Nu kommer den tredje och sista delen av digital detox-serien. Jag gjorde, som ni kanske har läst, en detox för ett tag sedan. Och det kom upp en massa tankar. Nu har det blivit dags att få reda på vad experten säger, och jag har valt att intervjua Katarina Gospic, hjärnforskare och entreprenör. Hon vet vad som händer när vi lägger för mycket tid och energi på våra skärmar. Häng med! 

Skärma av sig från skärmen! 

I en nyligen lanserad rapport, Svenskarna och Internet 2016, framgår det att vi i genomsnitt använder internet 24 timmar i veckan. Drygt 9 av dessa är via mobilen. Yngre personer, mellan 16-25 år, använder internet 40 timmar i veckan. Katarina Gospic, hjärnforskare, ger oss svaren på varför mobilen har blivit den nya vuxennappen. Och användandet kan få allvarliga konsekvenser.

Varför tittar vi i mobilen så ofta som vi gör?

Vår hjärna är konstruerad så att vi letar efter belöningar, gärna snabba sådana. Och att få likes eller uppmuntran på Facebook triggar oss att vilja ha mer, hjärnan tycker om den typen av uppmärksamhet. Det känns helt enkelt bra.

Vilka nackdelar finns det med att använda mobil och andra skärmar?

Man har kunnat se i studier att vi tittar på mobilen i genomsnitt 150 gånger per dag, den som använde mobilen mest var inne 900 gånger per dag, så det finns ju en variation. Det finns flera problem med den här typen av beteende. För varje avbrott som du gör, behöver hjärnan ca 25 minuter på sig att återfå fokus. Jobbet eller skolan kan bli lidande av det, du tappar fokus helt enkelt. En annan konsekvens är att vi blir stressade av att vara uppkopplade. Det finns också en tillvänjningseffekt, mycket vill ha mer. Samtidigt hinner vi inte med annat som vi vill göra eftersom en stor del av vår tid läggs på skärmar. Man kan också likna det vid en drog och ett beroendebeteende.

När behöver vi vara uppmärksamma tycker du? Ska man satsa på skärmfritt?

Dels finns det en skaderisk med att sitta för mycket framför skärmar. Du kan få problem med ögonen, ont i nacken eller armbågen. Det viktigaste är nog ändå hur det påverkar våra liv och relationer. Du mister tiden med din kärleksrelation eller med familjen. Skola och fritid kan påverkas negativt, till exempel att dina barn presterar sämre på prov, eller att du själv presterar sämre på jobbet.

Hur ska vi göra om vi vill begränsa oss?

Om du vill ha mindre av ett beteende, så behöver du ramar och göra det svårt att agera på beteendet. Ett enkelt exempel är att om du vill sluta äta kanelbullar, så ska du ju inte ha dem på ett fat framför näsan. Samma sak gäller med mobilen, gör den inte så tillgänglig. Om du hade den på vinden skulle du inte vara lika benägen att titta i den. Att ha regler kring sitt användande är ett bra sätt. Har du middag med några vänner, berätta att det är mobilfritt. Och vi har mycket att vinna – hälsa, prestation och välmående påverkas av de här sakerna.

Katarina Gospic har tillsammans med företaget Telenor tagit fram ett utbildningsprogram som kallas för Workfulness, som handlar om att ha en sund och effektiv arbetsmiljö, där en del handlar om hur vi använder våra digitala hjälpmedel.

Mer om Katarina Gospic.

Aktuell med: I huvudet på en banbrytare, mars 2017, Brombergs förlag. Har skrivit flera andra böcker med hjärnan i fokus.

Kommentar: artikeln skrevs ursprungligen för tidningen Tara, där jag själv fick agera case och köra en digital detox. Det var jättespännande att höra Katarina tala om de här sakerna, och jag bestämde mig rätt tidigt för att “surfa smart”. Det betyder att jag gärna vill ha ett syfte med mitt surfande. Det fungerar oftast, men ibland slösurfar jag, förstås.