Posts in "enkelt liv" tag

Jag är inte driven.

daggkåpa - inlägg om att vara driven eller inte

Läser om människor. Sneglar lite och funderar. Är jag driven?

En sak vet jag, och det är att vi behöver skilja på saker. Driv som ger oss energi, som gör att vi känner mening, det är en sak. Men driv som tappar glansen längs vägen, som gör att hjärnan till slut kollapsar, det är något annat. Det bottnar i något som jag inte riktigt hittat orden till än. Jag vet bara att jag känner igen mig i båda driven.

På sistone har jag badat, varje dag. När huvudet sjunker ner under ytan och det kalla vattnet omsluter huvudet, då vet jag. I det ögonblicket vet jag att min person just nu behöver mindre intryck, mindre att göra, mindre att vara.

Idag var en speciell stund i vattnet. Jag var nästan på väg upp ur sjön när min blick lokaliserar en hund. Jag är inte rädd av mig, men jag stannar i vattnet. Väntar. Avvaktar. Jag blir ett med vattnet för en stund. Hunden förgyllde min stund i vattnet genom att jag stannade kvar. Jag bestämde mig där på förmiddagen om ett till dopp, på kvällen. Så fick det bli. Och fortfarande: min person behöver mindre av allt. Så är det. Men sjöar är undantagna.

Så. Hur var det nu med drivet? Att skriva är min ventil ut mot världen. Det är ett mjukt driv som infinner sig lika självklart som ett dopp i sjön. Naturligt. Det är nästan alltid lätt att skriva vilket gör att kraften finns där, trots att annan ork lyser med sin frånvaro.

>> Mitt senaste inlägg om hållbara insikter <<

Frågan jag ställer mig är rätt krass just nu: vad ska jag med driv till? Det behöver befinna sig på rätt plats, eller hur? Om vi skalar bort drivet, vad finns kvar? Jag skulle säga: sjöar och skog. Där vi lätt kan vandra utan att tänka på nästa steg i livet. Nuet tycks klarare om vi faktiskt befinner oss där vi är.

Emilia om att vara driven eller inte driven.

Lyssnat och sett på temat driven

Greta i tre delar på SVT Play

Greta har lagt ett fundament. Hon refererar till forskningen. Ändå har hon axlat ett enormt ansvar, som egentligen inte tillhör henne. Apropå driv.

Systrarna Kallurs podd Motionsklubben

Jag gillar att lyssna på de två systrarna, framför allt gillade jag avsnittet om mikrovanor: driv åt motsatt håll och jag tycker om det!

Johanna Leymann i Bortom Ekorrhjulet

Det här med att fundera på vad man vill. Och hur ofta vi faktiskt landar i att vi inte kan göra allt. Och vad ska vi då prioritera? Lyssna!

Har du driv? Hur ser det ut?

För en stund, bara vi

Att åka med elcykel. Vi har precis cyklat i 40 minuter, hämtat upp ett par stövlar eftersom dina gamla läckte och nu funderar vi på någon form av utflykt. Det är kallt och gråmulet men vi känner oss taggade, inte minst eftersom vi har varm choklad med oss på termos, och kex och frukt. Då ser jag plötsligt det klassiska höghuset och jag förstår var vi är någonstans. Varje gång det händer, att jag pusslar ihop vår karta i närområdet, gör det mig barnsligt lycklig.

Ser du A, var vi är? Ser du!

Ja, vi har hamnat, helt från andra hållet, på en lekplats vid Tyresö C. En plats vi var på flera gånger i somras. Jag har länge velat se vad som händer bortom lekplatsen och utan att veta om det alls, har vi nu cyklat där. Vi parkerar cykeln, springer, leker, dricker chokladen och sen blir det kallt. Riktigt kallt. Vi går till Tyresö C för att besöka toaletten.

Det är lite folk i centrumet men ändå helt okej. Vi går in till Coop efter toalettbesöket och köper lite mat och nödproviant, jag börjar känna mig hungrig. Vi äter lite sesamkakor och dricker upp resten av chokladen medan vi sitter på en bänk i centrumet. Du har köpt dig en ananas och jag laddar för hemfärden på cirka sex kilometer. Det är mörkt ute, men vi känner oss uppvärmda och redo att åka vidare och vi lämnar shoppingmekkat. Det är lite av en ritual att komma iväg: först ska jag ordna sitsen på cykeln, jag knäpper fast den och lägger på ett sittunderlag som ska hålla värmen. Du hoppar i, jag sveper in dig i en filt, packar resten av våra saker, och så ska du ha hjälmen på dig också. Sätter fast vindskyddet och nu har vi äntligen kommit på exakt hur man gör för att det inte ska sitta för tätt runt ansiktet. Sen låser jag upp de två låsen och sätter i batteriet och låser fast det. På med fingervantarna, lite för tunna för denna kväll men sätter på en ullstrumpa på ena handen för att skydda lite.

Jag backar ut cykeln och nu äntligen ska vi susa hem. Och susa gör vi, vägen är lätt att köra på, trots kylan. Vi syns bra med både lyse och reflexväst. Det här är en av mina favoritstunder. Gatlyktornas mjuka sken och mörkret är en bra kombo och jag skulle kunna cykla så här länge. Du sätter huvudet bekvämt och jag vet att du nu somnar. Vilken bra dag vi fick.

Det här är vad vi gjorde igår. Ju mer jag tänker på det, desto mer övertygad blir jag: livet måste inte vara svårt. Det kan vara enkelt, genomförbart och alldeles, alldeles underbart. Bara den där stunden då vi fick värma oss, den uppskattade jag så mycket. Livet är här, inte där. Livet är nu, inte sen.

Tack för att ni läser,

Emilia

Ps. Jag har skrivit om min lastcykel förut.

Friare liv, men för vem? Om konsten att vara nöjd

ut i skogen - öva upp konsten att vara nöjd

KONSTEN ATT VARA NÖJD. Det finns olika definitioner på vad som är ett friare liv. För en del handlar det om ekonomisk frihet, för andra handlar det om rikedom som baseras på tid. Själv vill jag att friheten ska vara enkel att uppfylla, utan att behöva vänta på den. Den ska vara möjlig redan idag, med enkla medel. Varför jag skriver om frihet? Jo, den ligger nära förnöjsamheten. Så jag valde köpfri livsstil, med mycket reflektion och inte minst: en slags övertygelse att livet är här, livet är nära och förnöjsamhet kan hittas i de små stunderna, med stora känslor som resultat.

Är närvaron det som avgör månne?

Jag skrev ju alldeles nyss om meditation och det ligger därför också nära till hands att lyfta vår tids fattigdom: bristen på närvaro. Jag tror nämligen att vi kan finns förnöjsamheten i just närvaron. Att inte befinna sig någon annanstans än just här. Själv har jag märkt att när jag på riktigt försöker vara exakt där jag befinner mig, både i kropp och själ, så mår jag som bäst. Jag säger inte att det är lätt, men jag tror att det går att öva upp.

titta ut över en grå dimma - konsten att vara nöjd
Den här dagen med dimma gav hundra procent närvaropoäng

Konsten att vara nöjd

Ok, så vi adderar närvaro för mer nöjdhet i livet. Vad blir kontentan? Förhoppningsvis att vi faktiskt känner oss friare. Ja, frihet kräver ett “nu” som är starkt, förankrat och på riktigt. Det finns mycket därute som pumpar ut budskap om att våra liv kan bli bättre, snabbare, lyxigare, ja listan är som bekant lång. Men vi behöver inte tro på det. Vi kan faktiskt skapa en egen känsla av våra liv utan att involvera plånboken. Marknadslogiken går ofta ut på att för varje känsla du känner så ska där finnas ett potentiellt köp.

<< Läs mer om köpstopp 2021>>

Så varför är jag nöjd, hur lyckas jag med det? Ja, dels så gör jag saker som går i linje med vad jag vill. För en del kanske eget företag låter som något avlägset och svårt, men jag tänker att det är det mest enkla jag har gjort: jag arbetar var jag vill och kan anpassa tiderna hyfsat väl. En annan aspekt är att jag letar möjligheter till närvaro och frihet på ställen som är bortom “vi är vad vi köper”. Vi är ju också vad vi inte köper. Det handlar om vilka glasögon vi sätter på oss. För min del har de enkla sakerna i livet fått stor, stor betydelse. Som att läsa en bra bok, lyssna på en dokumentär, vandra i skogen, bada i en sjö, cykla på okända platser och vara nära mitt barn.

<< Nära naturen, det skriver jag ofta om >>

Ute blåser det och regnar. Ändå längtar jag ut. Det har blivit så. I dagarna har jag testat att göra lite egna hygienprodukter: deo, vilken jag blivit så nöjd med: lika delar potatismjöl, neutral kokosolja och bikarbonat och lite eteriska oljor. Sen en kaffescrub med farinsocker och neutral kokosolja, samt lite eteriska oljor där med. Jo, jag har testat i ansiktet och det blev skillnad med mjukare hud! En önskan nu är jag att jag faktiskt tog mig tiden att laga en del kläder jag har. Vi får se vart det bär hän… Fortsätter att öva upp konsten att vara nöjd helt enkelt!

Ett tips på vägen: kolla in Jonna Jintons fina video <3

För den som har höga krav på sig själv

Vatten och bänk vid sjö. inlägg om för höga krav på sig själv

Det är mycket i livets tillvaro som handlar om att göra. Man lämnar en uppgift, för att börja på en annan. På repeat. Och har du flow, ja, vad kan man mer säga än grattis? Men det kan ju också handla om att ha för höga krav på sig själv, jag känner ofta att det är överväldigande, alla projekt här hemma som jag skulle vilja ta tag i, men som jag undviker, för att jag helt enkelt inte orkar.

Men så har jag kommit på en sak. Att det faktiskt handlar om mitt sätt att se på de saker som ska genomföras. Jag är helt enkelt en allt eller inget människa. Ska jag städa badrummet, så är det hela badrummet, enligt konstens alla regler. Och då är det inte konstigt att jag backar (och har ett skitigt badrum). Jag är, rätt och slätt, en av dem som har för höga krav på sig själv.

Skogen. Kravlöst.

Ett handfat duger gott nog

Så lösningen då? Jo det finns en sådan. Häromdagen tvättade jag badrumshandfatet. Bara. Punkt. Och sen det viktiga: känn dig sjukt nöjd över det där handfatet, ok?!

>> här kan du läsa ett inlägg om att våga välja deltid >>

Vad jag vill säga med det här? Att vi behöver sänka den där ribban. Acceptera livet som det är, att vi rätt ofta är trötta, och att vi behöver inte nånting, om det faktiskt är det bästa för oss. Aktivitet är inte alltid bäst, är min erfarenhet.

Höga krav på sig själv, hur blir det då med vila?

Jag tycker hela konceptet vila är så intressant. Vi kan ju vara helt överens om att vila ser vida olika ut, beroende på vem du är. Min käre make har varit sjuk ett par dagar, med pencillinkur och hela köret. Vad han gör? Jo, han ligger på soffan och vilar. Och vad jag tycker om det? Jag tycker det är fantastiskt att han kan göra det, för jag tror det ger resultat och återhämtning. Om jag kan lägga mig på soffan? Nej tyvärr inte, inte riktigt men en promenad är min bästa vila. Jag har nyligen också läst om lite äldre forskning som pekar på att vi behöver lära oss att vila att vilan som sådan är nedvärderad. Jag önskar att vi kunde bre ut lite mer vila i samhället och jag kan inte låta bli att undra: hur känns vilan, egentligen?

Bloggtips: Sandra Junhammar <3

Mått på livskvalitet

Ute till skogs är livskvalitet för Emilia

Svårt det där – men kanske egentligen: rätt basic, att vi själva skapar en mall för livskvalitet.

Eller?

Jag vill lägga till en liten tanke. Och det är att DIN livskvalitet inte är någon annans. Och någon annans livskvalitet är inte din. Jag tänker att vi tittar på varandra. Vi har en kultur som gör att det är gruppen som agerar på olika saker, mer än individen själv. Förstår du vad jag menar? Det finns helt enkelt en gruppmentalitet som spiller över på individuella val. Jag tittade nyligen på ett TEDx Talk med Katarina Graffman och det är därför jag snöat in på det här med grupper och kulturer.

Ute till skogs är livskvalitet för Emilia
Inte otippat va? #skogen

Jag är själv intresserad av att vara disruptiv i mitt sätt att se på livskvalitet. Men givetvis är jag en del av den stora gruppen och dras med, både i sociala medier och på marknaden. Där ägs nämligen livskvalitet av en massa andra människor, företag och ja, grupper också. Det som gör mig bestört, jo, det är när unga människor exponeras för ett ganska snävt ideal för livskvalitet.

Där idoler inte bara är idoler för att man gillar musik eller en tv-serie, utan idoler är idoler för att de har en stor följarskara, för att de skapar egna produkter och tjänster och att genom köp så ska livskvaliteten säkras. Välj ett mobilskal med fräscht mönster och ditt liv blir komplett, om så för en stund eller för en vecka, för då kommer nämligen nästa grej.

Isabella Löwengrip var med i Skavlan för ett bra tag sen och tog upp det excelark som hon använder för att kunna sälja så bra som möjligt till sin publik och hur hon planerar sina inlägg efter det. Jag säger inte att det är fel, hon driver företag där logiken handlar om att sälja, men jag säger att det behöver finnas en bredare tolkning än att hon, och många andra, bara kränger produkter.

Ta med lite frukt när du är ute. Enkelt att skapa livskvalitet
Ett äpple och du kan vara ute lite längre….

Låt oss då fundera på vad livskvalitet är. Och för vem. Jag utgår från ett väldigt snävt perspektiv här – nämligen vad som skapar livskvalitet när man väljer att delvis ställa sig utanför marknadslogiken. Som ni vet praktiserar jag en köpfri livsstil, där mina utgifter inte är noll som många tror, men som är begränsade (du kan läsa om mina regler här). Och den köpfria livsstilen kommer någonstans ifrån, det är inte så att jag bara började, utan precis som du går jag med en livshistoria. Jag tänker att mina tidigare livserfarenheter med dålig hälsa gör att jag idag uppskattar nästan precis allting (ok, inte när jag ibland har dålig nattsömn). Jag tänker att jag ska motivera för dig varför jag väljer vissa saker i livet, och hur det är kopplat till livskvalitet.

Mina 5 källor till livskvalitet

Livskvalitet 1: Frihet. Det finns något som är otroligt stärkande. Och det är att känna sig obunden, fri och med möjligheten att själv bestämma. Därför är drivandet av eget företag livskvalitet för mig.

kaffe på termos är livskvalitet
#kaffe. En egen kategori livskvalitet

Livskvalitet 2: Rörelse. I skrivande stund har jag ohemult ont i ryggen, men trots det vill jag slå ett slag för fysisk aktivitet – det är verkligen något som ökar på min livskvalitet. Har du läste Anders Hansens bok Hjärnstark, då vet du vad jag menar!

Livskvalitet 3: Läsa och lära. Och hitta en bok som tar över ens närvaro och bjuder på nya världar – det är livskvalitet eftersom vi faktiskt får uppleva något nytt. Samma sak när vi läser och lär oss något – det gör i alla fall mig glad!

Livskvalitet 4: Stillhet. Varför? Jag tror jag är lite av en introvert och HSP. Jo, det är konstigt på ett sätt, med tanke på hur social jag är. Men, är det något jag uppskattar så är det ensamtid, tystnad och naturen. Jag har sociala talanger, ja. Men jag behöver även den andra sidan av myntet.

Livskvalitet 5: Långsamt liv. Förra året var fantastiskt på många vis. Jag sålde in en bokidé, genomförde hela bokprocessen, lanserade boken och gästade morgonsoffan, radio och tidningar. Parallellt: några till projekt. På julen kom den stora tröttheten – och jag har nu haft tre olika hälsorelaterade tillstånd – alltifrån rygg till halsont. Att vara hållbar går inte alltid, men strävan finns där. Så årets ord är måttfullhet och jag praktiserar lite det som den här bloggen en gång i tiden handlade om: vila och långsamt liv. Men vad gör det till livskvalitet? Jag tänker att det finns ett lugn där, som gör att närvaro blir lättare, att livet blir väldigt mycket här och nu.

När jag skriver den här listan kan jag inte annat än säga att dessa 5 har stark koppling till klimatfrågan, på individnivå. Lite enkelt – de kräver inte så mycket utsläpp och förhoppningsvis tar jag mig också tiden att vara mer klimatsmart, när jag till exempel lever lite långsammare. Det finns försök, där man har tittat på kopplingen mellan livskvalitet och egna satsningar för klimatet – och inte särskilt förvånande: man tycker livet blir rätt härligt. Det går nog också hand i hand med att leva efter sina värderingar. Sen kan det förstås vara bökigt med en del förändringar – men så är det ju med allt i livet, eller hur?

Jag vill bli bättre på – listan.

leva långsamt 4 emilia

Mellan pauserna står jag där. “Vad ska jag nu göra?”. Den där rastlösheten som tycks vara en del av mig. Men som jag faktiskt inte är särskilt förtjust i. Där står jag med mina värderingar om slow living, men inom mig är jag allt utom just slow. Därför vill jag skriva en lista på temat “jag vill bli bättre på”. Häng med, och fyll i dina egna önskemål i kommentarerna!

♥ På att lata mig. Och samtidigt njuta av det. Jag har försökt att lata mig, men känt att det inte riktigt fungerar. Jag blir mest stressad? Öva upp latheten, och få den att kännas riktigt gott!

♥ På att i varje stund lita på min förmåga att välja rätt. Det är som att jag ständigt utvärderar: gör jag rätt saker nu? Och det i sig skapar en frustration – “jag borde ha gjort så istället”. Men vad spelar det för roll, egentligen? Jag gör det jag ska, kanske inte i det mest optimala formatet, men varför lägga vikt vid det? Jag vill inte jaga “optimal prestation”. Nej, jag gillar att vara lagom i vissa fall. Faktiskt. Leva långsamt behöver bli lite mer på riktigt, tänker jag mig.

♥ På att boka den där hotellvistelsen. Slog slag i saken redan igår. Det handlar om det där behovet som jag har, att vara ensam. Att bejaka det och känna att det är ok. Minns ni det här blogginlägget?

♥ På att faktiskt vara skrollfri. Jo. Jag återkommer till det, om och om igen. Jag har haft svårt att hitta fokus, och jag tror det finns en stark koppling till skrollandet.

♥ På att njuta. Vårt besök på Fotografiska häromdagen var tipp topp, och också det faktum att jag hör fåglarna tydligare denna vår och försommar. Jag har ju, som ni kanske minns, ett hedonistiskt år. Och det behöver jag påminna mig själv om.

leva långsamt 3 gå på utställning

leva långsamt 1 njuta av mat

leva långsamt 2 njuta av mat

Hoppas att ni får en fin helg! Ser fram emot lite ledigt, men också lite jobb!

Foto: Christofer Lind

Older Posts »