Posts on May 2015

Träffsäker present? (tips)

presenttips

PRESENTTIPS. När man kommer upp i en viss ålder, skriver jag utan att hävda att jag är gammal, så inser man rätt snabbt att man har alldeles för mycket prylar. I alla fall har det varit så för mig. Jag vill rensa ut (life time project) och jag skulle inte ha något emot att leva mer sparsamt. Ha så lite saker som möjligt helt enkelt.

Det här har gjort att mina egna presentinköp alltsomoftast innehåller matvaror: ett gott te, en olivolja eller något annat som går att äta eller dricka upp. Ofta anpassat till den jag köper till.

Så. Mat som present: tummen upp! Försvinnande bra helt enkelt.

Har du något bra presenttips?

 

Foto: C. Lind

Din kropp är ett vrålåk

Enemilia

Kroppsideal. Vem f-n kom på det liksom? Just med tanke på att vi alla ser olika ut, till exempel. Och hur mycket tid och möda som vi lägger ner på den, stackars kroppen. Låt den vara, tänker jag. Svårt kanske. Positivt är att kroppsidealen ifrågasätts, vilket ger oss lite mer nyans i ett infekterat område. För ja, det blir som en elakartad infektion, bosatt i huvudet – det där med att jag inte duger.

Via Erika Kits Göleviks blogg fick jag se en film som berörde. Som visade på att hur mycket vi än försöker att förändra oss, kroppsligt, så sitter det i huvudet och det är där vi måste börja gilla oss själva.

Jag säger som såhär: din kropp är ett vrålåk. Behandla dig själv därefter: med kärlek, mjuka tankar och förstås: ge den vad den behöver.

Är vi med på det?

Livet måste få ta tid

jempieteckningar

Liv som är kul vill vi gärna fylla på. Det ska vara extra allt, eller hur? Tidsbrist är inget nytt, vi hinner inte det vi vill. Men är det antalet avverkade todo:s som är det viktiga? Jag tycker inte det. Jag vill gärna hitta något som jag gillar och gotta mig i det ett tag. Det är känslan jag vill åt. Sen spelar det ingen roll hur mycket jag hunnit med när jag ligger där på sista bädden. Låt oss jaga känslor istället för att-göra-listor!

Vad består känslan av då kan man undra? Vilken känsla tycker du om? Lite pirr och “lära-sig-nytt” är häftigt tycker jag. Som när man finner en ny träningsform där ett “yes!” kläms fram medan svettdropparna rinner ner för ryggen. Eller när man ses på aktieträff och tänker “vill lära mig mer”. För att inte glömma: läsa en bok som ger en perspektiv. Alla dessa saker ger mig positiva känslor. Men det betyder inte per automatik att jag måste maxa. Gotta sig lagom gör att känslan landar och får utrymme därinne i bröstet.

Ha! Du trodde väl inte att jag har det så lätt? Jag, precis som många av er, upplever också tidsbrist och att “jag hinner inte”. Självklart. Jag är ju fostrad i samma tid som ni. Men jag slåss som en galning för att få en schyst relation till tiden. Livet måste få ta tid. Jag vill att livet ska få ta tid. Det är mitt mål.

Här är några saker som jag tycker kan få ta tid i livet

> Lära sig mer om proffsigt bloggande – jag vill läsa mer på sajten Better Bloggers. Det var en konferens på g via Betters Bloggers, men den ställdes in. Jag hoppas att den kanske går av stapeln till hösten, för det här kan bli riktigt intressant!

> Läsa en bok om ett ämne som intresserar, jag tipsar om Good enough för föräldrar av Elizabeth Kuylenstierna. Hon föreläste på MammaPower, och jag tycker boken ger perspektiv och tankar som jag gärna vill ge tid till.

> Ett fenomenalt Instagramkonto att följa @jempieteckningar

Vad vill du fylla livet med?

En gång utmattad, alltid utmattad?

EnEmilia bloggare - skriver om utmattning

UTMATTNING. Jag tänker ofta att mina svängar med utmattning är ett minne blott. Men jag kunde inte ha mer fel, tyvärr. Det jag vill säga att det är lätt att falla tillbaka. Vår känslighet tycks öka när vi en gång drivit oss till det tillstånd som sätter kropp och knopp ur balans. Så trots kloka insikter, om man fått sådana på köpet, är det ändå svårt att hålla sig inom de egna ramarna för vad man orkar.

Själv har jag blivit rabiat förespråkare av vila, sömn och meditation. De är de saker som gör att jag funkar. Men sen gäller det att fixa vardagen och genomföra sin klokskap. Den senaste tiden har varit svår, men också underbar. Tänk att det går att känna båda saker samtidigt!

Utbrändhet låter så definitivt. Brinner något ner är det rätt oåterkalleligt. Men från en utmattning kan vi komma tillbaka, även om vägen tillbaka är längre än många tror. Jag har skrivit om ämnet i flera inlägg tidigare:

Dansa. Pausa. (utmattning)
Passion, driv & utmattning
Status utmattning. Status?

Det är rätt dumt ändå. Att lyckas med att köra slut på sig själv. Men att sätta gränser är inte alltid det lättaste, kanske särskilt svårt när livet är extra kul och bjuder på en massa utmaningar. Det är klart att man vill vara med, eller?

Hur tänker du kring utmattning, stress och har du egen erfarenhet?

Mat-o-mania (1825 måltider)

pizza

Det är mat här hemma mest hela tiden. I mitt huvud alltså. Jag förknippar mig själv med mat – och de runtikring mig vet hur viktigt det är för mig. Det ska vara positivt, gott, hälsosamt, onyttigt, nyttigt – hela skalan. Varierat – ja, främst för att det är kul! Och gott! Och allt däremellan. För ja: det är meckigt också. Vi snackar ju som bekant om 1825 måltider om året.

Hur som. Några tankar kring mat.

Tanke 1: det är att ha en tanke om maten – helst någon dag i förväg. Jag vill veta vad det blir för mat, eller vad jag ska laga. Vet jag det: då ser vi till att allt finns hemma. Vi gör veckomenyer, rätt ofta är det samma rätter som återkommer, men vi har en schyst blandning mellan kött, fisk, fågel och vegetariskt.

Tanke 2: det är grymt att ha med sig mat när man är på språng. Vi var på Skansen för vigsel, vilket i mitt huvud betydde: take some picknick with you! Vi slängde ihop salami och brie-smörgåsar med isbergssallad och till det en drickyoghurt. Det behöver inte vara mer komplicerat än så. Och så kaffe på termos.

brie salami smörgås

Tanke 3: jag äter rätt sällan ute. Men när jag väl gör det så vill jag att det ska vara gott! Som Caesarsalladen jag åt på Grodan i förrgår. Dessutom kan man få inspiration till den egna matlagningen. Kryddningen på kycklingfilén var grym!

Hur tänker du kring maten?

Känna att man lever

Det finns tillfällen i livet där man känner att man lever. Riktigt ordentligt. Och det har varit några sådana på sistone. Som den där promenaden där vi samlade på oss 14 härliga kilometrar, från Rosenlund till Älvsjö. Där det häftiga var att se helt nya platser, som jag bara sett en skymt av tidigare. Och alltid undrat: hur ser det ut just där? Kilometer efter kilometer, med en massa snack däremellan. Jag och vännen Sven har promenerat mycket förr, bland annat hela gröna linjen, från Farsta Strand till Hässelby Strand (och även åt andra hållet, och sen en gång till från Farsta igen).

Sen kom ett bröllop – jättefin vigsel i Seglora kyrka. Dessutom fick jag träffa en av mina favoritbloggare. Vädret höll god min, för att sedan skänka oss regn söndagen igenom. Men just denna lördag var det solsken i kärlekens tecken!

På det vill jag lägga till en äkta längtan efter stark kropp. För aj vad den värker ibland just nu. Lilleman får mig att ligga i sängen och mysa – i de mest oergonomiska ställningarna någonsin. Jag är helt sned, känns det som. Men längtan ledde till fantastiska utfall och benböj idag på promenaden. Och jag har ett träningsprogram i min inkorg som strax ska printas ut. Jag har dessutom förhört mig om vilka hantlar vi har hemma. Jag är redo!

promenad

Vänner Enemilia

Strongday enemilia Träningsglädje Foto: C. Lind

 

Older Posts »