Vi har passerat 4000 medlemmar och: köpfrittrenderna 2021

I helgens Mitti kunde du läsa några rader om köpfritt-gruppen och hur jag porträtterar ett köpfritt liv. Givetvis är inte det köpfria livet svart eller vitt, allt eller inget. Däremot finns det hundra procent reflektion med i ekvationen. Att vi faktiskt funderar lite grann på hur vi spenderar våra kronor och hur produktionen av varor och tjänster går till (inte helt lätt att ha alla fakta på bordet, men ett försök att skaffa sig en bild så nära sanningen det går). Och samtidigt: är det så att det åläggs ett lite väl stort ansvar på den “rationella konsumenten?” Om det skriver flera om i både DN och SvD.

Jag tänker att du som precis hittat till min blogg och är intresserad av resonemang kring shoppingfritt och personlig hållbarhet, det är nog en bra idé och samla några väl valda länkar här inunder, eller vad säger du?

Köpfritt 2021: inspiration och hur du förbereder dig (du kanske är sugen på ett köpstopp 2022?)
Mina regler 2021 eller varför inte titta hur jag tänkte år 2020?
Hur gjorde jag 2016

Vad jag tänker om köpstopp 2021 – trender

Det finns tre saker jag tänker på, kring köpstopp, och det är rätt tidlösa tankar som passar när som. Det som är speciellt just nu är att vi står inför en massiv uppgift: se till att hålla den globala temperaturen på schyst nivå. Vi vet att vår konsumtion, så som den ser ut idag, inte är kompatibel med utmaningarna inom miljö och klimat. Här är tre saker jag tänker lite extra på 2021.

  1. Känslor och köp hör ihop, något som blir alltmer tydligt för flera hur vi agerar vid till exempel stress. Är vi stressade är det svårare med att vara eftertänksam och klok kring sina inköp. För en tid sen var jag i ett extremt pressat läge, där jag fortfarande försöker läka, och där tunnelseende gjorde att jag hade svårt att tänka kreativt. Det var inte så att jag gick bärsärkargång i ett köpcentrum, men jag köpte rengöring och ansiktskräm, trots att jag hade hemma. Jag sov borta i två veckor och kunde egentligen bett min man packa ner det som jag hade hemma och be honom komma över med det. “Men hallå!” kanske någon som läser tänker: “har du dåligt samvete över ditt köp av något så enkelt som en rengöring och ansiktskräm?” Nej, så klart inte, mer en reflektion vad stress kan innebära. Jag har som regel att saker ska ta slut innan jag köper nytt och vid det här tillfället gjorde jag tvärtom. Och det är ok, såklart!


  2. Anledningar till köpfrihet behöver lyftas för den som vill testa köpstopp. Det handlar inte bara om att vi vill ha koll på vår ekonomi, även om den anledningen är helt klart legitim. Jag tänker att klimatfrågan har börjat ta sin rättmätiga plats och fler och fler blir uppmärksammade på just den aspekten. Läs mer här om anledningar till köpstopp, där finns de fyra anledningarna till varför man gör ett köpstopp med på en bild (kan förstås finnas fler anledningar). Genom att vi funderar på “varför” så kan vi lättare navigera i djungeln av budskap.


  3. Transparens är viktigt. Jag får fortfarande kommentarer kring att människor behöver konsumera annars går företagen under. Och det är helt sant: vår konsumtion bringar in vinster och skatteintäkter. Tittar vi lite snävt är det något positivt, det är så vi har skapat systemet. Men en rad saknas på kvittot: bland annat den om svenskens skuldsättning och den andra raden: vem betalar miljökostnaden för produktion av varor och tjänster? Kolla in det här instagraminlägget hos Johanna Leymann. Och vi får inte glömma: människan är påhittig, så att skapa arbetstillfällen och minska klimatavtryck behöver inte vara rocket science!

Var befinner du dig i din konsumtion?

Köpstopp ett år: därför är det positivt

Köpstopp ett år? Livet i konsumtionssamhället är gott. Jo men så är det. Allt vi kan sukta efter finns ju där: kläder, prylar, elektronik, krämer, skor, inredning. Ofta oerhört vackert paketerat. Jag fattar poängen och mekanismerna bakom ett köp. Och jag är inte immun, jag kan också tycka det finns något härligt i nya saker. Men det är inte oproblematiskt. Nedan följer kritik på det nuvarande sättet att konsumera. Om du vill slippa det, scrolla ned en bit där jag skriver om varför köpstopp kan vara en bra idé!

Det goda livet, i termer av konsumtion, kommer med en prislapp som i miljösammanhang skulle kategoriseras som: för billig. Här har vi det som jag funderat mycket på de senaste åren. För priset på det du handlar är ofta missvisande. Prislappen gör så att någon annan får ta konsekvenserna. Och då menar jag både miljö och människa. Vi skulle behöva ha riktiga prislappar. Du har väl inte missat den här snackisen på DN, med bland andra Katarina Graffman och Cecilia Solér. Riktiga prislappar skulle också minska mängden av allt det vi köper på oss.

bild på löv och natur. Inlägg om köpstopp ett år

Men låt oss också vara lite positiva. Det är inte svart eller vitt, eller hur? Det går förstås att med lämpliga medel skapa något bättre än det system vi har nu. Det finns modeller som skulle kunna funka, men då behöver de kunna konkurrera på lika villkor som den ordinarie marknaden, eller till och med med bättre villkor. Modeller som främjar hållbarhet i både miljö och klimat borde få existera på ett sätt som gör att den traditionella marknaden får sig en match.

Tillbaka till mängden. Det finns massor av statistik som säger både hur mycket avfall varje konsument producerar och också hur mycket till exempel Myrorna får in varje år (8000 ton kläder!). Jag tror helt och fullt på att vi behöver minska mängd över lag. Det är inte konstigt att trender såsom minimalism, kon mari och andra metoder kommer in och slår igenom. Det finns en trötthet i ägande och förvarande av stora mängder saker (hej, jag räcker upp handen!).

Köpstopp ett år, kan vara vägen till hållbarhet

Du kanske precis har hittat hit. Eller så har du hängt med länge. Lite kort bara: jag började med aktivt köpstopp 2016 och har sen fortsatt åren som följt. Jag har inte varit en absolutist, men hållit mig hyfsat köpfri, det är mitt grundläge. Det som gjort att jag fortsatt har främst handlat om gemenskapen i Köpfritt-gruppen på Facebook (sök på Köpfritt 2021 (fd 2020)). För mig har köpstopp ett år eller flera år betytt mycket. Det har varit en process, från en utmaning till ett miljöintresse.

Jag tror att köpstopp ett år kan innebära

  • att du uppmärksammar din egen konsumtion och vilka känslor som är kopplade till den
  • att du märker din egen reaktion när du inte handlar
  • att du börjar undersöka vad som annars är viktigt för dig (dig själv som person, familj, vänner, intressen)
  • att du förhoppningsvis får upp ögonen för konsumtion i sin helhet, både fördelar och nackdelar
  • att du efter ett år är mer på det klara med vad du vill lägga din tid och dina pengar på, på ett mer sunt sätt
  • att du får en ökad hållbarhet när det gäller din konsumtion, med ökat reflektionsutrymme

Köpstopp 2021 – här kan du läsa mer om regler

Livet som köpfri är ett gott liv. Jag vågar påstå det, i de fall som köpfriheten är självvald (det finns många därute som har köpstopp för att de måste, och det är en annan femma). Om vi funderar lite på vad som ger oss glädje, där vi rör oss bortom budskapen som vi utsätts för ändå, så hoppas jag vi finner en mening som rimmar för alla, där prislappen är i samklang både med oss själva och andra.

vy över Lycksjön. Inlägg om köpstopp ett år

Vad tänker du om det här? Skriv gärna i kommentarerna!

Klimatglädje goes pocket!

#Inlägget innehåller reklam för egen bok#

Häromdagen var jag inne på Köpfritt-gruppen och höll en livesession på 20 minuter. Det var ett bra tag sen jag gick live så lite nervöst men mest roligt. Jag läste en text från min bok Klimatglädje och tänkte att jag kan dela med mig av den på bloggen också. Du som hittat hit från Köpfritt-gruppen, jag vill flagga för att boken går att låna på de flesta bibliotek, även om jag förstås blir extra glad för alla som köper boken. Men det ska finnas alternativ för er som kör all in köpstopp.,

Ur kapitlet Köpfritt, boken Klimatglädje

Jag står på Indiska i Kista Centrum tillsammans med min bästa vän Sven. Jag har hittat en grå, stickad tröja för 399 kronor som jag bara måste ha. Den är mjuk och lång, lite som en kaftan och jag vet att jag verkligen kommer att trivas i den. Samtidigt vet jag att jag inte har råd. Mina pengar för denna månad är slut. Jag får låna av Sven och det känns för en stund bra.

Under en period av mitt liv var jag långtidssjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Jag är fortfarande skör och jag håller i dag ett halvtidstempo för att fungera. Hade ingen egentlig diagnos, men förmodligen handlade det om en utmattningsdepression med mycket ångest i botten. Jag var 22 år gammal och livet fick sig en ordentlig törn. Där och då var det tufft ekonomiskt och någon shopping var det inte tal om. Det hade varit skrattretande att prata om köpstopp då, för jag hade inget att »stoppa« ifrån. Tröjan från Indiska hade jag länge, och jag levde i den. Den blev sliten med åren, men den påminner mig också om det knappa liv som jag levde.

Även om jag saknade medel så kände jag mig inte olycklig över det. Jag hittade annan mening, bland annat genom regelbundna kyrkobesök i Kungsträdgården, Stockholm. Det som däremot stressade mig enormt var det år då jag åkte på en skattesmäll, för att Försäkringskassan hade dragit för lite skatt på min sjukpenning. Jag hade alltså levt fattigt, men inte fattigt nog. Det var någon procent som inte hade dragits och nu satt jag med en skatteskuld på dryga 8 000 kronor. Pengarna skulle in, och jag vände mig åter till Sven. Han hjälpte mig. Den där maktlösheten, att inte ha något att ta av, kändes otroligt jobbig. I dag, några år senare, har jag lämnat tröjan på återvinning och pengarna är återbetalda till Sven.

Vi spolar några år framåt, till den 1 januari 2016. Jag har bestämt mig för ett köpfritt år, där jag ställer upp regler som ska gälla för mig. Jag trodde att köpstoppet handlade om en utmaning som innebar att jag skulle spara pengar, men det kom att handla om så mycket mer. I skrivande stund är jag inne på mitt fjärde år och jag hoppas att du vill ta reda på varför.

Hur mycket konsumerar du?

Shopping och konsumtion är starkt kopplade till våra liv. De är till synes naturliga delar av vår vardag men samtidigt har fler och fler börjat ifrågasätta vår konsumerande livsstil, kanske ännu mer den senaste tiden. Hur inverkar vår konsumtion på klimatet och vad gör den med oss människor?

Konsumtionskulturen är djupt integrerad i vårt sätt att leva och dess baksidor kan vara tuffa att ta till sig. Jag skulle säga att vi många gånger blundar för dem, för att slippa veta. Varje svensk står bakom 10 ton växthusgaser per år som är kopplade till konsumtion, enligt Naturvårdsverket. Siffrorna gäller både vår konsumtion inom landets gränser och utomlands. 2017 konsumerade svenskarna för totalt för 1 978 miljarder kronor, enligt Konsumtionsrapporten 2018. Det är nästan svårt att hålla koll på nollorna här, eller vad tycker du? Det är ohemult stora mängder pengar och växthusgaser.

Konsumtionen ökar, från år till år. I Konsumtionsrapporten 2018 kan vi läsa om den faktiska ökningen på 2,3 procent (från 2016 till 2017) men också att svensken inte verkar vara medveten om hur mycket hen spenderar. I en undersökning fick konsumenter skatta hur mycket pengar som lagts på inköp av inredning och svensken kom då fram till att hen lade 353 kronor per månad på möbler och inredning. Om man tittar på den verkliga utgiften så landar den på 555 kronor per person och månad. Sett över tid tror vi också att vi har minskat vår konsumtion i den här kategorin av produkter, men i själva verket har den ökat. Vi upplevde att vi minskat vår konsumtion med 4 procent sedan 2010, men tittar man på den faktiska statistiken så ser vi en ökning på 20 procent. Vi tror också att den totala konsumtionen över tid har minskat, vilket inte heller stämmer. Så visst blundar vi, eller hur? Det finns en stor omedvetenhet, men kanske kan vi skönja en önskan om att minska sin konsumtion, mellan raderna i statistiken, just för att vi tror att vi minskat våra inköp? Jag tror att många av oss är inne på det spåret, men att vilja är inte samma sak som att göra.

Sett till klimatet behöver vi förändra våra konsumtionsvanor, inte minst genom att ta vara på de prylar som vi redan har. Enligt Konsumtionsrapporten reparerar vi allt mindre. Som ett exempel kan nämnas att vi 2017 lade ungefär 60 kronor på reparation av datorer, möbler, skor och hushållsapparater – ett ganska blygsamt belopp och det finns en potential att öka på vår vilja att fixa trasiga saker. Dessutom minskade även second hand-konsumtionen. Det betyder krasst att vi tar hand om våra behov genom att ta fram plånboken och köpa nytt. Möjligen uppvägs detta i viss utsträckning av att vi byter och lånar mer saker av varandra eller låter grannen som är ingenjör laga våra trasiga datorer och mobiler – sådant framgår ju inte av statistiken. Det som tyvärr är ett svåröverkomligt hinder för många är bristen på tid. Det blir enklare och går snabbare att köpa nytt än att laga.

Jag ser på sociala medier att fler och fler vågar göra alternativa val, där många också ifrågasätter att människor i fattiga länder inte får skäliga löner för sitt arbete, ja inte ens levnadslöner för att täcka mat, husrum, sjukhusvård och skolavgifter. Det känns som att medvetenheten sprider sig – titta till exempel på #sustainablefashion eller #hållbartmode. Även den brittiska dokumentären Modeindustrins smutsiga baksida som har gått på SVT visar på verkliga förhållanden med förgiftade vattendrag och människor och barn som antas använda vattnet i sin vardag. Det är helt absurt med tanke på att det sen är vi som handlar kläderna, utan eftertanke, och dessutom slänger vi stora mängder kläder varje år.

Nu som pocket!

Innan sommaren fick jag reda på att Klimatglädje också kommer ut som pocket – den finns både på Adlibris och Bokus. Jag har några ex hemma, för hundra kronor kan du få boken signerad och skickad till dig.

Det finns också möjlighet att köpa den inbundna versionen direkt från mig, då kostar den 199 kronor (frakten inräknad).

Jag läste i boken Dansa mjukt med tillvaron (Anna Kåver) om hur vissa saker inte går att tänka ut, eller att intellektualisera kring. Att livet ibland kräver handling före tankars terrorism. Du som varit inne på bloggen nyligen vet att jag har en tuff period just nu Och i samma bok av Kåver läser jag att man kan känna “både och” – och min tolkning blir att jag kan känna glädje, som att jag skapat Klimatglädje, men ur ett annat perspektiv är kan jag vara väldigt less på att må dåligt och inte orka särskilt mycket alls just nu.

Utmattning och återhämtning: “Det är skillnader jag letar efter”.

Utmattning och återhämtning. Jag har upptäckt några saker med mig själv. En av dem är envisheten. Men låt mig börja med att presentera historien först. Historien om hur min envishet ledde mig till vägs ände, där jag nu måste praktisera tålamod, lidande, meditationer, sömnbrist och ganska ofta (typ hela tiden): energibrist. Vad var det som hände egentligen?

Tittar jag bakåt så ser jag månader av sömnbrist, en sakta melodi av utmattning som slingrade sig runt mitt sinne och min kropp. Bit för bit blev tillvaron mörkare och orken försvann. Där stod jag sen naken och alldeles ensam. För även om jag har familj och vänner som stöttar, så är min tillvaro min, mina tankar är mina, min ensamhet är min.

I samma andetag som jag vill berätta hur jag har det, så vill jag också vidare. Jag kan absolut försöka hitta den exakta anledningen till att det blev så här och jag kan fortsätta gräma mig över hur dåligt jag sover. Och så är det ibland, att jag sitter där och funderar. Men! Det förändrar inget.

Tillbaka till envisheten igen. Den som jag upptäckt. Lika envis som den här utmattningen är, lika envist tänker jag fortsätta leta efter skillnader. Framför allt skillnader uppe i huvudkontoret. Det är i skillnaden som förändringen kan avslöja sig. Förändringen kräver samtidigt av mig att släppa huvudet och att gå till kroppen. Det är också i kroppen jag kan känna skillnader och det kan översättas till bättre mående. I kroppen finns de svar som huvudet söker.

Utmattning och återhämtning

En aktivitet som markant gör skillnad för mig är att doppa mig i sjön. I dessa dopp är det svala vattnet min bästa vän. En termos med kamomillte och en stunds reflektion efter badet är ofta en bra idé. Att lugna sina förväntningar är något jag jobbar med. För jag vill ju att ALLT ska vara bra NU. Men just nu är det som det är, och acceptans behöver väckas till liv flera gånger om dagen. Utmattning och återhämtning är tätt sammanknutna men det kan också finnas ett rejält avstånd mellan dem, där tålamod blir den största utmaningen.

Jag har skrivit ett inlägg om att förändra sig. Min attityd där och då var verkligen att allt är möjligt, märks att jag hade en annan energi då (tänk vad ord kan göra skillnad ändå. Tanken på att finjustera sitt liv gillar jag: minsta möjliga ansträngning, små förändringar kan leda till något större.

Tips – jag följer denna Youtuber just nu, hon släpper en video varje vecka. Så harmonisk röst och fina betraktelser.

Följer du mig på Instagram? Här är mitt senaste inlägg.

Augustitankar, ett hej från mig

Det känns som tiden rinner iväg, nu har halva augusti gått och här sitter jag och har sökt hjälp. På riktigt. Under några månader har min sömn krackelerat och jag mår därefter. Jag måste skriva, om än kort, om det, för annars känns mitt inlägg osant. Det blir ingen peppig lista på “7 saker du kan göra för att…” utan lite mer lågmält, men ändå: att få skriva här känns bra. För dig som sovit eller sover dåligt, du vet vad jag menar. Dessutom kan man göra “alla rätt” och ändå sova dåligt. Men inatt kändes det ändå som att jag fick några timmar, och mådde bättre på morgonen än vad jag räknat med. Och det där med förväntningar, det kan ju slå hur snett som helst. Förväntansoro, stel kropp, stress – det säger sig självt. Jag gjorde en enkel yoga igår kväll, och jag kände på riktigt hur min kropp tackade mig, det knakade på väl valda ställen. Yogan var ett pass på tjänsten Yogobe, som jag prenumererar på.

Saker jag läst och sett

“Motstånd skapar lidande” – det var ett samtal mellan Axel Wennhall och Camilla Sköld, där de pratade om acceptans kring var man befinner sig i livet. Och att om man har smärta eller psykiskt lidande, så kan motstånd snarare förvärra och skapa lidande. Det är klart som tusan att vi inte vill ha ångest, men likväl, om vi slåss så får vi tillbaka med samma mynt.

Ni kanske vet att en av min hjärtefrågor är klimatet? Och att vi nyligen fick en rapport från IPCC? Samlad forskning som visar på konsekvenser av global uppvärmning. Emma Sundh skrev ett inlägg som jag har läst. Kika du också! Att försöka ducka för klimatfrågan är också ett sätt att se som ett motstånd. Och det skapar lidande framgent. Vi behöver öppna våra ögon. Nu.

Sommaren har inte varit svart eller vit. Den har varit tuff på många sätt för mig när det gäller orken och till viss del ångesten. Det gör mig lite ledsen, för det känns som att jag missar saker. Men jag stoppar de finaste minnena i min dagbok och läser om Skansen, Mulle Meck, Tobbe Trollkarl på scenen i Rudan, parken i Skogås. Ja, jag har det tufft, men jag har människor som älskar mig och vi kämpar tillsammans för att vända detta.

Kram

Emilia

Acceptans, sommarminnen och poddtips!

Jag behöver en kopp kaffe, jag är strax tillbaka.

Försöken att fånga tankarna är många, men det känns halt uppe på huvudkontoret. Istället för att halka omkring vill jag fånga några av de där ögonblicken som betyder något. Som att barnet och jag åkte till ett lekland under regnrusket och att han lekte och sprang konstant i flera timmar medan jag varvade armhävningar med paus i en närliggande, väldigt brun, soffa. Eller när vi kom till lekplatsen borta vid Rudan och han fann en vän att leka med en lång stund. En av favoriterna är ändå när vi cyklade vilse och sen hittade ut ur skogen. Jag klistrar fast stunderna och trivs med dem. Jag tror det är så jag uppfattar min egen acceptans inför det hala tillståndet.

Det är svårt att sätta ord på saker, men det går. Så jag har min skrivbok och blyertspenna och skriver nästan varje dag. Jag löser tanketrassel med tröst och jag ser också att det gör skillnad. Varje litet myrsteg räknas. Så är det.

Hur mår du denna sommar? Jag fick tips om en podd kring acceptans. Lyssna gärna!

vy på naturen - ett blogginlägg om acceptans
Vi tog bussen och hamnade efter ett tag här: Tyresö kyrka och Tyresö slott.
Mina grabbar <3

Du har väl inte missat;

Lyfta blicken och göra en tacksamhetsövning

Önskelistan, inspirationsläsning

Older Posts »