#Inlägget innehåller reklam för egen bok#

Häromdagen var jag inne på Köpfritt-gruppen och höll en livesession på 20 minuter. Det var ett bra tag sen jag gick live så lite nervöst men mest roligt. Jag läste en text från min bok Klimatglädje och tänkte att jag kan dela med mig av den på bloggen också. Du som hittat hit från Köpfritt-gruppen, jag vill flagga för att boken går att låna på de flesta bibliotek, även om jag förstås blir extra glad för alla som köper boken. Men det ska finnas alternativ för er som kör all in köpstopp.,

Ur kapitlet Köpfritt, boken Klimatglädje

Jag står på Indiska i Kista Centrum tillsammans med min bästa vän Sven. Jag har hittat en grå, stickad tröja för 399 kronor som jag bara måste ha. Den är mjuk och lång, lite som en kaftan och jag vet att jag verkligen kommer att trivas i den. Samtidigt vet jag att jag inte har råd. Mina pengar för denna månad är slut. Jag får låna av Sven och det känns för en stund bra.

Under en period av mitt liv var jag långtidssjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Jag är fortfarande skör och jag håller i dag ett halvtidstempo för att fungera. Hade ingen egentlig diagnos, men förmodligen handlade det om en utmattningsdepression med mycket ångest i botten. Jag var 22 år gammal och livet fick sig en ordentlig törn. Där och då var det tufft ekonomiskt och någon shopping var det inte tal om. Det hade varit skrattretande att prata om köpstopp då, för jag hade inget att »stoppa« ifrån. Tröjan från Indiska hade jag länge, och jag levde i den. Den blev sliten med åren, men den påminner mig också om det knappa liv som jag levde.

Även om jag saknade medel så kände jag mig inte olycklig över det. Jag hittade annan mening, bland annat genom regelbundna kyrkobesök i Kungsträdgården, Stockholm. Det som däremot stressade mig enormt var det år då jag åkte på en skattesmäll, för att Försäkringskassan hade dragit för lite skatt på min sjukpenning. Jag hade alltså levt fattigt, men inte fattigt nog. Det var någon procent som inte hade dragits och nu satt jag med en skatteskuld på dryga 8 000 kronor. Pengarna skulle in, och jag vände mig åter till Sven. Han hjälpte mig. Den där maktlösheten, att inte ha något att ta av, kändes otroligt jobbig. I dag, några år senare, har jag lämnat tröjan på återvinning och pengarna är återbetalda till Sven.

Vi spolar några år framåt, till den 1 januari 2016. Jag har bestämt mig för ett köpfritt år, där jag ställer upp regler som ska gälla för mig. Jag trodde att köpstoppet handlade om en utmaning som innebar att jag skulle spara pengar, men det kom att handla om så mycket mer. I skrivande stund är jag inne på mitt fjärde år och jag hoppas att du vill ta reda på varför.

Hur mycket konsumerar du?

Shopping och konsumtion är starkt kopplade till våra liv. De är till synes naturliga delar av vår vardag men samtidigt har fler och fler börjat ifrågasätta vår konsumerande livsstil, kanske ännu mer den senaste tiden. Hur inverkar vår konsumtion på klimatet och vad gör den med oss människor?

Konsumtionskulturen är djupt integrerad i vårt sätt att leva och dess baksidor kan vara tuffa att ta till sig. Jag skulle säga att vi många gånger blundar för dem, för att slippa veta. Varje svensk står bakom 10 ton växthusgaser per år som är kopplade till konsumtion, enligt Naturvårdsverket. Siffrorna gäller både vår konsumtion inom landets gränser och utomlands. 2017 konsumerade svenskarna för totalt för 1 978 miljarder kronor, enligt Konsumtionsrapporten 2018. Det är nästan svårt att hålla koll på nollorna här, eller vad tycker du? Det är ohemult stora mängder pengar och växthusgaser.

Konsumtionen ökar, från år till år. I Konsumtionsrapporten 2018 kan vi läsa om den faktiska ökningen på 2,3 procent (från 2016 till 2017) men också att svensken inte verkar vara medveten om hur mycket hen spenderar. I en undersökning fick konsumenter skatta hur mycket pengar som lagts på inköp av inredning och svensken kom då fram till att hen lade 353 kronor per månad på möbler och inredning. Om man tittar på den verkliga utgiften så landar den på 555 kronor per person och månad. Sett över tid tror vi också att vi har minskat vår konsumtion i den här kategorin av produkter, men i själva verket har den ökat. Vi upplevde att vi minskat vår konsumtion med 4 procent sedan 2010, men tittar man på den faktiska statistiken så ser vi en ökning på 20 procent. Vi tror också att den totala konsumtionen över tid har minskat, vilket inte heller stämmer. Så visst blundar vi, eller hur? Det finns en stor omedvetenhet, men kanske kan vi skönja en önskan om att minska sin konsumtion, mellan raderna i statistiken, just för att vi tror att vi minskat våra inköp? Jag tror att många av oss är inne på det spåret, men att vilja är inte samma sak som att göra.

Sett till klimatet behöver vi förändra våra konsumtionsvanor, inte minst genom att ta vara på de prylar som vi redan har. Enligt Konsumtionsrapporten reparerar vi allt mindre. Som ett exempel kan nämnas att vi 2017 lade ungefär 60 kronor på reparation av datorer, möbler, skor och hushållsapparater – ett ganska blygsamt belopp och det finns en potential att öka på vår vilja att fixa trasiga saker. Dessutom minskade även second hand-konsumtionen. Det betyder krasst att vi tar hand om våra behov genom att ta fram plånboken och köpa nytt. Möjligen uppvägs detta i viss utsträckning av att vi byter och lånar mer saker av varandra eller låter grannen som är ingenjör laga våra trasiga datorer och mobiler – sådant framgår ju inte av statistiken. Det som tyvärr är ett svåröverkomligt hinder för många är bristen på tid. Det blir enklare och går snabbare att köpa nytt än att laga.

Jag ser på sociala medier att fler och fler vågar göra alternativa val, där många också ifrågasätter att människor i fattiga länder inte får skäliga löner för sitt arbete, ja inte ens levnadslöner för att täcka mat, husrum, sjukhusvård och skolavgifter. Det känns som att medvetenheten sprider sig – titta till exempel på #sustainablefashion eller #hållbartmode. Även den brittiska dokumentären Modeindustrins smutsiga baksida som har gått på SVT visar på verkliga förhållanden med förgiftade vattendrag och människor och barn som antas använda vattnet i sin vardag. Det är helt absurt med tanke på att det sen är vi som handlar kläderna, utan eftertanke, och dessutom slänger vi stora mängder kläder varje år.

Nu som pocket!

Innan sommaren fick jag reda på att Klimatglädje också kommer ut som pocket – den finns både på Adlibris och Bokus. Jag har några ex hemma, för hundra kronor kan du få boken signerad och skickad till dig.

Det finns också möjlighet att köpa den inbundna versionen direkt från mig, då kostar den 199 kronor (frakten inräknad).

Jag läste i boken Dansa mjukt med tillvaron (Anna Kåver) om hur vissa saker inte går att tänka ut, eller att intellektualisera kring. Att livet ibland kräver handling före tankars terrorism. Du som varit inne på bloggen nyligen vet att jag har en tuff period just nu Och i samma bok av Kåver läser jag att man kan känna “både och” – och min tolkning blir att jag kan känna glädje, som att jag skapat Klimatglädje, men ur ett annat perspektiv är kan jag vara väldigt less på att må dåligt och inte orka särskilt mycket alls just nu.