Efter en twitterkonversation igår blev jag fundersam över det här med att vilja få ut det mesta av livet. För det innebär att vi måste investera med ork, tankar och känslor. Ja, och tid förstås. Det kan vara riktigt roliga saker! Men jag tänker: hinner vi de facto uppleva det vi gör? Eller är vi på väg mot nästa äventyr redan innan det första slutat?
Jag vill att det jag upplever ska ge mening. Sen hur många gånger det blir är mindre viktigt. För mig är det att få ut det mesta av livet.
Högst personligt förstås. Jag är imponerad av de som lyckas njuta av en massa roliga saker, som klarar av att lämna en sak för en annan, och liksom uppleva mest hela tiden. Men det funkar inte för mig.
I kontakt med Resumébloggaren Jackie Kothbauer resonerade vi kring varför det är viktigt att ha en må bra-plan. Och vad det kan leda till. En planering med konkreta mål gör att träningen blir enklare att genomföra, och kanske att färre känslor involveras (yes, vi kan vara rätt känsliga när det gäller träning och hälsa). Det blir som att jobba, men för sitt välbefinnande. Intressant tänker jag och tackar Jackie för input.
Planen – 7 frågeställningar
Hur viktigt är det här för mig och varför? Formulera!
Uppnå: är det ork, styrka, viktmål, lust, glädje? Fundera och berätta för dig själv. Var tydlig.
Kunskap: har jag det som behövs för att skapa mig en må bra-plan? Om inte – vem kan hjälpa mig? Var hittar jag kunskapen?
Specifik planering: hur ofta, vilka övningar, vilken mat? Ska jag involvera någon mer? Anteckna!
Satsning: hur mycket tid ska mina må bra-satsningar få ta i anspråk? Planera in i din kalender.
Nöjdhet: bestäm dig för att din må bra-plan är precis gjord för dig – och var nöjd med din insats – det är belönande i sig!
Utvärdera: var tredje månad: nådde du dina mål? Ger dina må bra-satsningar effekt på andra delar av livet?
Det här med att aktivt anteckna, antingen via appar eller i ett hederligt block, tror jag på. Men också: lust, glädje och energi kan vara svåra att mäta, men riktigt schysst att uppleva. Det är en riktigt bra anledning till att börja, eller fortsätta träna.
Och någonstans har det såtts ett frö, kring att ta tiden och formulera sin egen hälsa. Det är ju då extra kul att hänga på utmaningen i mars – #bravalnyavanor (mest fokus på kost).
Mål. För enklare genomförande. Foto: Christofer Lind
I gårdagens ganska så uppmärksammade Vetenskapens värld (SVT) blev tittarna kanske förvånade. Det räcker inte med att springa till gymmet. Inte ens om det är ofta. Nej, hälsan verkar främst ligga i vår (obefintliga) vardagsmotion. Utebliven hälsa alltså? Inte konstigt då våra vardagar bygger på stillasittande.
Utmaningen blir: hur ska vi få till rörelse i vardagen?
5 tips till mer vardagsmotion!
1. Min kompis Sven har en app på dator och mobil som varje halvtimme låser skärmen. Upp och hoppa liksom. Idefender tror jag den hette.
2. Walk & talk – möten på gående fot.
3. Utmaningar: 10 armhävningar i timmen eller vad du nu hittar på – och kanske dra med arbetskamraterna också?
Ur frustration kan det komma mycket gott. Förändring. Nytt perspektiv. Handling. Nu.
Det är lustigt det där. För i min bästa av världar, då ligger jag i sängen, med en kopp te och läser en bok. Varje kväll. Det är det lyxigaste jag kan tänka mig.
Är det inte konstigt då att jag gör helt andra saker? Plockar, kollar på dåliga tv-program, passar på att slänga in en tvätt (”den gör ju sig själv” – jaha, vem hänger den då?) och allt annat än just det: det lyxigaste jag kan tänka mig.
Jag försöker exemplifiera det fina i att ha värderingar. Men också det absolut nödvändiga: att vi gör som vi tänker och vill. Varför ska allt annat vara viktigare? Nej, tänkte väl det.
Så. Teet är färdigt, boken är uppslagen. Här ska levas som det lärs!
Viktigt i smått och stort. Göra det man verkligen vill. På riktigt.
För ett tag sedan bokade jag in en intervju med Maria Akraka, som snart är aktuell med boken Den magiska milen (Norstedts). Givetvis var det också temat för träffen. Här är några guldklimpar.
Löpning som träningsform. Det är en enkel form, men som också kräver planering och insats. Det tar tid att bygga upp kroppen, och därför behöver vi ge oss själva tid. Du går inte iväg och springer ett lopp på en handvändning, utan löpningen behöver jobbas med. Det finns mycket du kan göra!
Uppvärmning. Är du en sån som direkt börjar springa när du kommer ut? Så gör många, och det är okej om du bara ska jogga (typ kunna-föra-dialog-tempo) – men så fort det handlar om distans eller intervaller bör du värma upp. Ju mer avancerad din löpning är, desto viktigare blir uppvärmningen.
Uppvärmningen är också viktig utifrån ett skadeperspektiv, berättar Maria. Dessutom blir det jobbigt rent fysiskt, säger hon. Med uppvärmning blir det en mjukare start. Undvik kallstarter!
Teknik. Styrka Maria berättar om hur nära förknippad tekniken faktiskt är med styrkan, och hur det därför för en nybörjare är några nivåer för tidigt att börja prata om teknik. För det du egentligen behöver är styrkan.
Du behöver komma igång först, och när du blir starkare: då pratar vi teknik!
Bli snabb: bryta ned med intervaller. Just när det gäller milen, som så många kan relatera till, så är tiden ett av de mål man kan arbeta med. Du måste träna dig till en snabbare tid. Och ett sätt är att arbeta med intervaller, där du springer det snabbare tempot en kortare tid.
Du vänjer din kropp, du blir snabbare och du kan utvecklas över tid.
Sammanfattningsvis är farten och tempot några av de nycklar som Maria byggt sin bok på. Det finns program för milen, utifrån olika nivåer, beroende på var du befinner dig. Att börja löpa enligt ett program är verkligen att rekommendera!
Maria Akraka: Tidigare aktiv friidrottare, under 80 och 90-talet. Främsta distans: 800 meter. Foto: Cato Lein, pressbilder
Ps. I det senaste numret av Hälsa kan ni också läsa min artikel med Maria, med ett programutdrag från boken.
Jag känner mig ibland som Kalle Anka på morgonen. Ni vet den där scenen från julsändningen. Enklaste frukosten: slänga ihop en smoothie. Med ena ögat öppet.
