ta reda på vad du har i kylen. Jag kör enligt devisen: hylla för hylla. Jag har i detta nu blivit klar med 3 av 4 hyllor.

2. Töm hyllan som du arbetar med. Nu kommer the tricky part. När jag ser något som varit länge i kylen, så är jag instinktivt “säker på” att det är gammalt. Men! Det behöver inte alls vara så. Som igår: Jag hade en pestoburk som jag VET har stått där superlänge, dessutom: öppnad. Men du behöver då: titta (mögel?), lukta (det brukar säga det mesta) och smaka (läskigt jag vet – men do it, vi behöver sluta vara rädda). Så jag tittade: ingen fara, inget mögel. Lukta: men det luktar ju faktiskt okej? och smaka: det gjorde jag inte, för jag bedömde att jag ska göra en pastarätt med pesto och med soltorkade tomater (HUR är det möjligt att jag har TRE påbörjade soltorkade tomater?)

3. Medan du håller på att rensa kylen: se till att skapa en meny på det som behöver ätas upp. Som att jag bestämde mig för att göra en pastarätt med pesto pretty soon eftersom jag vill “få bort burken”. Målet är att ha ett rätt minimalistiskt kylskåp med överblick. Bli kompis med din kyl!

4. Torka av hyllan. När du har kollat igenom ditt innehåll genom att titta, lukta, smaka, lägg tillbaka det som är okej – men där det är osäkra kort (till exempel om något känns ok men ändå är långt passerat när det gäller bäst-före-datum): markera med lite maskeringstejp där du sätter ett frågetecken. Detta för att puscha för att ni snart ska äta upp maten.

5. Du är klar med hyllan – ge dig själv en high-five! Se nu till att minska innehållet på din hylla successivt så att du inte har så mycket i kylen. Förresten, här kan du läsa mer om hur du kan göra för att minska ditt matsvinn, en intervju med Anki Sundin som är näringsfysiolog och dessutom är intresserad av hållbarhetsfrågor. Jag arbetar med Anki till vardags och den här artikeln gör några fler konkreta tips!

“Kanske har du någon klok idé? Berätta den för din matbutik!” – Anki Sundin, om matsvinn och hur den kan lösas med gemensamma krafter.

Det här gör jag för 6000 kronor. Vad gör du?

Den bästa belöningen kanske är några fler tusenlappar i plånboken? Tänk dig sex sköna tusenlappar – vad gör du med dem? Här är några saker jag kan tänka mig:

Åka på snordyr weekend, gärna med SPA-behandling. Till exempel till Yasuragi, eller till Grand Hotel Saltsjöbaden.

Ta ledigt. Det man måste komma ihåg är att 6000 kronor är ju redan skattade pengar, så för att ha 6000 kronor i fickan så måste jag som driver eget dra ihop ungefär det dubbla. Hur som helst: några dagar ledigt istället för att jobba känns som en bra grej!

Kylskåp med app.

Jag kan tycka det viktigaste i kampen mot matsvinn är att våga äta mat som faktiskt är ätbar. Och att inte ha för mycket i kylen. Jag sökte på “smart kylskåp” och fann detta: ett kylskåp med kameror. Vad tror ni?

rensa kylen 3

Rensa kylen är en sak: men se för sjutton till att inte slänga mat som är ok! Var modig och ta rätt beslut! Det ska vara lite kittlande att vara hållbar.

Tack för att ni läser.

Emilia

Ägodela. Om att slippa äga, hantera och röja.

ägodela 2

Ägodela – köp mindre få tillgång till mer är Årets bok 2016 av Naturskyddsföreningen. En bok om delningsekonomi, där sex områden tas upp. Här kommer några kommentarer från mig och jag hoppas att du tänker läsa boken, för den är faktiskt spännande och ögonöppnande! Jag lånade den på mitt närmaste bibliotek, så redan där gjorde jag enligt ägodelandets ädla konst.

Jag läste Ägodela under nästan en inandning och en utandning. Så intressant tycker jag den är, eftersom området tangerar hållbarhet på konsumentens nivå. Den utmanar normer, och den utmanar dig till att faktiskt få ut mer av livet, och samtidigt spara på vår vackra planet (och din plånbok). För det är egentligen rätt simpelt – med digitalisering och smarta appar blir det lika enkelt att hyra/dela en bil som att äga den. Områdena som tas upp är:

1. Mobilitet

2. Boende

3. Prylar och kläder

4. Mat

5. Samarbete

6. Staden

ägodela 1

Jag tänker att jag ska kommentera varje del för sig, men först några ord om vad vi har byggt upp. Vi har byggt utifrån tanken att människan ska få det bättre. Inte behöva dö för tidigt, ha någonstans att bo och att kunna arbeta. Vi har jobbat fram en bekväm modell för den bekväma människan där allt är väldigt tillgängligt och köpbart. So far, but not so good. Vi behöver helt enkelt tänka om – och fortfarande kan det vara bekvämt, och vi kan fortfarande ha tillgång. Men vi behöver inte alltid äga.

Vad gör jag själv då? Vi kikar på de teman som jag läst om i boken.

Mobilitet

Vi har egen bil. Men vi använder den hyfsat sällan, och inte till och från jobb. Vi storhandlar med bil. Utmaningen skulle kunna vara: kan vi samåka med någon annan i området? Kan vi vara med i en bilpool istället? Nu vet jag också hur bilbarnstolen fungerar, det är enkelt att sätta in i vilken bil som helst, som är tillräckligt stor. Viss bekvämlighet försvinner kanske, men man vänjer sig?

Boende

Förmodligen min akilleshäl. Jag trivs väldigt bra ensam, och i vissa lägen skulle jag vilja ha ett helt eget boende/landställe i närheten eftersom jag jobbar mycket hemma (ibland svårt när familjen är hemma). Jag kan inte tänka mig att bo kollektivt.

Prylar och kläder

Här är jag bra på det sätt att jag inte köper några prylar eller kläder (undantaget är underkläder samt kläder till sonen, men då second hand för hans del). Men i boken kan man läsa om kläd-bibliotek och andra smarta lösningar. Och jag kan dela med mig av prylar, såsom verktyg och annat. Det där med att alla i vårt område har egna bodar fyllda med verktyg känns som ett riktigt resursslöseri. Ställ upp EN bod, addera en app, se till att det funkar.

<< Läs om mig och min shoppingfrihet >>

Mat

Det som tas upp i boken handlar om mat som blir över. Nu försöker jag skapa ett minimalistiskt kylskåp, eftersom jag upplever att mycket mat blir dålig, eftersom vi inte “hinner” äta upp den. Men det finns också smarta lösningar som till exempel Karmas app, där du kan få schyst fika för halva priset. Teknik möter behov på ett ypperligt sätt!

ägodela 3 äpplen

I boken Ägodela tittar man bland annat på Wikipedia, man skriver om crowdsourcing – hur man gemensamt kan bygga kunskap och andra initiativ på kollaborativ ekonomi. Jag tänker förstås på att volontära insatser också blir mer möjliga om vi inte konsumerar upp hela vår inkomst. Själv skulle jag tycka det var väldigt roligt att kunna bidra till läxläsning eller något annat initiativ där jag kan hjälpa till. För det ändamålet behövs tid och den kan jag “köpa loss” genom att inte konsumera.

Staden

Vi tänker nog inte på det – men varje plätt på vår jord vill någon äga och kapitalisera på. Det är det som gör mig lite ledsen när jag tänker på att människan går miste om natur till förmån för konsumism. Vi bygger köpcentrum, kolosser, för att möta kravet på skatteintäkter och att företag ska kunna leva vidare på sina produkter och  tjänster. Pengar är överordnat. Men det finns ju saker som talar för naturen också. I kapitlet Staden får vi en massa exempel på hur medborgarna i olika städer “bygger” staden tillsammans, där man också drar nytta av platser på ett hållbart sätt. Som exempel tas Seoul upp, Sydkoreas huvudstad, där man satsat på delningsföretag. Man har också öppnat upp offentliga utrymmen för användning, istället för att bygga nya lokaler. Jättespännande att läsa om!

vad kan du tänka dig att dela? här kan du läsa mer om några av de begrepp som tas upp i boken Ägodela.

 

Frivillig enkelhet – jag är i startgropen (på något större)

frivillig enkelhet 1

Frivillig enkelhet. Vi körde hela vägen till Ekerö. För att hämta två begagnade böcker. För att resan skulle vara värd sina utsläpp stannade vi några timmar på Drottningholm. En plats jag varit på många gånger, men som jag glömt bort. Lilleman sprang under ekarna, och vår medhavda matsäck smakade gott. Och jag tänkte: tänk att jag gör precis så här. Hur då, tänker du kanske? Jo. Att jag försöker göra det så enkelt jag kan.

frivillig enkelhet 1

Jag har blivit förälskad i tanken på att lämna något bra efter mig. Något som inte handlar om uppoffringar, utan mer om att välja annorlunda. Välja bort, och välja till. I dagarna har jag läst mycket om klimatångest, och mitt bidrag blir helt enkelt: ha inte ångest, se till att matcha din livsstil på ett sätt som både fungerar för dig och för vår miljö. Vi är kreativa många av oss och jag har stor tilltro till att vi faktiskt kan klara det här. Vi måste nämligen det.

Mitt bidrag blir att fortsätta det shoppingfria spåret och att addera frivillig enkelhet som någon form av hållbar livsstil. Anledningen till att jag fastnar för den lösningen är:

  • Det innebär att jag kan fortsätta jobba hur lite eller hur mycket jag själv vill (det finns förstås en rimlighet i detta, jag kan inte sluta jobba helt).
  • Det innebär att skala av, också mentalt, vilket tilltalar mig.
  • Jag tar hand om resurser, mina egna och miljöns.
  • Det finns en utmaning i att anamma frivillig enkelhet men också en möjlighet att göra det till min egen grej.
  • Jag kan fortsätta att blogga, men inte enbart på temat köpstopp utan andra hållbara utmaningar.
<< Läs gärna om Om att handla begagnat (som slutade med något helt annat). >>

Vad är då frivillig enkelhet?

Jag vill fylla begreppet med egna värden – men jag har hittat flera bloggar på samma tema. Läs till exempel Sandra Junhammars blogg där jag länkar till kategorin frivillig enkelhet. Hon skriver så bra, att minimalism kan vara första steget, för att sedan leva “frivilligt enkelt”.

“När vi skalar bort en massa överflödiga saker, blir det nämligen lättare och mer naturligt att vända blicken inåt. Och en logisk följd av detta, är att vi funderar mer över våra prioriteringar och över vad som är viktigt för just oss.”

frivillig enkelhet 1

Det är viktigt att det är frivilligt – eller hur?

Jag läste för första gången om termen frivillig enkelhet i boken Köp inte den här boken! av Ann-Christin Gramming och började fundera på varför det heter “frivillig”. Jag kan ju snabbt konstatera att det finns en mängd människor som på olika sätt lever högst enkelt, men rätt så ofrivilligt. Jag sätter inte likhetstecken kring att vilja vara enkel mot dem som har det betydligt svårare. Jag har läst några artiklar där det ses som ett hån mot dem som har det svårt, när man till exempel väljer minimalism, köpfrihet eller något annat alternativt. Jag tycker det känns lite konstigt att polarisera på det sättet. Det är klart att det är enklare för mig att vara enkel, med tanke på att jag har någonstans att bo, jag har en inkomst, och allt det andra. Ja. Men det betyder inte att jag hånar andra.

Hur vill jag vara då?

Där är jag inte helt klar. För det finns rätt många områden som tangerar det hela. Men jag börjar så smått. Som att försöka minimera familjens matsvinn. Starten blir helt enkelt vårt kylskåp. Får återkomma med rapport därifrån. Jag kan redan nu säga att jag åt upp en broccoli som sjöng på sista versen (det var inte gott men jag fick inga men). Att jag dessutom “gömmer” rester i olika grytor, för att slippa ha en massa snuttar av saker. Men alltså tanken på att avskalat kylskåp gör mig helt galet glad.

Inom vilka områden kan du tänka dig att vara “enkel”?

Hur spenderar vi våra pengar? Kan världen funka om vi slutar shoppa?

sluta konsumera emilia arvidsson

Mitt intresse för konsumtion, kanske då specifikt shopping, har snurrat på ordentligt den senaste tiden. Jag försöker lägga ett pussel, där jag hittar argumenten för att shopping är onödigt. Men i samma andetag behöver ekonomin fungera. Ekonomin som bygger samhällen. Den där som är navet i vår välfärd. Du shoppar och politikerna ordnar vård, skola och omsorg, eller hur? Funderar du på att sluta konsumera vissa saker? Vad händer då med anställdas löner? Och momsinbetalningarna från företagen? Här kommer några reflektioner. Med viss risk att bli politisk.

Varje år konstateras att vi fortfarande lägger mycket pengar på konsumtion. Det är rätt och slätt stadigt det där med att vi gör oss av med de pengar vi tjänat ihop. Det är det som är poängen i den modell vi lever i just nu. I den senaste Konsumtionsrapporten 2017 kan vi utläsa att mellan 2015 och 2016 ökade konsumtionen på alla områden, förutom kläder och skor. Det sistnämnda är positivt, tycker jag. Även om vi har en lång väg kvar att gå. Eller kanske ska vi inte ens gå på vägen, utan hoppa av den och ta en annan stig.

sluta konsumera välj naturen

Min utopi bygger på att vi omformar vår konsumtion

Framför allt den som gäller shopping, till upplevelsekonsumtion. Och på sätt och vis är det ju det som händer, när det minskas på inköp av kläder och skor. Det som är intressant är att Konsumtionsrapporten påvisar att restaurangbesök har ökat med 37% mellan 2006 och 2016. För mig har mat och den typen av konsumtion bidragit till en ökad livskvalitet (självupplevd).

Det jag funderar lite över, i rapporten är följande basfakta.

Svenska konsumenter spenderar allt mer tid i köpcentrum.

Min kommentar är: i många köpcentrum finns det möjlighet att äta, så att befinna sig i köpcentrum behöver inte per automatik betyda att vi shoppar mer, även om det blir väldigt tillgängligt förstås. Sen handlar många på vanliga mataffärer som finns i köpcentrum också. Samtidigt: vad sorgligt att vi inte använder tiden till att vara utomhus.

Trender

Övriga trender är att svenska konsumenter allt oftare besöker restauranger på kvällstid, använder priserbjudanden, handlar second hand och köper presenter.

Min kommentar: priserbjudanden är ju effektivt. Men mitt argument är: det kommer alltid att finnas en rea, ett fynd, ett erbjudande. Den där känslan att “jag missar något” – strunta i den. Det är pure marknadsföring. Din plånbok är någons villebråd. Second hand gör mig glad, det vet ni. Presenter: ja, fast jag tror vi behöver prata mer om det. Du kan här lyssna till min inställning till presenter (länk till ett avsnitt på IGTV).

sluta konsumera börja uppleva

Modellen som bygger på väldigt mycket jobb.

Jag kan bli lite frustrerad ibland. Över att vi har byggt en modell som dels tar mycket tid i anspråk (24 % av den tid vi har på en vecka, dvs 40 timmar av 168 timmar, ska vi alltså enligt normen lägga på arbete) men som också har lagt till hela konsumtionskarusellen. Samhället är beroende av att vi konsumerar på olika sätt. Det är den ekonomiska modell vi har: du tjänar ihop pengar, betalar skatt, du spenderar pengar, som också sedan beskattas igen. Och jag säger ingenting om hur kul det är att jobba, eftersom jag själv uppskattar mitt arbete. Och jag säger heller ingenting om de som väljer självmant att arbeta 60 timmar i veckan. Det jag hakar upp mig på är att den stora massan förväntas arbeta heltid. Rätt och slätt. Vi behöver vara lite mer plastiska. För en del av dem som arbetar de där 40 timmarna, lever ett familjeliv räcker tiden och hälsan inte till. Och det kostar också. Så att någonstans behöver vi fundera på: är 40 kalkylerade timmar på arbetsplatsen det vi behöver för att klara välfärden? Finns det något annat system som kan vara bättre?

Jag tror vi kan shoppa annorlunda. Jag tror också vi kan shoppa medvetet. Jag tror dessutom på att bygga samhällen som inte handlar om mest är bäst kring konsumtion på samma sätt som idag. Sen tror jag att andrahandsmarknaden borde få ett större fokus, det här med att köpa allt nyproducerat känns trist.

Mer läsning

Shop ’til you drop av Patrik Wincent. “Shoppingen kan utvecklas till ett beroende”
Mitt och Ditt. Om ansvarsfrågan i vem som gör oss hållbara.

Mer om mig kan du läsa här.

Vad tänker du om shopping och konsumtion? Kan vi sluta konsumera?