Mitt köpstopp 2025 och 5 saker jag tackar ja till!

Utanför fönstret är det blåsigt och lite kallt, så här i början på maj. Det är till vänster om nacken jag känner det, då gardinen på andra sidan skyddar den högra sidan. Idag skickade en vän över ett klipp som påminde mig om köpstopp 2025. Här kan du se vad jag berättade för journalisten som hörde av sig.

Men vet du, jag vill berätta lite om hur jag förhåller mig till köpstoppet 2025. Mina regler är som följer:

  1. Inga prylar – om inte telefonen helt brakar lös. Det är en modell från 2018 som jag köpte begagnad och har haft i rätt många år. Än så länge verkar den intakt, men som sagt: en liten brasklapp.

  2. Inga kläder. Faktum är att jag under 2024 köpte två begagnade sportbh, som jag använder både till träning och till vardags. Jag tycker att köpet var genomtänkt. Det blev också några extra par trosor, vilket länge legat på listan.

  3. Café och restaurang. Den är SVÅR för mig. Jag är en fika-person och gillar att gå på café samt restaurang (inte jätteofta på det sistnämnda). Till exempel tycker jag det är trevligt att sitta och skriva på en annan plats än hemma. Vågar jag säga två gånger i veckan? Jag gillar ju faktiskt att sitta på bibliotek också, så det kan ju vara ett köpfritt alternativ?

  4. Böcker och pappersvaror – den får en egen kategori. Böcker köper jag 3-4 stycken per år. Ger vidare ibland. Jag vill stötta andra författare, för jag vet vilket arbete som ligger bakom! Nu senast har jag läst Helena Lindegrens debut: I stort sett mänsklig (2025). Jättebra!

    Pappersvaror? En gång per år köper jag en kalender, en fysisk sådan. Ibland behöver jag köpa en refill till min penna. Ibland går pennan sönder. Just idag, den 4/5 har jag allt jag behöver. Förra året fyllde jag på med några favoritblock från bokhandeln, när det vara rea. Det verkar som att 2024 hade några fler köp än 2025.

  5. Hudvård. Min akilleshäl. Just nu saknar jag en ansiktstvätt, gärna något neutralt och hudvänligt. Men i år, 2025, tänker jag lägga max 1500 kronor på den här typen av varor. Helst mindre än så. Grämer mig lite då jag i slutet på 2024 köpte av ett märke som jag sedan tidigare varit missnöjd med. Men behöver såklart göra slut på den (LYXproblem).

Det här tackar jag ja till under mitt köpstopp 2025

Mina bad. Det här varit fullt med bad under perioden april och maj. Säkert minst varannan dag. I blåst, i regn. I dagsläget är temperaturen perfekt – jag behöver inte bara doppa mig och gå upp, utan kan hänga kvar en stund. Det är fortfarande kallt, absolut. Men det är för mig görbart och något jag uppskattar.

Mina tågresor. Jag har släkt i Västerås och även i Uppsala. Att resa med tåg eller liknande är inte bara en fråga om pengar, utan ett sätt att utmana bilnormen. Biljettköp är köp, men kan ses som något nödvändigt. När jag är igång och föreläser så är det tåg som gäller.

Mitt sovrum. Som jag ansträngt mig! Det var så stökigt i sovrummet men jag har bit för bit städat ordentligt. Däremot har jag lyckats förlägga en del av dammsugaren, förstår inte alls var den tagit vägen. Vi har en till dammsugare så det är väl den jag får använda. Sovrummet ska ha så lite prylar framme som möjligt, det är viktigt.

Mina “att-göra” Det finns massor av dem. Men det går inte att göra allt på en gång. Men en sådan är ju: dags att dammsuga igen. En annan: sälja av lite saker (i gruppen Köpfritt år 2025 (fd 2024) har vi en säljutmaning just nu). Rensa i köket (tar emot men vet ju hur bra det känns sen). Klippa ner kirskålen. Olja trappan. Vara snäll mot mig själv. Ta hand om känslor.

Min kvällsrutin
Något jag har bestämt mig för är att hitta en bra kvällsrutin – ja även den på morgonen! Det går trögt, men sömnen är viktigt. Det som faktiskt räddar mig lite är att jag nästan varje kväll läser för lilleman – just nu är det Narnia. Och det blir automatiskt ett sätt att varva ned. Bra!

Så ett litet boktips ovan! Det finns så mycket att inspireras av. Jag har haft en längre period med rätt låg energi och haft svårt att koppla av. Kroppen talar till mig: rör på dig! Bada! Krama nära och kära! Trots goda råd känner jag mig stundtals som en fånge i den skrikande kroppen. Men en dag i taget gå jag framåt. Nu strax en promenad med barnet. Hur mår du?

Tack för att du läser!

Emilia

”Är du en kallbads-guide?”

I skrivande stund är händerna lite kalla, men helt ok. Jag har prioriterat kallbaden den senaste tiden. Där ruset gör mig något klarare, åtminstone för en stund. Och nog är det stunderna vi vill åt? Idag var det lite extra spänning adderad då tre ryttare med var sin häst kom längs gången ner till sjön. ”Det är någon som badar!”. Och där står jag och ler. De ber mig ”prata” när jag går upp ur vattnet, så att hästarna inte blir överraskade. Jag tycker det känns helt överkomligt. När de sen rider iväg och jag är vid bänken så känner jag ett sug: jag vill i sjön igen. Denna gång gick det lättare. Himlen är grå men det gör inget, snarare känns det som att det faktiskt inte spelar någon roll. Efteråt blir det te och små vaniljmunkar och nu är jag hemma igen. Igår träffade jag min syster, hennes lille O och min pappa. Jag är så stolt över att vi tog oss med buss och pendeltåg till Uppsala. Pappa hämtade oss med bil eftersom sista biten var lite krånglig att få till.

Just nu är jag lite spänd eftersom min nästa bok är tryckt och klar, kommer i maj. Den var färdigskriven redan förra våren, men som bekant är det en process. Så stolt!

Och som svar på frågan i huvudrubriken: nej, jag är ingen kallbads-guide eftersom jag helst badar ensam. Men några tips kan jag ge på vägen.

  1. Vänj dig några veckor innan genom att gå i med bara fötterna. Det var vad jag gjorde i mars månad.
  2. Andas på ett eller annat vis. Använd andningen som ett ankare.
  3. Se till att ha hyfsat sköna strumpor och skor som du kan sätta på dig efteråt.
  4. En termos te eller kaffe kan också vara en bra idé!
  5. Jag skriver att jag helst badar ensam, men egentligen kan det vara en bra idé att ha någon med sig så att det blir en säker strapats!

Ta hand om dig!

Det har av olika anledningar varit svårt för mig att skriva. Men jag vet samtidigt hur mycket skrivandet betyder för mig. Både själva hantverket men också för att skapa minnen. Det är ju en typ av dagbok på ett sätt. Så jag ser denna kvälls skrivande som något positivt. Och vill fortsätta hålla kontakten med dig som läser 💙.

Emilia

Hej där, här shoppas det inte! Och: Malmö!

Det är otroligt vad jag påverkas av färgen därute. Vi skulle ut och fota till min nya bok (porträttfoto) och jag LOG men det satt långt inne 🙂 Nu är jag inne och förbereder mig inför nästa vecka. Jag ska till Malmö! På Masten 2, ett bibliotek, ska jag snacka jul och hållbarhet. Du kan läsa mer här. Jag tänker att vi förhoppningsvis längtar till julen och kanske behövs den extra mycket i år, när vi ständigt nås av rätt jobbiga nyheter. Men vi kan samtidigt fira med värdighet, för oss själva och för dem omkring oss. Bor du i Malmö? Kom till Masten 2! Dela gärna.

Men ska jag säga något om Black Friday? Det blir nog så. Och den här gången är det inte enbart klimatfrågan som jag vill nämna, utan också den skuldsättning som många unga kvinnor har hamnat i. Det finns flera baksidor med överkonsumtion och i de baksidorna finns människoöden. Vi tenderar att jämföra oss och känslor som skam, skuld, avund finns där och pyr och ger eld åt konsumtionsmonstret. Som jag sa här i Syre så: “Vi jobbar för att få lön som vi sedan använder för att konsumera, sedan åker vi till tippen och lämnar tillbaka det vi köpt”.

Jag shoppar inte på black friday, men betyder det att jag är hundra procent köpfri? Nej, jag är inte absolutist. Utan jag har köpfrihet som bas, men sen gör jag avsteg några gånger per år. Jag tillåter mig att fika med jämna mellanrum. Jag har köpt hudvård när den är slut, det är något som jag tycker om. Men när det gäller kläder och prylar är jag nöjd som det är. Jag har tränat på det här sedan 2016. Och vad blir resultatet? Att jag blivit avgiftad. Det går att hitta mer bestående glädjekällor. Det går att hitta annat som bidrar till förnöjsamhet.

Tack för att du läser.
Kram

/Emilia

Jag har märkt att jag inte finner ro att läsa just nu. Har det krupit fram en stress som vill ta sin boning i mig? Köpfritt är en sak, men skärmfritt är nog vad jag skulle behöva. Lite oroligare än vanligt och jag mediterar, promenerar och pratar med min man. Någon som känner igen sig?

“Jag vill inte förstöra julen” – om julklappsångest

Julklappsångest? Det är dags snart, eller hur? Vi kanske behöver den här julen mer än någonsin. I mitt flöde på sociala medier är det stundtals väldigt dystert och JAG VET att jag kan välja att titta på annat. Och det gör jag också. I somras stängde jag av nyheterna helt – för jag fixade det inte. Jag blir så påverkad av rapporteringen. På ett negativt sätt. Och då behövde jag dra en gräns.

I nästa vecka är det black friday, en högtid för konsumtion. Som jag kritiserat i många år. Av olika anledningar. Jag har fått ris och ros för mina texter. Mest ros. För jag vill visa på något annat. Det är därför jag har tackat ja till att vara talesperson för En köpfri dag. Det är enkelt: du shoppar inte under 24 h. Det är en kampanjdag. För dig som vill och orkar så finns Köpfrittgruppen på Facebook, där jag sänder live den 30 december, kl 20-21.30 – gratis! Då blir det snack om ett köpfritt 2025 där jag själv går in på nionde året.

Men nu till en fråga som förstås är aktuell. Julen 2025. Jag är kluven (konsumtion, konsumtion, konsumtion). Men vill känna KÄNSLAN. Dofterna. Gemenskap. Men hur blir det då med gåvor? Det här är mina erfarenheter i punktform. För att lindra eventuell julklappsångest.

  • Det är gemenskap som skapar varaktighet inom oss. Julklappar kan vara trevligt, men det är ack så flyktigt.
  • Om du nyss börjat med köpfritt och har barn, se om ni kan prata om MÄNGDEN. Mängden julklappar är den jag ställer mig emot – när det blir berg av prylar. Min son är uppvuxen med att jag har köpfritt och med att få begagnade leksaker. Han får prylar men redan första julen så fastnade han för EN av julklapparna och struntade i resten. Ni sätter ramarna, barn vill ha sina föräldrar och nära på julen är min upplevelse.
  • Vi behöver definiera vad som är en hållbar julklapp. Och det är svårt. Det finns många parametrar att ta hänsyn till: produktion, transport etc. Jag brukar satsa på något ätbart – det kan vara en müsli som jag tillagar själv. Till min man är traditionen: fina chokladpraliner. Det blir dock svårare med åren: mitt barn vill ha mer nu, och han tittar på kompisarna. Så det är en avvägning.
  • Satsa på maten och stämningen. Jag har en saffranskaka jag brukar laga. Och lite polsk julmat. Stämning? Lite pynt, lite tända ljus. Keep it simple. Musik! Själv vill jag gärna gå till kyrkan.

“Jag vill inte förstöra julen”

För en del blir det stigmatiserat när man vill dra ner på klapparna. För det kan finnas vanor och människor omkring en som tycker att klappar är superviktiga. I Sverige tror jag nog att de flesta förknippar julen med just det: julklappar, många ska det vara. Idag vet vi också att det är så lätt att det drar iväg. Många passar på när det är Black friday, andra spanar på nätet och kollar efter bästa priser. Det tar tid, pengar och energi i anspråk. Vi behöver också komma ihåg plånboken: att den kan ha känt av höjda matpriser, räntor och annat. Vi har många som också är arbetslösa eller sjukskrivna och då vet vi att det ekar tomt. Det kan bli en julklappsångest. En julångest i stort. Och det gör i alla fall mig ledsen. För när förväntningarna blir för stora, då blir det skitjobbigt. Kanske är det därför som jag pratar så mycket köpfritt: för jag upplever en frihet i att INTE köpa.

Vi som inte vill köpa så mycket på julen: vi förstör inte julen. Vi vill bara något annat. Berätta gärna om dina tankar i kommentarerna.

en julstjärna/julpynt

Jag är tacksam att du är här och läser – tänk att vi sitter bakom var sin skärm, det blir nära på något vis. Jag lyssna på Melissa Horns album Konstgjord andning – hon är verkligen en av mina favoritartister. Snart en kvällsmacka och sova. Ta hand om dig! / Emilia

Gör något nytt: delta på En köpfri dag 2024

Hej där. Är det lika grått hos dig som här hos mig? Just idag kikade solen fram och jag var ute både en och två gånger. Vi har ett utegym som jag använder så smått, behöver stärka rygg och andra delar av kroppen. När det är sol är det enklare att gå ut. Men när det gråa tar över, ja då är det verkligen en kamp.

bild på sjö - besök naturen under #blackfriday2020

Vet du. Jag längtar till julen. Till dofterna och smakerna. Till att få hänga med de mina. Jag är rastlös av mig och vill gärna gå ut på julen också. Ta en julaftonspromenad. Sen kan jag tycka att någon enkel present är trevligt att få. Barnet däremot: han vill att det ska flöda. Jag tycker det är svårt. Han har ju levt med den här köpfria mamman sedan länge.

Maten handlar mycket om tradition på julen men jag har mer och mer gått över till vego. För att det är gott! För att det är klimatsmart. Men jag är inte absolutist. Sen måste jag ha den polska barszczen och pirogerna.

Men innan julen så kommer den 29 november. Det är då jag vill fira En köpfri dag. Jag har små planer på gång och kommer dela längs vägen men vad handlar dagen om?

Det här är En köpfri dag

En köpfri dag (Buy Nothing Day) är en internationell årlig kampanjdag för att inte köpa något alls under Black Friday. Det finns också andra viktiga aspekter: låt oss se på shopping som gått överstyr där många skuldsätter sig och dessutom hamnar hos Kronofogden. Att inte shoppa på Black Friday gör att vi värnar om vår egen plånbok och markerar att vi är trötta på överkonsumtionen. De senaste åren har begreppet ”tillräcklighet” seglat upp som livsfilosofi och som ett svar på hur vi kan mota konsumtionen i grind.

Du kan läsa mer om unga som skuldsätter sig här.

Här kan du hitta lite mer om En köpfri dag, en sida som startade av Göran Hådén.

Emilia Arvidsson: talesperson för En köpfri dag

Det är för andra året som jag fått äran att vara talesperson och du som följt mig ett tag vet att jag haft köpstopp/köpfrihet i snart 10 år. Du kan läsa några äldre inlägg på temat, t ex om hur jag tänkte det första året.

Här kan du lyssna på förra årets En köpfri dag på Sveriges Radio.

Sen deltog jag för länge sedan på Nyhetsmorgon (länk till Youtube)

Jag vill förklara. Det tar tid att känna glädje över sitt köpstopp. Det är därför jag pratar om köpfrihet. Att vara fri från begär är skönt. Sen har jag kunnat frigöra tid. Och det har jag verkligen behövt. Både av hälsoskäl, men också av VILJA. Viljan att vilja något annat. Men det tar tid. Det kräver tålamod. Vi är hårdkodade för konsumtion och det gör ont att göra en förändring. Mitt budskap: ge det en chans.

Aktiv aktivism – när hoppet känns borta

Under några månader har jag stängt av nyheterna. Jag har inte orkat varken svenska eller utländska sådana. Men det är klart. Ett avgörande val har impregnerat världen och med andan i halsen har jag konstaterat följande: jag älskar hopp. Alla dagar i veckan. Vi brukar tala om aktivt hopp. Men nu vill jag berätta om aktivism – och addera AKTIV AKTIVISM. Och jag vill förtydliga: den kan genomföras på olika arenor och den behövs. Själv är jag köpstopps-aktivist och har varit det sedan 2015/2016. Jag har inte agerat ensam och jag har ofta talat om hoppet. Särskilt för de människor som skuldsatt sig på grund av shopping, som blivit nerdränkta i budskap som lyder: KÖP! KÖP MER! NU ELLER ALDRIG.

Ja, jag har också djupdykt i ämnet klimatförändringar. Hade inte en susning förut. Noll koll. Nu vet jag mer och jag har intervjuat forskare, lyssnat på poddar, läst rapporter. Så kanske att jag kan mer än genomsnittssvensken. Det är därför jag föreläser med budskapet: låt oss vara aktiva i vår livsstil. Låt oss lämna en bättre värld efter oss.

Vi behöver aktiv aktivism. Jag önskar att det fanns VAK: vård av klimat.

Klimatkrisen KOSTAR pengar. Vi betalar redan nu ett högt pris för varje ton koldioxid som vi släpper ut. Och det fula: det är inte vi själva som betalar priset, utan människor i utsatta länder.

Men ska vi känna SKAM? Det där är svårt, men ja: gör vi något som är dåligt för planeten och dess människor, ja då behöver vi känna åtminstone NÅGOT. Skam fyller en funktion. Som när jag fräser åt min man och barn – då skäms jag och ber om ursäkt och försöka göra något åt det.

Köpstopp kan vara ett första steg

Jag vet. Jag är, i samhällets mått, så j-vla tråkig. Jag har snackat och fått folk att köra köpstopp i flera år. Minskade intäkter åt företagen, minskade momsintäkter. Men det finns något mer i kalkylen: individer som MÅR bättre, som skapar sig en buffert, som umgås mer med nära och kära, som betalar av sina skulder. Och: som slipper Kronofogden och vräkning. Vad kostar inte SKULDER samhället?

Sen är det så: konsumtion och spenderade kronor hänger ihop med klimatutsläpp. Vi köpstoppare är hjältar!

Ge mig aktiv aktivism. Nu!

att utvecklas 2
Older Posts »