Köpstopp 2021? Jag vet. Jag är ute i sjukt god tid. Men det är också för att jag vet att många av er som funderar på köpstopp behöver tid att smälta idén. Att hitta era “varför”. Att våga. Så jag tänker att ju snabbare vi går in med inställningen: yes, klart jag ska köra, desto större är sannolikheten att vi faktiskt gör det. Vågar. Vill. Vaskar fram de där tankarna som kanske inte riktigt fått plats än: vem är jag när jag inte shoppar?
Köpstopp 2021: 5 förberedande tankar att ha med sig
“Köp” är inte ett normalläge, egentligen. Köp är något som människan kommit på, och sen gjort big business av det. Det har dessutom nästlat sig in i våra känslor. För varje känsla du känner, så finns ett köp. Vi kan skapa ett annat normalläge, I promise!
Om jag inte handlar, vad gör jag istället? Egentligen är det konstigt att vi förutsätter att livet ska levas genom att köpa sig fram. Men här finns det alltså utrymme att fylla ut med helt andra saker. Själv läser jag som aldrig förr (har precis hittat appen Biblio) och lär mig nya saker, som att klippa film. Och sen: skogen. Skogen!
Det handlar inte om absolutism, det handlar om att skapa ett reflektionsutrymme: vad rör sig uppe bakom pannbenet? Hur resonerar jag? När jag mår bra? När jag mår dåligt? Hur beter jag mig och hur ofta slinker köp igenom utan eftertanke? Använder jag köp och shopping fast det kanske är något helt annat jag behöver? Om jag verkligen behöver köpa något, är det alltid nyproducerat?
Innan köpstoppet börjar, fundera på varför du gör det, vilken är din drivkraft? Hur vill du utforma ditt köpstopp 2021? Du kan läsa guiden för 2020 och hitta inspiration där. Jag tänker att mitt eget köpstopp 2021 ska innehålla spår av hälsa, se nedan.
Sätt tolv delmål (ett för varje månad) – på ett helt annat område som inte rör shopping eller pengar. Till exempel: under min första köpfria månad skulle jag vilja lära mig att….. Jag kommer sätta 12 mål för min hälsa under 2021 och jag hoppas jag får med mig fler i köpfritt-gruppen på Facebook.
Jag fortsätter. Mitt köpstopp har funnits med som en bas 2016, 2017, 2018, 2019, 2020.
Varför har köpstopp kommit att bli en allt starkare trend? Det finns flera orsaker till det och jag tror att klimatkrisen är en sådan. Vi förstår helt plötsligt att våra köp egentligen är uttag ur jordens resurser och att det vi handlar skapar avtryck. Vi närmar oss det som en gång låg i skymundan och var svårt att greppa. Sen tror jag det finns något i våra livsstilar som många tröttnat på: att ständigt jaga. Jaga sin vardag, jaga sin rätt att bara vara. Vi behöver slappna av lite, göra oss själva lite oviktiga, hitta aktiviteter som både är hållbara för oss själva och för andra. Tagga ner. Därför tror jag köpstopp är ett statement: hit men inte längre. Jag vill något annat. Punkt.
Omställning och att leva lokalt. Jag slåss hela tiden mot den norm som jag förut varit en del av. En norm som gör att jag egentligen skulle behöva ta bilen. Jag har i och för sig utmanat mig själv och tagit bussen ut till Ica Maxi Haninge, det har fungerat om än lite omständligt. Men det går, absolut.
Min relation till den stora butiken med enorm parkeringsplats är rätt god ändå. Om vi bortser från att jag blir tvingad att ta emot en försluten plastpåse när jag handlar på dess Apotek så gillar jag butiken. Jag tycker om att den är stor, att det finns ett utbud och att jag hittar bland hyllorna. Jag inbillar mig att jag handlar för bra priser, i genomsnitt, men den inbillningen har fått sig ett nytt perspektiv.
För jag tog nämligen mig nämligen till Brandbergen häromdagen, jag skulle hämta ut mediciner (och slapp plastpåse!) och sedan skulle jag handla lite park-fika på den Ica Supermarket som fanns där.
Innan jag fortsätter att berätta, behöver du veta att vi äter mycket paprika här hemma hos oss. Ekologisk vill jag att den ska vara. Och priset blir därefter. Den ekologiska paprikan på den stora Ican med den stora parkeringen kostar nästan alltid mellan 45 till 50 kronor, för två paprikor. Jag vet, jag baxnar också inför det.
Men där på Ica Supermarket, så hittar jag eko-paprika för 39:90 kronor. Och det var då jag insåg. Att jag faktiskt inte behöver ta mig till den stora Ican. Visst, jag tycker fortfarande att det är trevligt att handla där, men här har jag nu en direktbuss som går flera gånger i timmen, och framför allt är det enklare att ta sig hem.
Så utmaningen för mig, det senaste halvåret, har varit att handla utan bil. Jag vill göra det på ett sätt som är utforskande, det vill säga att jag resonerar mig fram. Nu kan jag säga att det känns naturligt att ta bussen, det gjorde det inte i början. Det känns också naturligt att inte handla så förbenat mycket varje gång, eftersom det driver på matsvinn.
Menar jag att alla ska ta bussen för att handla? Om att leva lokalt.
Jag menar att jag tar bussen för att handla. Att jag försöker hitta en lösning som fungerar, i just vår specifika livsstil.* Vi har alla olika förutsättningar, titta på landsbygden. Titta på min kompis Ulrika som behöver ta sig långt varje dag, utan att det finns kollektiva lösningar.
En annan lösning som också skulle kunna fungera är att samåka med någon. Eller att man handlar i en butik som är “på vägen” från något, till exempel jobbet. Jag menar också att det inte alltid är stormarknaden som har de bästa priserna och dessutom ska vi nog ta det lugnt med att handla stort, sett på den statistik vi har när det gäller att kasta mat.
Ja, det jag säger är: försök att leva så lokalt det går. Och det finns en annan poäng också: handlar jag borta i Brandbergen så stödjer jag den butiken och jag har också möjlighet att påverka utbudet genom att höra mig för.
*Valutan vi behöver prata om är tid. Nej, många av oss har inte tiden att vara klimatsmarta. Och det kan inte läggas på konsumenten enbart. Det är system så målar in oss i att vi ska vara effektiva och jaga klockan. Det är klart som 17 att handlingen då inte kan ta hundra år. Det fattar jag också!
Köpa en begagnad mobil, hur fungerar det? Jag har skrivit om min förra mobil så många gånger att jag skäms att ta upp den en gång till. Men jag måste, för det här är viktigt. Det säljs 4 miljoner mobiltelefoner per år i Sverige. Du kan lätt se att det är något knasigt med den siffran, med tanke på de resurser en mobiltelefon kräver och inte minst mängden mobiltelefoner kontra befolkningsmängden i Sverige.
Vi läser om konfliktmetaller, vi läser om elektroniktippar där både barn och vuxna försöker utvinna det de kan från sophögarna. För just ja, vårt elektronikavfall måste ju hamna någonstans? Men tänk att det finns lösningar även på det här!
Min man berättade om Inrego, företaget som återtillverkar elektronik, och det fångade mitt intresse. Varför? Därför att jag tidigare tänkt att elektronik “det köper man nytt”. Tillbaka till Inrego. Det jag såg framför mig var någon form av mellanhand som tar emot elektronik och sen slussar den vidare. Det skulle visa sig vara rätt mycket mer än så, vilket du strax kommer få läsa om. Det jag tänkte på var återanvändning, ungefär som Myrorna och kläder. Men elektronik som ska samlas in och säljas vidare har en annan kravspec. Jag svängde förbi och fick följa med från “ax till limpa”. Eller från “insamling till färdig produkt” om vi nu ska vara noga. Nu ska du få se vad man kan göra med gamla mobiltelefoner. De kan nämligen göras färska igen!
9 steg till en smartare* lur – om att köpa begagnad mobil
#1 Insamling. Inrego tar emot elektronik från företag och privatpersoner. Faktum är att många tycker det här är en bra idé men trots det så är det svårt att få företag att skicka in sin elektronik.
#2 Telefonen kommer till Inrego i speciella säkra containrar och går först igenom en ankomstregistrering, den behöver listas så att flödet går att följa. Sen hamnar den på rätt avdelning.
För insamling har man tagit fram speciella kärl, och så läggs mobiltelefonerna i skyddande plast. Containrar med mobiler eller annan elektronik Unikt nummer, för att kunna följa lurens väg genom återtillverkningen. Steg för steg, det är när mobilen hamnar på den här hyllan som det börjar hända saker.
#3 Telefonerna sorteras ut av Inregos testare (de är två personer som arbetar riktat med just mobilerna), det kan finnas de som ska skrotas för att de är för slitna. Det som är synd är när telefonerna inte går att återtillverka på grund av säkerhetsskäl. Det kan vara saker som inte går att radera och då vill ofta de företag som lämnat in telefonerna att Inrego skickar dem till skroten. Jag hoppas att Inrego kan hitta en lösning för det, för det skulle optimera miljönyttan ännu mer.
#4 Telefonerna sätts på laddning till minst 15%.
Laddningsstationerna, som by the way är en laddningsdröm. Här fanns det laddare för alla tillfällen, vilken grej! (bilden är från Inrego, då det var tomt i laddningsstationen när jag var där på besök).
#5 Ralph Vahtera, som arbetar som avdelningschef på Inrego, visar mig vad som händer efter laddningen. De använder sig av ett program som heter Blancco. Telefonerna raderas med hjälp av det. Han kopplar samman en telefon med programmet, och sen är det bara att klicka kör. Det tar ungefär 10 minuter, och de kan köra flera telefoner åt gången.
#6 Efter radering påbörjas testningen av enheterna. Testet är generellt för alla telefonmodeller. Touchen, ljudet, kamerorna, eventuella fysiska knappar, wifi, 4g nätverket, batteriet. Ralph går igenom testningen för den Iphone som vi “följt” från ax till limpa.
Testet tar någon eller några minuter, berättar Ralph.
#7 Efter testning kontrolleras skicket på telefonen. Då tittar de efter skönhetsfel/skador på chassi och display.
För att kunna kolla displayen behöver Ralph ta bort det gamla skyddet. Att den har skydd innebär att displayen med stor sannolikhet är i gott skick.
#8 Telefonerna graderas beroende på skador och får då också bedömning på vilken avdelning den skall säljas ifrån. Ralph visade mig de olika kodningarna. Därefter ”klassar” de enheterna med artikelnummer.
Scannat och klart!
#9 Telefonerna sätts i lådor till respektive avdelning.
Från ax till limpa.
Inrego säljer mobilerna både till utlandet och inom Sverige. Vi i Sverige har höga krav, så de telefoner som finns tillgängliga för den svenska marknaden är i gott eller mycket gott skick. Jag köpte en telefon från Inrego och jag blev verklige förvånad över hur “ny” den kändes. Dessutom är det en klimat och miljötjänst att inte köpa nytt, eftersom produktion av mobiltelefoner både ger upphov till utsläpp och avfall.
*smartare mobil: smartphone, återtillverkad, resurser har tagits tillvara, cirkulärt och modernt!
Några av er har ju hängt med sen starten. 2013 köpte jag min förra mobil, och med lite vård så höll den till januari 2019. Det tycker jag är bra. Jag pratade med Ralph kring detta, hur länge en mobil kan tänkas leva.
Generellt håller smartphones ganska länge, men det som krävs är regelbundna uppdateringar, något som jag upplevde inte fanns för min förra Samsung. Branschen för nyproducerade mobiler utgår ifrån, tror jag, att användaren ska ha mobilen i max två år. Och vi byter mobil ofta, vi kan inte bara skylla producenterna för den enorma elektronikhets som finns. Ny mobil betyder status, för en del. Andra vill ha det senaste. Inga konstigheter, men det kommer med ett pris, både för konsumentens plånbok, men också när det gäller uttag i miljöhänseende.
Ralphs diagnos av min förra mobil, utan att ha sett den, var att den förmodligen nått sitt max när det gäller livslängd (5,5 år). Touchfunktionen hade påverkats, det märkte jag själv, och den gav också felmeddelanden på just touchen. Batteriet hade jag bytt, så det funkade ändå ok (det är för övrigt ett bra tips: testa att köpa ett nytt batteri, och om det behövs: fabriksåterställ luren).
Men mobilen var rätt seg, och Ralph menade att moderkortet, hjärnan, förmodligen börjat gett vika. Jag hade fabriksåterställt den två gånger, men efter den andra gången så var den fortfarande seg, den hade också svårt att hantera appen Instagram, som exempel.
Den mobil som jag har idag är en Samsung som jag köpte från Inrego, jag gav lite drygt 3700 kronor för den, och det är 1000 kronor billigare än mot en ny. Skillnaden är att den är testad, den är inte nyproducerad (vilket är viktigt för mig) och den var verkligen som ny när den kom. Sen har den garanti på ett år. En sak till: modellen jag köpte är från 2017. Men med tanke på att uppdateringar kanske inte kommer att släppas, så är det bättre för mig som har mobilen ett tag att göra precis så här. Köpa en äldre variant, ha den i fyra år. Än att köpa en årets modell, och ha den i sex år (vilket jag tror är max max), men att den då är dyrare. Den nyaste kostar nästan 11000 kronor. Har jag den i sex år, så kostar den 1800 kronor per år. Den jag köper begagnad som håller i fyra år: 925 kronor per år. Alltså hälften så dyr.
Hur tänker du kring elektronik? Vilken är din viktigaste teknikpryl? Efter det här inlägget: vågar du köpa begagnad mobil?
Vi är snart 1000 personer i gruppen Köpfritt 2019 (fd 2018). Vårt fokus är inte på det vi avstår. Utan vi tittar på vad vi får. Medlemmarna upptäcker nya och gamla intressen. Det här inlägget handlar om att säga ja samtidigt som du har ett shoppingfritt 2019.
Vem skulle vilja ha ett köpstopp? Ganska många. Det finns en trötthet inför att ständigt utsättas för budskap. Vi vill något annat. Jag anar en revolution.
Att ha ett shoppingfritt 2019 kan till exempel innebära mer ledig tid.
Vad säger du ja till? Shoppingfritt 2019.
Jag säger ja till ledig tid, till att vara i naturen, till att läsa böcker från biblioteket, till att skriva bok, till att få ordning hemma, spendera tiden som jag vill. Jag får frågan om jag är emot all konsumtion. Och svaret är nej, vi kan inte lägga all konsumtion i samma korg. Det finns olika typer av konsumtion: shopping av prylar och kläder, restaurangbesök, resor och förstås mer än så. Jag har länge talat varmt om att upplevelser ligger mig nära hjärtat. Men eftersom det även där kan finnas bättre och sämre alternativ så gick jag igår igenom vad vi behöver fundera över när vi lägger pengar på upplevelsekonsumtion.
Kontentan är rätt enkel. Vi ska vara noga med en klimatanalys när vi väljer. Sen är det väldigt svårt att vara helt klimatneutral i sina val. Allt vi konsumerar har ett pris! Jag har själv varit öppen med mina tågresor inom Sverige där jag besöker platser i Sverige och där jag gärna bor på hotell eller SPA, för att jag vill vila upp mig. Frågan är om det skulle varit bättre att hyra via air bnb? Jag tänker att jag har en miljöpott utgå ifrån, och hur jag använder potten är upp till mig.
Fotografera, ett intresse som jag odlar tack vare mindre köp i gallerior
Jag har den senaste tiden varit två gånger på SPA i Nacka, dit jag åker med buss om jag är ensam. Det är en anläggning med hållbarhet i fokus. Jag har några tankar på hur de skulle kunna förbättra sina rutiner ännu mer. Jag har några egna principer när jag tar in på SPA, som att bara använda en och samma handduk. Att äta upp all den mat som jag lagt upp på tallriken.
Medveten konsumtion om hållbart resande
Vi kan konstatera att allt resande har ett avtryck på vår jord. Våra liv har avtryck. Men det finns en skala, och därför delar jag med mig av vad medveten konsumtion (följ länken till deras webb) säger om mer hållbart resande. Det finns tre saker som behöver tas hänsyn till när vi tala om hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Är en av dem borta så kan vi inte prata om hållbarhet. Jag såg ett jätteintressant föredrag på Youtube kring hållbarhet, med Christer Sanne. Se den om du är intresserad av att veta HUR vi ska nå balans som gör att livet kan fortsätta på planeten och samtidigt få svar på: vad kan vi förvänta oss för levnadsstandard?
#köpstopp2019. Det är konstigt. Men högst naturligt. Att jag fortsätter det som blivit en av mina starkaste värderingar. Här shoppas det inte, men däremot gör jag en massa annat. Som på något vis känns mer meningsfullt. Jag har gjort avsteg några gånger varje år, men nu är jag redo för ett mer asketiskt köpstopps-år. 2016, 2017 och 2018 har bjudit på så mycket och jag kan inte göra annat än just det: avstå.
Jag slängde ut en fråga i det köpfria community som jag tillhör: är det någon som vill haka på köpstopp 2019? Och gensvaret har varit toppen. Vi är ca 50 personer och vi växer i antal. Vill du vara med? Vi kommer snart att sätta upp regler och därutöver planerar jag 12 st månadsbrev till dem som vill ha, gratis!
Men nu till det som jag inte nog kan skryta om: det är konstigt hur mycket bättre mitt liv har blivit sen jag började med köpstopp 2016. Det visar att shoppingglädje är högst temporärt. Vill du ha långsiktig glädje och meningsfullhet: leta någon annanstans än i ett köpcentrum!
Det här vinner jag genom att inte shoppa 2019
Jag blir mindre styrd av att behöva tjäna pengar.
Jag odlar nya intressen, numera kallar jag mig klimatglädje-spridare. Efter sommaren har jag också aktivt sökt kunskap kring alternativa livsstilar.
Shoppingfritt smittar av sig på andra områden i livet, som det här med att leva svinnsmart.
Jag får nya bekantskaper inte minst genom gruppen på Facebook!
Jag lägger pengar på att resa inom Sverige med tåg.
Jag unnar mig mat och fika ute.
När man inte shoppar får man perspektiv. Vad är viktigt? Jag kommer närmare svaret för varje år.
Under köpstoppet 2018 har jag fått prata massor kring köpstoppet, både i Nyhetsmorgon, i radio och i tidningar. Jag planerar att göra mer pr arbete kring köpstoppet och hoppas kunna dela med mig av det här hållbara alternativet.
Det viktigaste med köpstopp 2019 tycker jag är
Många tror att jag kanske gör det för pengarna. Men det vi skapar med köpstopp handlar egentligen om reflektion. Jag tror vi lätt dras med i de sociala normer som är skapade. “Alla gör så, så därför gör jag det också.” Men om vi stretchar medvetenheten lite extra, och skapar det där reflektionsutrymmet, så har vi mycket att vinna. Jag vågar påstå att vi lär känna oss själva när vi tar bort det som förväntas av oss. Vem är jag, när jag inte shoppar? Vem är jag när jag shoppar? Vad vill jag lägga pengarna på? Kan jag skapa frihet? Nya intressen? Vad är viktigt?
Det finns andra som också skriver, kika på vad Cecilia Solér, docent, skriver om flyg och skam, att vi ska se bortom skammen och istället titta på identiteter och konsumtionsteorier.
Vill du testa köpstopp2019? Häng på i gruppen.
Direktlänk till Facebook-gruppen. Jag kommer skapa 12 stycken månadsbrev som jag skickar ut till er som deltar. Förmodligen via mailen!
Att hitta alternativa strategier när man har köpstopp är både utmanande och roligt. Tycker jag i alla fall. I det här inlägget vill jag lyfta frågan: om något saknas dig – hur ska du hantera det? Är det fram med plånboken eller finns det andra lösningar? Jag ger konkreta exempel på hur jag själv har gjort. Oftast funkar det, och man får vara pragmatisk. Varför ska du vara kreativ? Du kan spara pengar, hjälpa andra när de behöver, ha en annan relation till din plånbok.
Igår var en dag då jag rusade hemifrån. Maken var hemma och vabbade och är det något jag tycker är svårt, så är det att komma iväg medan alla andra håller på med sitt. När jag är ensam hemma är jag också ensam om mina tankar – och kan då se till att få med mig allt jag behöver. Och det lyckades jag inte med igår. Jag kom iväg, hade ett viktigt möte (nytt frilansuppdrag i hamn!) och kom på eftermiddagen på att jag gärna ville yoga en stund. Men inga yogakläder hade jag med mig, och satt i finkostymen på Scandic Klara och postade följande på Facebook:
Hur det gick? Jag fick ett positivt gensvar från en kompis, men då var jag redan på väg till yogan. Däremot hade yogalärare Janne Spetz sett mitt meddelande och fixade mig en “kundaliniyoga-certifierad” tunika som jag fick plats i. Till det körde jag mina strumpbyxor, modell tjockare tyg. Solved the problem!
Andra saker jag lånat, inte bara för att spara pengar
En vattenkokare – min granne lånade ut en till mig, eftersom jag bara behövde den temporärt.
En sån där grej som man klämmer ihop saker med – jag hade limmat en stol, och behövde ha något som gjorde att det verkligen satt ihop bra.
Böcker – förstås, biblioteket. Jag har väldigt svårt att tänka mig att äga böcker. Kanske om det verkligen är någon riktig favorit då. Säger hon som själv vill skriva bok 🙂
Och det kan tyckas snålt, det kan tyckas omständigt, men jag tror att den här typen av strategier kommer bli allt vanligare. Ni minns säkert boken Ägodela. Det handlar inte om att spara pengar, även om det är trevligt, utan det finns en tanke kring hur vi hanterar resurser. Hur vi förhåller oss till vår egen tid.
