Posts in "bloggare hållbarhet" tag

Ägodela. Om att slippa äga, hantera och röja.

ägodela 2

Ägodela – köp mindre få tillgång till mer är Årets bok 2016 av Naturskyddsföreningen. En bok om delningsekonomi, där sex områden tas upp. Här kommer några kommentarer från mig och jag hoppas att du tänker läsa boken, för den är faktiskt spännande och ögonöppnande! Jag lånade den på mitt närmaste bibliotek, så redan där gjorde jag enligt ägodelandets ädla konst.

Jag läste Ägodela under nästan en inandning och en utandning. Så intressant tycker jag den är, eftersom området tangerar hållbarhet på konsumentens nivå. Den utmanar normer, och den utmanar dig till att faktiskt få ut mer av livet, och samtidigt spara på vår vackra planet (och din plånbok). För det är egentligen rätt simpelt – med digitalisering och smarta appar blir det lika enkelt att hyra/dela en bil som att äga den. Områdena som tas upp är:

1. Mobilitet

2. Boende

3. Prylar och kläder

4. Mat

5. Samarbete

6. Staden

ägodela 1

Jag tänker att jag ska kommentera varje del för sig, men först några ord om vad vi har byggt upp. Vi har byggt utifrån tanken att människan ska få det bättre. Inte behöva dö för tidigt, ha någonstans att bo och att kunna arbeta. Vi har jobbat fram en bekväm modell för den bekväma människan där allt är väldigt tillgängligt och köpbart. So far, but not so good. Vi behöver helt enkelt tänka om – och fortfarande kan det vara bekvämt, och vi kan fortfarande ha tillgång. Men vi behöver inte alltid äga.

Vad gör jag själv då? Vi kikar på de teman som jag läst om i boken.

Mobilitet

Vi har egen bil. Men vi använder den hyfsat sällan, och inte till och från jobb. Vi storhandlar med bil. Utmaningen skulle kunna vara: kan vi samåka med någon annan i området? Kan vi vara med i en bilpool istället? Nu vet jag också hur bilbarnstolen fungerar, det är enkelt att sätta in i vilken bil som helst, som är tillräckligt stor. Viss bekvämlighet försvinner kanske, men man vänjer sig?

Boende

Förmodligen min akilleshäl. Jag trivs väldigt bra ensam, och i vissa lägen skulle jag vilja ha ett helt eget boende/landställe i närheten eftersom jag jobbar mycket hemma (ibland svårt när familjen är hemma). Jag kan inte tänka mig att bo kollektivt.

Prylar och kläder

Här är jag bra på det sätt att jag inte köper några prylar eller kläder (undantaget är underkläder samt kläder till sonen, men då second hand för hans del). Men i boken kan man läsa om kläd-bibliotek och andra smarta lösningar. Och jag kan dela med mig av prylar, såsom verktyg och annat. Det där med att alla i vårt område har egna bodar fyllda med verktyg känns som ett riktigt resursslöseri. Ställ upp EN bod, addera en app, se till att det funkar.

<< Läs om mig och min shoppingfrihet >>

Mat

Det som tas upp i boken handlar om mat som blir över. Nu försöker jag skapa ett minimalistiskt kylskåp, eftersom jag upplever att mycket mat blir dålig, eftersom vi inte “hinner” äta upp den. Men det finns också smarta lösningar som till exempel Karmas app, där du kan få schyst fika för halva priset. Teknik möter behov på ett ypperligt sätt!

ägodela 3 äpplen

I boken Ägodela tittar man bland annat på Wikipedia, man skriver om crowdsourcing – hur man gemensamt kan bygga kunskap och andra initiativ på kollaborativ ekonomi. Jag tänker förstås på att volontära insatser också blir mer möjliga om vi inte konsumerar upp hela vår inkomst. Själv skulle jag tycka det var väldigt roligt att kunna bidra till läxläsning eller något annat initiativ där jag kan hjälpa till. För det ändamålet behövs tid och den kan jag “köpa loss” genom att inte konsumera.

Staden

Vi tänker nog inte på det – men varje plätt på vår jord vill någon äga och kapitalisera på. Det är det som gör mig lite ledsen när jag tänker på att människan går miste om natur till förmån för konsumism. Vi bygger köpcentrum, kolosser, för att möta kravet på skatteintäkter och att företag ska kunna leva vidare på sina produkter och  tjänster. Pengar är överordnat. Men det finns ju saker som talar för naturen också. I kapitlet Staden får vi en massa exempel på hur medborgarna i olika städer “bygger” staden tillsammans, där man också drar nytta av platser på ett hållbart sätt. Som exempel tas Seoul upp, Sydkoreas huvudstad, där man satsat på delningsföretag. Man har också öppnat upp offentliga utrymmen för användning, istället för att bygga nya lokaler. Jättespännande att läsa om!

vad kan du tänka dig att dela? här kan du läsa mer om några av de begrepp som tas upp i boken Ägodela.

 

Jag utmanar stressen. För är det verkligen den det handlar om?

Resiliens hållbar bloggare enemilia

Resiliens. Återhämtning. Kanske är det så att snacket om stress tillhör det förflutna, medan hållbar livsstil får sig ett lyft under 2018. För det är inte stressen i sig det handlar om – det är hur vi formulerar våra liv utanför stressens korridorer. Jag tänker att vi kan bygga oss en resilient vardag – där vi också kommer ihåg vad som faktiskt stressar, och vad som tillhör fantasins och orons värld.

Resiliens – för mig handlar det om att skapa psykologisk flexibilitet. Förhålla sig blir viktigt, och också att kunna distansera sig – man får kanske stångas med sina inre demoner. Mina utmaningar just nu ligger i att planera bättre – för att prestera bättre. Ta bort sådant som inte tillför värde och ge utrymme för det som gör att jag mår bra.

Att jag skriver om det här nu är rätt logiskt.

I förra veckan var jag så bestämd över att begränsa mina sociala medier i termer av spenderad tid, men insåg ganska snabbt att det inte var helt enkelt. Det började med att jag installerade en app som ska berätta för mig om hur många gånger jag är inne på mobilen, och hur lång tid jag varit inne under en hel dag. Den appen gick bonanza (My addictometer) och redan under förmiddagen började den att skicka varningsmeddelanden.

Jag kände mig missmodig och mobilberoende – alltså långt borta från resiliens, om vi ska hålla oss till temat. För jag hade ju skrivit om detta. Det blir en revidering i hur jag ska hantera sociala medier, men jag behöver också vara snäll med mig själv – jag jobbar med 3-4 företagskonton på Facebook och det känns onekligen som att en stor del av mitt liv faktiskt händer där.

Men!

Jag har också saker i det verkliga livet som jag vill åstadkomma – så det behöver finnas utrymme för prioritering. Så enkelt, och så svårt är det. I samma veva som jag är väldigt digital, så sitter vardagsmotionen som en smäck – jag ser till att röra på mig, ta pauser, och också vara uppmärksam på den där rastlösa känslan som infinner sig vid slösurf.

Kontentan.

Resiliens – att veta varför man gör de val man gör – för att hålla längre, för att kunna vara precis på topp när det behövs (och inte dygnet runt). Det här är ett sätt att beskriva det på.

resiliens hållbar bloggare enemilia 2
Att samtala och inte enbart fokusera på business gör att jag blir leveranssäker när det gäller. Här med Kristin på fotosession i veckan. Foto: Christofer Lind

Så – försök inte att undvika stress – förhåll dig till livet, så att du vet hur du ska bemöta stressen. För ja, den kommer att komma.

Hur är du resilient, skulle du säga?