Posts in "enkelt liv blogg" tag

En påminnelse om löften – om 2026 redan nu

Jag lyssnar på psalmer, kramar ur den sista julkänslan nu när jag är ensam hemma. Det skymmer ute och blicken landar på dagens datum: den 28 december 2025. Kan det vara läge för en stunds reflektion? Jag tror det.

Det är i mellanrummen som saker sker, förändringar och löften flyter lättare där. Mellanrummet kan också betyda tystnad för en del. En tystnad som behöver öppnas. Det kan vara en kamp, men det kan också vara svaret: en ny riktning behövs. Och det är precis där jag befinner mig. Jag stakar ut en ny väg. Med löfte om att ge mig själv det jag behöver och inte fråga om lov.

Nu går vi över från det kryptiska och till det högst greppbara: vad jag vill ha mer av och som jag upptäckt ger mig intresse och fart.

1. Det första är mat. Jag har alltid tyckt det varit spännande, viktigt och gott. Mat ska vara god! Samtidigt: fylla på med hälsa. Under julen gjorde jag det här brysselkålsreceptet. Det blev dunderbra! Att äta samma mat år ut och år in ska nu bytas ut och då utifrån vad säsongen bjuder på.

2. Högläsning på nytt vis. För några veckor sen kom en förändring. Barnet vill inte längre att jag läser till kvällen inför nattning. Nej. Nu säger han bara att “Mamma, släck lampan, jag är så trött”. Snopen har jag stått där och också insett att jag absolut vill fortsätta läsa. Lösningen har jag inte jätteklar, för det är timing och gärna ett barn som vill att jag läser. Steg ett var att berätta: “jag vill fortsätta läsa för dig, vad tror du?”. Jo men det kunde gå: “efter tv:n”. Jag köpte två böcker i år: Linnea i Målarens trädgård och Legenden om Sally Jones, varav den sista läses just nu.

3. Nya miljöer. Det kan göra gott för sinne och själ. För några veckor sedan var jag sugen på Järvsö. Jag har varit där tidigare och föll för platsen direkt. Glömmer aldrig när jag började åka längd på en åker, eftersom jag trodde att det var “elljusspåren” som jag blivit tipsad om. Det gick som det gick, men hur glad blev jag inte när jag faktiskt hittade de rätta spåren! Vilka andra platser kan vara värda att hälsa på?

4. Budgeten för året som kommer behöver sättas. Som egenföretagare är jag beroende av var på året alla andra befinner sig i. Till exempel så säljer jag rätt lite mellan december till halva januari. Under sommarmånaderna är det lika samma. Därför behöver jag vara alldeles särskilt aktiv halva januari till och med slutet på maj, och sen halva augusti till och med november. Budgeten kommer också innehålla vad jag har för fasta kostnader så att jag säkrar min egna uttag. Fasta kostnader är vad det kostar att leva. Och där är jag glad: lever rätt billigt, även med maten eftersom jag gärna granskar vad vår butik erbjuder. Jag har inga lån (det sista av studieskulden rök för många år sedan) och lever med köpstopp sedan 2016.

5. Skriva en till bok. Det är knappt jag vågar skriva det. Jag har fortfarande Leva nära – om personlig hållbarhet i färskt minne. Och senast idag kom en beställning på Klimatglädje. Men det finns en bok i mig och varför inte börja skriva i januari, en stund om dagen, ibland längre, ibland kortare?

Jag kommer i veckan skriva mina regler för köpfrihet 2026. I tid denna gång! Och på tisdag håller jag en live på Facebook, joina gärna!

Hoppas du har en fin tid, oavsett var du befinner dig. Den här mörka delen av året ställer krav på oss. Men det behöver också finnas utrymmen och göra precis ingenting. Jag har satt mål för rörelse, men idag har jag istället ägnat tid åt att skriva det här inlägget. Tänkte ta en runda ute senare. Det blir nog inga 10 000 steg, men livet handlar inte alltid om att uppnå saker. Svängrum! Det enda jag ser just nu är datorns och julgranens ljus, annars beckmörkt. Ta hand om dig!

Den bästa typen av minimalism.

vad är minimalism i huvudet

Minimalist. Smaka på ordet – vad känns det som, för dig? Är du inte alls bekant med det? För en del är det flum, för mig är det ett intresse. Och jag skulle nog också säga att det handlar om en trend. Att leva med mindre saker, och fylla livet med mening, ligger i tiden (saker kan vara meningsfulla, men långtifrån alltid.)

var börjar man, egentligen?

Min minimalism handlar om olika saker, men jag vill ta upp något något som jag verkligen har marinerat den senaste tiden, inte minst när jag skrev inlägget Så långsam vill jag vara. Det handlar om “minimalism i huvudet”. Det både inspirerar mig, och gör mig galen samtidigt. Det är min svagaste länk.

Tänk efter själv. Hur mycket tid spenderar vi på att tänka ut saker, hitta lösningar, planera, strukturera, oroa oss och allt det där andra som involverar tankeverksamhet i någon form. Ett uttryck som jag har fastnat för är “mind like water”. Men hur mycket jag än satsar på ett lugnare liv, så inser jag att det är i huvudet som jag behöver börja.

Jag tänker nämligen så otroligt mycket.

Och när jag väl har börjat, då är det svårt att sluta. Och är jag uppe i huvudet, så kan jag inte njuta av det som kallas för Nuet. Det går inte. Jag är någon annanstans.

Att tänka en sak, är inte att känna den.

Jag säger att jag älskar naturen. Och det gör jag. Men jag vill också uppleva den där kärleken, därute bland det gröna och vilda. Det är ju det, att jag kan inte bara “tänka” mig till känslorna.

 

vad är minimalism och att älska naturen
Den här sommaren har utflykterna varit många. Övning ger färdighet?

För någon dag sedan så landade jag också i hur jag ska hitta tillbaka till kroppen och komma bort från huvudet. Dels handlar det, återigen, om att använda pulshöjande motionsträning för att få den rätta balansen i huvudet (det känns som att jag skrivit om det här, om och om igen, men vad ska jag göra? Det funkar ju). Den andra biten är rörelse och andning, typ olika yogaövningar, som kan ge rätt förutsättningar för det som många kallar mindfulness. Kanske att mitt begrepp snarare handlar om:

“mind – empty – ness”.

Babysteps mot ett enklare liv

Så. Tillbaka till minimalismen. Många pratar om att rensa ut och leva med mindre. Jag håller med. Men jag tror ett första steg handlar om att rensa huvudet, eller ge huvudet en möjlighet att varva ned.

För mig är det den bästa typen av minimalism.

Tack för att ni läser, jag har fått så fina kommentarer på sistone, både på facebook och här på bloggen. Ni ska veta att jag tar till mig det, in i hjärtat (och i det här fallet; även i huvudet). Jag vill passa på att tipsa om ett program som jag lyssnade på häromdagen: Mormor och kärleken (sveriges radio). Det är ett fint program som handlar om relationer, och också hur svårt det kan vara att bryta upp.

Mer på temat “vad är minimalism”.

I vanlig ordning har jag redan skrivit om det här tidigare. För dig som är nyfiken har jag tagit fram några inlägg till som är värda att läsa.

Att leva enkelt – om minimalism.

Leva som minimalist? Dagen då jag verkligen fick nog.

När du vill mindre. Och får mer.

Hälsar
Emilia