Julklappsångest? Det är dags snart, eller hur? Vi kanske behöver den här julen mer än någonsin. I mitt flöde på sociala medier är det stundtals väldigt dystert och JAG VET att jag kan välja att titta på annat. Och det gör jag också. I somras stängde jag av nyheterna helt – för jag fixade det inte. Jag blir så påverkad av rapporteringen. På ett negativt sätt. Och då behövde jag dra en gräns.
I nästa vecka är det black friday, en högtid för konsumtion. Som jag kritiserat i många år. Av olika anledningar. Jag har fått ris och ros för mina texter. Mest ros. För jag vill visa på något annat. Det är därför jag har tackat ja till att vara talesperson för En köpfri dag. Det är enkelt: du shoppar inte under 24 h. Det är en kampanjdag. För dig som vill och orkar så finns Köpfrittgruppen på Facebook, där jag sänder live den 30 december, kl 20-21.30 – gratis! Då blir det snack om ett köpfritt 2025 där jag själv går in på nionde året.
Men nu till en fråga som förstås är aktuell. Julen 2025. Jag är kluven (konsumtion, konsumtion, konsumtion). Men vill känna KÄNSLAN. Dofterna. Gemenskap. Men hur blir det då med gåvor? Det här är mina erfarenheter i punktform. För att lindra eventuell julklappsångest.
- Det är gemenskap som skapar varaktighet inom oss. Julklappar kan vara trevligt, men det är ack så flyktigt.
- Om du nyss börjat med köpfritt och har barn, se om ni kan prata om MÄNGDEN. Mängden julklappar är den jag ställer mig emot – när det blir berg av prylar. Min son är uppvuxen med att jag har köpfritt och med att få begagnade leksaker. Han får prylar men redan första julen så fastnade han för EN av julklapparna och struntade i resten. Ni sätter ramarna, barn vill ha sina föräldrar och nära på julen är min upplevelse.
- Vi behöver definiera vad som är en hållbar julklapp. Och det är svårt. Det finns många parametrar att ta hänsyn till: produktion, transport etc. Jag brukar satsa på något ätbart – det kan vara en müsli som jag tillagar själv. Till min man är traditionen: fina chokladpraliner. Det blir dock svårare med åren: mitt barn vill ha mer nu, och han tittar på kompisarna. Så det är en avvägning.
- Satsa på maten och stämningen. Jag har en saffranskaka jag brukar laga. Och lite polsk julmat. Stämning? Lite pynt, lite tända ljus. Keep it simple. Musik! Själv vill jag gärna gå till kyrkan.
“Jag vill inte förstöra julen”
För en del blir det stigmatiserat när man vill dra ner på klapparna. För det kan finnas vanor och människor omkring en som tycker att klappar är superviktiga. I Sverige tror jag nog att de flesta förknippar julen med just det: julklappar, många ska det vara. Idag vet vi också att det är så lätt att det drar iväg. Många passar på när det är Black friday, andra spanar på nätet och kollar efter bästa priser. Det tar tid, pengar och energi i anspråk. Vi behöver också komma ihåg plånboken: att den kan ha känt av höjda matpriser, räntor och annat. Vi har många som också är arbetslösa eller sjukskrivna och då vet vi att det ekar tomt. Det kan bli en julklappsångest. En julångest i stort. Och det gör i alla fall mig ledsen. För när förväntningarna blir för stora, då blir det skitjobbigt. Kanske är det därför som jag pratar så mycket köpfritt: för jag upplever en frihet i att INTE köpa.
Vi som inte vill köpa så mycket på julen: vi förstör inte julen. Vi vill bara något annat. Berätta gärna om dina tankar i kommentarerna.
Jag är tacksam att du är här och läser – tänk att vi sitter bakom var sin skärm, det blir nära på något vis. Jag lyssna på Melissa Horns album Konstgjord andning – hon är verkligen en av mina favoritartister. Snart en kvällsmacka och sova. Ta hand om dig! / Emilia