När busskortet levererar – men fullt ut?

Det är svindlande nära maj månad och även om jag inte har någon favoritmånad så behöver jag ändå säga att maj är fantastisk. Den här senaste tiden har jag varit på språng mest hela tiden och det som underlättat är ett hederligt månadskort på SL. Jag har tidigare betalat med enkelbiljetter men jag tror det var en förlustaffär. Plus att systemet är skevt. Din biljett är giltig i 75 minuter, vilket adderar en stress. Jag läste rätt nyligen en artikel (“Sluta låtsas som att biljettpriset inte spelar roll”) om att inte bara se ett månadskort som ett färdmedel, utan det handlar också om friheten och möjligheten att se något nytt och också kunna haka på det som vänner gör (för barn och unga kanske extra viktigt). Så, jag har varit nöjd med busskortet som sådant, men inte helt nöjd med kostnaden trots all glädje. För det lutar åt lite av en mänsklig rättighet att kunna ta sig från punkt A till B. Jag förstår marknadslogiken, hur den fungerar och SL sätter sina priser. För en del blir busskortet ett måste, men tänk om det återspeglades i en rättighetsfråga och det faktum att resan är hållbar (i jämförelse med biltrafiken). Ge mig gärna en tanke eller två i kommentarerna. I artikeln som jag länkar till ovan så lyfter forskare att det blir en utestängning med höga priser på kollektivtrafik.

Nu byter vi ämne lite grann. I mitt förra inlägg fick du en hel del boktips och jag fortsätter att läsa. Det handlar både om böcker för mig själv, men också till lilleman. Jag läser för honom varje kväll och just nu är det denna som fyller våra kvällar. Det gäller att hänga med, för det händer mycket. Jonas Karlsson senaste, som jag nämnt, fick jag låna om eftersom de sju dagarna (kort-lån) inte räckte riktigt.

Därutöver arbetar jag mycket med försäljning just nu – försöker hitta möjligheter till att föreläsa (vilket är kul, givande och något som jag vill utveckla). Men också: pitcha artiklar, vilket jag hoppas lossnar snart.

Förbättringspotential. Asch jag vet inte. Jag tror att det är bra att ha någon form av ambition när det gäller badandet och promenerandet. Men när det går lite trögt vill jag samtidigt vara snäll mot mig själv. Balansgång. Samtidigt: lägger jag dem högt på listan så blir de av. As simple as that.

Ikväll är det Valborg och jag ska hjälpa till med fiskdamm som scouterna anordnar. Sen lite ledigt imorgon (nåväl, denna frilansare kanske behöver få till någon timme) och vi funderar på att hälsa på ett nytt glasställe i Tyresö.

Vill-listan. Här finns det mycket att hämta, häng med!

  • Gå riktigt långt, minst två timmar
  • Laga goda sallader, började igår
  • Skaffa en kissemiss, vi blickar mot det
  • Rensa bort kläder jag inte använder
  • Föreläsa i Malmö igen
  • Komma igång med mitt nästa bokprojekt
  • Gå till kyrkan i Kungsträdgården
  • Baka, typ en gång i veckan
  • Åka till Tyresta

Så! Det var lite från mig. Hur har du det?

När sjön kallar, så lyssnar jag. Boktips 2026.

I höstas kom jag av mig med badandet. Någon gång i september hade jag fått nog. Men för varje dag som gått så har en undran varit där och pockat på min uppmärksamhet: Hur gör jag i år? Kan jag vara färdigbadad? Nej, såklart inte. Så jag ställde mig på strandkanten, tog det första steget och kände direkt att: det här är väl ändå inte möjligt? Det var så kallt att jag upplevde att foten frös till is. Så satte jag i den andra foten. Steg för steg, med ett evigt tjattrande från mig: Det är lättare att “prata” sig in i vattnet. Meningar som tröstar, att det kommer gå över. Att det här är bra för mig. För det är det.

Bad-streak. Ja, men det är det jag sysslar med. Idag är dag fem, där jag träffade min kompis Maria. Först hann vi prata en del del, och sen gick jag i. Eftersom jag redan var lite frusen (hade suttit i baddräkt och mjukisar) och upplevde därför att vattnet var hyfsat varmt. Men sen kom kylan. Mitt dopp blev ett snabbt ett och sen upp. Veckan efter gick Maria i, som en queen. Visst, jag bröt min streak, men jag kom upp i 10 dagar, där jag en gång badade kallt i badkaret. Idag tänkte jag gå till “min” sjö och doppa mig.

Jag har läst mycket på sistone (bokstreak?). Alltid en bok som ligger och väntar. Regnmannen av Jonas Karlsson var en topp tio. Boken handlar om en man som verkar uppleva sig styra över regnet. Och vad som händer en torr sommar. Så finurligt skriven. Sedan läste jag en bok som inte riktigt fastnade, så jag gick till biblioteket och fann Krissie Hedenstedts självbiografi. Jag såg henne i Love is blind för ett drygt år sen. Jag undrade mest om boken kunde vara något för mig, eftersom jag har läst en hel del biografier på sistone. Men, jag fick mig en upplevelse. Det var en tung historia, med en missbrukande mamma och ett barn som helt lämnas vind för våg. Det gick att känna barnets smärta. Och också: läsa om en narcissist vars beteende gjorde ont på precis alla sätt.

Så var jag på biblioteket igår, jag skulle jobba lite grann (mina senaste artiklar kan du läsa om i Avfall och Miljö), och jag gick förbi hyllan med korta lån. Där stod den och jag hade ju sett omslaget tidigare. Jo, den senaste novellsamlingen av Jonas Karlsson: Ditt nya stjärntecken. Det är sällan jag läser 7-dagars-lån, men jag vet också vad pepp jag blir av en deadline. Att helt och fullt koncentrera sig på en bok under en vecka – inte så dumt faktiskt.

Fotot längst upp till höger är från en kväll på Tekniska museet, där Jonna Bornemark och David Orlic samtalade. Det var en fin kväll och jag upplevde samtalet som mänskligt, intressant, aktuellt och också: lite läskigt, bland annat vad algoritmer tillåts göra. Tekniska har fler samtal på gång, kika in på webben om du råkar ha vägarna förbi.

Så. Nu är det dags för mig att jobba lite. Uppgiften är hyfsat managerbar: söka tillfällen att föreläsa och skapa artikelidéer.

Ta hand om dig och tack för att du läser

Emilia

Mars var som en vårvind – missa inte nr 17

Det har varit en mars med extra allt, och vad passar då inte bättre än en lista? Let’s go!

20 saker i mars

1

Läst mer än vanligt. Det blev Gisslan i Iran – Mina 790 dagar i fångenskap. Det är Johan Floderus’ historia som är lika delar spännande och fruktansvärd. Som titeln avslöjar så är det en skildring om hur det var att fråntas sin frihet, där ett politiskt motiv styrde händelseförloppet. Boken är en bladvändare och berättelsen fångade min uppmärksamhet till hundra procent. Till synes små händelser kan ha en stor betydelse i livet, särskilt när du är utsatt. Perspektivet i fångenskap skildras på ett starkt sätt, där en stor del handlar om mentala strategier, men också: relationer och vägar framåt. Jag blev berörd, verkligen.

Just nu har jag påbörjat Regnmannen av Jonas Karlsson. Sen har jag också läst Judas av Amanda Romare, gillade formatet mycket. Eftersom jag sett den dokumentär hon är med i på SVT, så kunde jag se miljöerna framför mig i Judas (som har självbiografiska inslag).

2

Ätit goda saker, som lillemans tårta på födelsedagen. Och det blev också en inspiration att baka med svarta bönor, det är inte första gången, det blev bra. Har även lyckats tända brasa i regnig skog och grillat korv, äkta scout. Tillsammans med dig mitt hjärta.

3

Fokusera maxat på hållbar konsumtion i ett uppdrag. Det var en absolut favorit och jag lärde mig mycket. Bäst var att agera reporter i en verkstad. Jag piper till när texterna finns ute!

4

Besökt Stadsmissionen och lärt mig vara långsam. I mitt köpfria år ingår no-buy på kläder, men eftersom jag de facto behöver ett plagg eller två så blir Stadsmissionen i Haninge mitt val. Har hittat en kjol. Även ett par svarta byxor, men de fick bli en present till min mamma. Jag är jättedålig på att handla. Helt ärligt, köpstoppet på tio år har invalidiserat mig och min plånbok.

5

Sålt barnets cykel och lurar på vilken nästa blir till honom. 2750 kronor in.

6

Köpt ett busskort och blev lyrisk över friheten. Jag har åkt på enkelbiljetter tidigare men känt mig begränsad. I helgen hoppas jag göra en studieresa på busslinje 832, där jag startar i Vega. Nu kom facit: vi tog oss till Bagarmossen istället, det var en hit. Låga hus, glad som en lärka och en fika på bänk.

7

Köpt (!) begagnade böcker till barnet i födelsedagspresent. Jag hittade inga bra på bokhandeln, så jag gick till secondhand där variationen var föredömlig. 30 kronor styck.

8

Varit i kyrkan flera gånger, sökandes efter lugnet. Hittat några sådana stunder. Skulle gärna besöka flera olika. I Björkhagen var jag med en kompis, och kyrkan i närheten av tunnelbanan var en riktig favorit.

9

Sett nya möjligheter till variation. Jag och min nära vän har börjat promenera på nya platser (som Bagarmossen ovan). Vi besökte också en simhall där vi vilade på en bänk och drack te. Enkelt och tillgängligt. En frukt har också bidragit till extra energi.

10

Jag och lilleman gjorde en “sölja” tillsammans på scouterna. En verksamhet jag känner varma känslor för. En gång i veckan ses vi och jag och lilleman brukar samåka med andra föräldrar, vilket möjliggör att vi kan vara med. En sölja håller scoutscarfen på plats.

11

Överraskade mitt barn med en kusinträff, det var fint att kunna ses hos oss, och barnen hittade sätt att umgås på. Lite tårta var grädden på moset.

12

Gick på Klimatsoffan på Söder. En spännande tillställning där jag fick veta mer om Miljöpartiets och Kristdemokraternas inställning till klimatfrågan. Även forskning och civilsamhället var representerade. Moderator? Ingen mindre än Andreas, som jag snodde två kramar ifrån. Så sjukt duktig och professionell!

13

Åkt en ny (för mig) buss (apropå busskort) 838 mot Jordbro. Gick av på Rudsjöterrassen. Och förstod hur bussens tur fungerade, det var många hållplatser längs Brandbergen.

14

Hittar mer och mer till en kommunikation till mitt barn som gör mig stolt över oss.

15

Jag lyssnar på Cole Swensen och hittar honom på Spotify. Lågmält. Det är vad jag behöver. Det var tack vare denna video.

16

Sett dokumentären med Darin och blev berörd. Så bjussigt att han delar. Lyssnar en del på honom, han har en röst som lämnar avtryck.

17

Skrivit på en bokidé som jag vill fullfölja. Skalet börjar bli klart. Känns pirrigt. Min skrivprocess behöver en tydlig plan. Kan det vara bok tre?

18

Jag har börjat drömma, framför allt våga drömma. Om och om igen, men drömmen behöver kännas verklig och positiv. Inte ska väl jag? Jo det ska du.

19

Insett att jag behöver ta fram min symaskin, för att 1. behöver göra hushållsdukar av tyg (istället för hushållspapper) och 2. behöver korta ett par byxor och mina gardiner. Do it!

20

Längtan i mig: odla. EN paprika. EN tomat. Ja på den?

Kvinna på skogsstig
Idag är det den sista mars, och en ny månad ger oss förhoppningsvis lugna stunder. Jag återhämtar mig bäst när jag är helt själv. Det har inte varit lätt att få till det och jag funderar mycket på framtiden. Jag kan inte svika mig själv där. Berätta gärna hur du gör för vila och lugn? Imorgon föreläser jag på Göteborgs Stadsbibliotek, ser fram emot det! Du kan hitta info här.

Fyra guldögonblick – helt gratis!

Vi ska strax åka och bada. Ute är det egentligen en dag för längdskidor, men first things first. Förra veckan visade barnet hela slingan han hade åkt veckan innan (här kan du lite kort läsa om den utflykten). Medan vi både njöt av Rudans ängar så lyckades jag ramla med en rejäl smäll. Det var först när jag var hemma som blåmärket lades märke till. Men det är finemang med längd, och med sol.

Veckorna sedan sist har varit fulla av temat “hållbar konsumtion”, lovar att berätta mer när allt är klart, men det rör mitt jobb. Nästa vecka är fokus på sälj och att hitta möjligheter till att skriva (mer). Det finns också en annan skriv-relaterad grej, som man kan söka pengar för. Det tänker jag kan vara riktigt bra. När jag var yngre sökte jag ofta stipendier, som jag också fick.

Det fattiga livets guldögonblick

Vi är inne i månad två, februari. Jag höll en live i gruppen på Facebook i slutet på förra månaden. Och det tycks vara många som hittar sin tillvaro parallellt med sitt köpstopp. Här listar jag mina guldögonblick med tillhörande verb, jag rekommenderar dig att…

1. …..Läsa gamla grejer. Jag har en gammal blogg som jag skrev i sex år och jag vet hur viktig den var för mig. Den finns kvar och igår har jag börjat läsa den bakifrån. Från 2008. Då bodde jag i Solna och hade såklart ingen aning vad som sen skulle hända: att jag skulle få min lägenhet efter lång kötid. Jag byggde mitt eget liv, startade företag, prövade mig fram med att skriva för olika tidskrifter. Så småningom träffade jag min blivande man, men det var först 2011. Och så kom han, mitt barn. Det är i alla fall så fint att läsa bloggen. Verkligen.

2. …..Vara utomhus, det måste vara ett av de mer frekventa orden i denna blogg – men jag nu vill se nya platser! Jag skrev i förra inlägget om mina steg. Det finns en ambition och det finns förhoppningsvis kapacitet a la 10 000 steg. Ofta blir det här i närområdet. Men för en vecka sen åkte jag ju som sagt längd och på en plats jag inte varit på tidigare. Så: nytt kan verkligen väcka denna donna till liv! Jag ska fundera på “hur” och “var”. Nya och outforskade ögonblick, var är ni?

3. ….Prata och laga mat. Jag har länge varit ett fan av matlagning och älskar grönsaker som om de vore smycken. Min vän Sven var över i helgen och vi pratade om bönor en stund. Det får igång mig. Extra stolt är jag över att minstingen (well, lite större än så) äter både broccoli och bönor. Men jag vill mer, på kölistan ligger egna bars och egen müsli. Och att blötlägga de där bönorna som jag köpte för 100 år sen.

4. …..Lyssna eller titta. Nu allra senast blev det Söndagsintervjun med Amanda Romare. Jag lite sugen på att läsa hennes bok Judas också, den kom i början på året. Hon hade också en serie på SVT, där hennes OCD hamnade i fokus. Skört, modigt och jag blev också fascinerad över all den tid det tog, till exempel att hitta kläder för dagen. Titta då. Jo, jag fick 30 dagar gratis på ViaPlay, då jag tittar just nu på Lyxfällan och St Görans sjukhus, den sistnämnda ger mig också en massa fascination. Det är bjussigt att få följa med läkarna på deras viktiga uppdrag. Och att bli ledsen å andras vägnar när det handlar om sjukdom.

Berätta gärna vad du har för fina ögonblick?

Det är så mycket ljus nu, som speglar sig mot snö. På kvällarna är det fortfarande ett mörker som bestämmer, men vi laddar med mysbelysning och böcker för båda stora och små. Just nu läser jag Linnea planterar. Kommer på att jag vill plantera paprika. Odling: tålamod osv. Ovan något som jag lagade på studs – sallad med extra allt. Att ha apelsin i är en vinst för smaklökarna. Här saknas rödkål, något som jag ätit ofta på sistone. Och dressing på olivolja, balsamvinäger och dijonsenap, salt och peppar, oregano!

Det droppar. Och jag lyssnar

prestationsångest förhålla sig till prestation

Den där Emilia som rätt lätt pratar, och blir definierad som storyteller när hon föreläser. Hon är här, men med en liten skillnad. Volymknappen är inställd på ett sätt som aktiverar öronen. Varför kanske du undrar och det kommer ett svar alldeles snart.

Vardagen är här och jag tycker om den. Fokus kan behövas på följande tycker jag:

1.
Rörelse, inte roligare än 10000 steg om dagen. Det som får igång mina grå är miljöombyte vilket innebär att jag kikar på en soloresa. Brukar kombineras med arbete. Häromsistens, ja väldigt nära i tiden, så försvann barnet en stund. Vi var på en vinterutflykt och tappade bort varandra. Det blev bra, vi fann varandra och jag fick 11 000 steg på köpet när jag letade.

2.
Äta bra. Jag har blivit en riktig grönsaksnörd. Craving! Och jag gör sallad mest hela tiden. Sen har jag satsat på lite kosttillskott, för min kropp och knopp har varit stressade en längre tid. Igår köpte vi rödkål, inte riktigt så spännande som jag hade hoppats på men det finns alldeles säkert ett recept som funkar. Vad tror du om det här?

3.
Ordning. Jag sover i samma rum som jag arbetar. Det är inte optimalt, men det går att förbättra. Som person är jag stökig (men hyperfokuserad på jobbet) i min vardag. Det ligger kläder här och var, och sen tycks saker samla sig i små högar lite varstans. Men. Jag tycker egentligen om ordning! När det väl är städat känns det bra. Mycket bra. Så ett krafttag i det rum jag befinner mig i och sen får det vara bra!

4.
Läsa. Jag tror mitt läsande inte riktigt får ta plats så som jag skulle vilja. Därför vill jag börja med minst 10 minuter om dagen. Det kanske låter lite, kan också jag tycka, men jag behöver en låg tröskel. Just nu läser jag denna bok: Vad fan ska vi med ai till? Den är skriven av Paulina Modlitba.

5.
Lyfta blicken. I min bok Leva nära så undersökte jag vad “rymd” kan innebära för hälsan. Det skulle visa sig vara ganska mycket, relaterat till hälsa. Sammanlagt finns det 8 stycken sådana karaktärer, jag ska strax lista dem. Det som jag menar är “rymd” bestäms som “öppen” i listan.

välja rätt i livet

Åtta karaktärer som forskats på – naturen och människan

1.
Kultiverad – att området manifesterar essensen av kultur, en fascination av människors arbete och värderingar, i form av skulpturer, fontäner, arrangemang av blommor och prydnadsväxter.

2.
Naturlig – att området är eller ser ut att vara spontant bildat, med möjligheter till fascination och upptäckter.

3.
Sammanhållen – handlar om att området upplevs som stort och enhetligt, där finns känslan av att komma in i en annan värld, som i en bokskog.

4.
Diversifierad – att området är kuperat, innehåller vattenelement och många olika växt- och djurarter.

5.
Öppen – att området innehåller öppna fält och utsikt.

6.
Skyddad – att hitta attraktiva privata platser, i trygghet, där man kan få vara ifred med sig själv, sina vänner eller sin familj och koppla av.

7.
Rofylld – att området är tyst, lugnt, känns tryggt och upplevs som välskött samt att ljuden huvudsakligen kommer från naturen, som vågskvalp eller fågelkvitter.

8.
Social – att platsen erbjuder möjligheter att se andra människor koppla av, möjligheter till umgänge och exempelvis kunna besöka en utomhusrestaurang.

att resa ensam 6

Öron? Lyssna? Droppar?
Det var en absurd mängd snö som kom, och någon dag senare: plusgraderna. Och där smälte snön, droppandes. Och mina öron fick gilla läget.

Så lyssnar jag på poddar – 3 tips på lyssning

Poddtips 2026. Det är mitt i snöyran och jag tittar ut genom fönstret, ibland fastnar jag och ser mönster. Stannar en stund, och söker sen upp mönstret igen, går det att hitta?

Podden Potential

Idag lyssnar jag på podden Potential för första gången, ett avsnitt med Filip Lundin, grundare av Sopköket. När jag släppte min första bok 2019 så ordnade Sopköket min catering. Deras affärsmodell är cirkulär där de skapar mat utifrån mat som är på väg att kasseras och bli matsvinn. Det som bland annat var intressant i podden var det faktum att det kostar mer att ta emot matsvinn än att köpa “ny” mat. Det är mycket med mat som behöver fungera – hanteringen och temperatur kan vara två aspekter. Det var fint att få höra om Filips egna erfarenheter av livet, bland annat om en period där han levde med svår tinnitus.

Elsa får inte komma hem – tre delar

Det här en dokumentär på tre delar som handlar om Elsa och hennes föräldrar. Hon är ett barn som haft en hel del hälsomässiga problem som gjort att hennes familj ofta sökt vård. Längs vägen kommer det orosanmälningar från vården och en dag får inte Elsa bo hemma längre – varje förälders mardröm. Det är en spännande skildring och väl värd att lyssna på.

Farliga läkare – två delar

Den här dokumentären belyser framför allt det problematiska med att hantera läkarlegitimationer i de fall det går riktigt snett. Det berättas om en läkare som skrivit ut starka preparat och mediciner men också gjort medicinska bedömningar på ett sätt som upplevs slarvigt. En patient som hade missbruksproblematik, vilket stått i journalen, får utskrivet en hostmedicin som missbrukas och sen dör mannen som en följd av det. När sedan myndigheterna ska utreda händelserna så får läkaren behålla sin legitimation under tiden. I dokumentären fanns också ett uttalande som mer eller mindre menade på att “det är inte vårat bord” när det handlade om patienter som for illa och patientsäkerhet. Kändes olustigt.

Vadå, “så lyssnar jag på…”?

Det är inte svårare än så här: jag gör en sak i taget, även när jag lyssnar på något. Annars tappar jag fokus. Att promenera och lyssna går bra. Men det är det andra: att tro att multitasking är vägen framåt. En insikt som jag kommit fram till för länge sedan. Därför lyssnar jag inte på vad som helst, utan det behöver verkligen fånga mitt intresse. Just nu: dokumentärer eller lyssning som leder till att jag lär mig något extra.

Ta med lite frukt när du är ute. Enkelt att skapa livskvalitet

Så kom den berömda ryggkraschen – väntad och nu här. Det var när jag skulle ta ut brödet som jag böjde mig och hann tänka: nu kommer nog ryggen säga ifrån. Och ja, med besked. Men jag har kommit igång med rehab: rörelse i stort (vilket är något jag alltid pysslar med) och sen försöker jag med ryggövningar från Youtube – skittråkiga men effektiva.

Jag är igång med jobb efter lite ledighet och det börjar bra – ett uppdrag som jag verkligen tror på är nu snart på mitt bord. En föreläsning söderöver hoppas jag på också, då ska jag boka ett fint hotell. Nästa vecka, med start imorgon kommer bli stora säljveckan – för nu är de flesta tillbaka.

Tack för att du läser
/ Emilia

Older Posts »