Mitt intresse för konsumtion, kanske då specifikt shopping, har snurrat på ordentligt den senaste tiden. Jag försöker lägga ett pussel, där jag hittar argumenten för att shopping är onödigt. Men i samma andetag behöver ekonomin fungera. Ekonomin som bygger samhällen. Den där som är navet i vår välfärd. Du shoppar och politikerna ordnar vård, skola och omsorg, eller hur? Funderar du på att sluta konsumera vissa saker? Vad händer då med anställdas löner? Och momsinbetalningarna från företagen? Här kommer några reflektioner. Med viss risk att bli politisk.
Varje år konstateras att vi fortfarande lägger mycket pengar på konsumtion. Det är rätt och slätt stadigt det där med att vi gör oss av med de pengar vi tjänat ihop. Det är det som är poängen i den modell vi lever i just nu. I den senaste Konsumtionsrapporten 2017 kan vi utläsa att mellan 2015 och 2016 ökade konsumtionen på alla områden, förutom kläder och skor. Det sistnämnda är positivt, tycker jag. Även om vi har en lång väg kvar att gå. Eller kanske ska vi inte ens gå på vägen, utan hoppa av den och ta en annan stig.
Min utopi bygger på att vi omformar vår konsumtion
Framför allt den som gäller shopping, till upplevelsekonsumtion. Och på sätt och vis är det ju det som händer, när det minskas på inköp av kläder och skor. Det som är intressant är att Konsumtionsrapporten påvisar att restaurangbesök har ökat med 37% mellan 2006 och 2016. För mig har mat och den typen av konsumtion bidragit till en ökad livskvalitet (självupplevd).
Det jag funderar lite över, i rapporten är följande basfakta.
Svenska konsumenter spenderar allt mer tid i köpcentrum.
Min kommentar är: i många köpcentrum finns det möjlighet att äta, så att befinna sig i köpcentrum behöver inte per automatik betyda att vi shoppar mer, även om det blir väldigt tillgängligt förstås. Sen handlar många på vanliga mataffärer som finns i köpcentrum också. Samtidigt: vad sorgligt att vi inte använder tiden till att vara utomhus.
Trender
Övriga trender är att svenska konsumenter allt oftare besöker restauranger på kvällstid, använder priserbjudanden, handlar second hand och köper presenter.
Min kommentar: priserbjudanden är ju effektivt. Men mitt argument är: det kommer alltid att finnas en rea, ett fynd, ett erbjudande. Den där känslan att “jag missar något” – strunta i den. Det är pure marknadsföring. Din plånbok är någons villebråd. Second hand gör mig glad, det vet ni. Presenter: ja, fast jag tror vi behöver prata mer om det. Du kan här lyssna till min inställning till presenter (länk till ett avsnitt på IGTV).
Modellen som bygger på väldigt mycket jobb.
Jag kan bli lite frustrerad ibland. Över att vi har byggt en modell som dels tar mycket tid i anspråk (24 % av den tid vi har på en vecka, dvs 40 timmar av 168 timmar, ska vi alltså enligt normen lägga på arbete) men som också har lagt till hela konsumtionskarusellen. Samhället är beroende av att vi konsumerar på olika sätt. Det är den ekonomiska modell vi har: du tjänar ihop pengar, betalar skatt, du spenderar pengar, som också sedan beskattas igen. Och jag säger ingenting om hur kul det är att jobba, eftersom jag själv uppskattar mitt arbete. Och jag säger heller ingenting om de som väljer självmant att arbeta 60 timmar i veckan. Det jag hakar upp mig på är att den stora massan förväntas arbeta heltid. Rätt och slätt. Vi behöver vara lite mer plastiska. För en del av dem som arbetar de där 40 timmarna, lever ett familjeliv räcker tiden och hälsan inte till. Och det kostar också. Så att någonstans behöver vi fundera på: är 40 kalkylerade timmar på arbetsplatsen det vi behöver för att klara välfärden? Finns det något annat system som kan vara bättre?
Jag tror vi kan shoppa annorlunda. Jag tror också vi kan shoppa medvetet. Jag tror dessutom på att bygga samhällen som inte handlar om mest är bäst kring konsumtion på samma sätt som idag. Sen tror jag att andrahandsmarknaden borde få ett större fokus, det här med att köpa allt nyproducerat känns trist.
Mer läsning
Shop ’til you drop av Patrik Wincent. “Shoppingen kan utvecklas till ett beroende”
Mitt och Ditt. Om ansvarsfrågan i vem som gör oss hållbara.
4 Comments
Så himla bra reflektion! Har gått från att vara en sån som jagar materiell lycka till att bli “mer som du”. Vi köper hus tidigt (jag var 19) och i början var vi fast beslutna om att bara renovera det som gjorde att huset steg i värde för att så sedan kunna sälja det och bygga nytt hus med sjötomt. Nu vill vi bo här länge, amortera en del på vårt relativt lilla lån, skaffa barn tidigt och jobba halvtid under småbarnsåren. Det finns nödvändigtvis inget rätt eller fel men många skulle definitivt må bra över att se över utgifterna istället för att jaga en högre inkomst!
Vilken grej att kunna ta det lugnt under småbarnsåren – så värt det. Både jag och min man jobbar mindre för att orka. Ibland känner vi ändå att vi är trötta, så att arbeta mer känns uteslutet.
Hej, tänkvärda tankar och reflektioner. Jag har under många år jobbat 120% och spenderat i 120%. Och oj garderober och lådor har varit fulla av saker, porslin, kuddar, smycken, kläder och skor. En hel som jag inte ens använt. Sedan kom vändingen och min tjänst blev bortrationaliserad och med vuxna barn var det daxs för ett nytt kapitel i livet, och att äntligen bo med maken (vi hade varit ofrivilliga särbos i 12år) nere i Österrike. Med liten inkomst, inga dubbla kostander för boenden och faktiskt inget behov av att köpa saker hela tiden. Men det tog lite tid att ändra beteende. Och visst kan jag känna sug efter ditt eller datt men inser mer och mer tydligt att det bara läggs på hög och inte används. Och för varje sak mindre som jag köper kan jag vara mer ledig. Och det vi nu spenderar pengar på är just upplevelser och bra sportutrustning för alpernas alla sportaktiviteter. Jo just det, också bra (men absolut inte dyr) hudvård. Och stormtrivs i mitt liv, mitt-i-livet just nu…
Fortsätt med kloka tankar och funderingar.
Kram Catharina
Tack Catharina för att du skriver. Jag trodde länge att LIVET stavades pengar och succé. Men efter mina alltför smärtsamma upplevelser av ohälsa och stress så fick jag verkligen tänka om. Och det är en så fantastisk resa att göra. Älskar varje dag på ett nytt, enklare sätt.