Posts in "hållbar livsstil" tag / Page 10

Jag fyller dig bara med blyerts.

bild på grön almanacka_glasögon pennfodral tändsticksask, blyertspennanyårslöfte 2019_1

God fortsättning och hoppas dina dagar är fyllda med det du vill. Och orkar! Jag slås åter igen av kraften av nystart men väljer i år att mota prestationen i grind. Jag sjunker ner med betong i närvaron. Jag har på sistone varit överallt men också ingenstans när det gäller kroppen.

Mina tunga år är just nu bakom mig. Jag gör det mesta rätt, även om jag har några bakslag per år. Jag har stundtals ingen ångest men det gör mig mest trött. Jag är inte van vid att systemet är nöjt. Har man haft ångest i dryga 30 år blir det konstigt att vara helt utan. Även om jag förstås tycker det är skönt. Det man ska komma ihåg är att min ångest också tagit mig nånstans, även om det är ett sjukt högt pris att betala.

bild på grön almanacka_glasögon pennfodral tändsticksask, kaffekopp, hand
Hellre tomma blad, än fulla. En lite långsammare år.

Men så vill jag berätta om min plan för 2019. Som handlar om naturen, andningen och fokuset. De tre orden som jag då och då lägger in i almanackan. Ja, SKRIV ner din återhämtning. Först.

Naturen. Jag läste om dygnsrytm och blev hooked. Så nu är det dagsljus och natur så ofta jag kan. Och jag kan. Och så läste jag även denna bok. Magisk!

Andningen. Jag har yogat rätt länge och kan bara konstatera och andning är ett så enkelt sätt att komma till ro, eller att hitta tillbaka till ett fokus. Jag fortsätter att yoga, lite osäkert just nu i vilken form, eftersom vi ska testa familjejympa på onsdagarna hela familjen. Men jag har Yogobe kvar. Men det är något särskilt med att gå på klass i sal. Så jag ska se vad jag kan göra åt det. En av mina favoritklasser på Yogobe är med Ulrica Norberg och Krama Breathing. Man kan testa Yogobe några dagar gratis. Sen kostar det 189 kronor per månad. Det ingår inte i mitt köpstopp.

Fokuset. Jag har sedan en tid tillbaka tappat fokus. Inte så att det stör, men så att det känns. Jag tror en del av det är sociala medier och slösurf. Det är lustigt det där. Jag är så medveten om vad de sakerna gör med mig, men inte agerar jag annorlunda för det. Minns ni när jag skrev Sluta slösurfa tips och råd?

Jag köper alltid samma typ av almanacka, varje år, sedan några år tillbaka. Det är innandömet som måste se precis likadant ut. Där är jag en vanemänniska. Och nu hittade jag den, i grönt format. Så fin! Och jag skriver bara i den med blyerts. Det för att markera att man alltid kan sudda ut. Planera om. Lägga in återhämtning. Bra, eller hur?

Har du något som “hakar” upp året på? Dela med dig gärna!

Rensa kylen – en ny hållbar utmaning. Nu kör vi mot #matsvinn0

rensa kylen 3

Vill du rensa kylen? Då ska du läsa det här. En vanlig familj slänger mat för 3000-6000 kronor per år. Varför då, kan man undra? Jag tror att det är fullt ätbar mat, många gånger, varför kommer jag strax att berätta om. Men! Det är klart att det går att förändra, på ett enkelt sätt, och bli en matsvinns-motståndare. Häng med så ska jag berätta om min relation till mitt kylskåp.

Det finns en hel del skrivet om hur svensken äter och konsumerar mat. Men tänk er att 45 kilo mat och dryck, som är fullt ätbar/drickbar, slängs. Vi borde inte “shama” mer om det, bara konstatera att här behöver vi göra något. Men det ska vara lustfyllt och det ska finnas en mening med det, eller hur?

Rensa kylen. Så här gör jag med mitt kylskåp i skrivande stund

Tänk att jag är mitt i det. Att faktiskt få en överblick kring vad jag har i kylskåpet. Här är min guide till ett mer hållbart kylskåp.

1. Börja med att ta reda på vad du har i kylen. Jag kör enligt devisen: hylla för hylla. Jag har i detta nu blivit klar med 3 av 4 hyllor.

2. Töm hyllan som du arbetar med. Nu kommer the tricky part. När jag ser något som varit länge i kylen, så är jag instinktivt “säker på” att det är gammalt. Men! Det behöver inte alls vara så. Som igår: Jag hade en pestoburk som jag VET har stått där superlänge, dessutom: öppnad. Men du behöver då: titta (mögel?), lukta (det brukar säga det mesta) och smaka (läskigt jag vet – men do it, vi behöver sluta vara rädda). Så jag tittade: ingen fara, inget mögel. Lukta: men det luktar ju faktiskt okej? och smaka: det gjorde jag inte, för jag bedömde att jag ska göra en pastarätt med pesto och med soltorkade tomater (HUR är det möjligt att jag har TRE påbörjade soltorkade tomater?)

3. Medan du håller på att rensa kylen: se till att skapa en meny på det som behöver ätas upp. Som att jag bestämde mig för att göra en pastarätt med pesto pretty soon eftersom jag vill “få bort burken”. Målet är att ha ett rätt minimalistiskt kylskåp med överblick. Bli kompis med din kyl!

4. Torka av hyllan. När du har kollat igenom ditt innehåll genom att titta, lukta, smaka, lägg tillbaka det som är okej – men där det är osäkra kort (till exempel om något känns ok men ändå är långt passerat när det gäller bäst-före-datum): markera med lite maskeringstejp där du sätter ett frågetecken. Detta för att puscha för att ni snart ska äta upp maten.

5. Du är klar med hyllan – ge dig själv en high-five! Se nu till att minska innehållet på din hylla successivt så att du inte har så mycket i kylen. Förresten, här kan du läsa mer om hur du kan göra för att minska ditt matsvinn, en intervju med Anki Sundin som är näringsfysiolog och dessutom är intresserad av hållbarhetsfrågor. Jag arbetar med Anki till vardags och den här artikeln gör några fler konkreta tips!

“Kanske har du någon klok idé? Berätta den för din matbutik!” – Anki Sundin, om matsvinn och hur den kan lösas med gemensamma krafter.

Det här gör jag för 6000 kronor. Vad gör du?

Den bästa belöningen kanske är några fler tusenlappar i plånboken? Tänk dig sex sköna tusenlappar – vad gör du med dem? Här är några saker jag kan tänka mig:

Åka på snordyr weekend, gärna med SPA-behandling. Till exempel till Yasuragi, eller till Grand Hotel Saltsjöbaden.

Ta ledigt. Det man måste komma ihåg är att 6000 kronor är ju redan skattade pengar, så för att ha 6000 kronor i fickan så måste jag som driver eget dra ihop ungefär det dubbla. Hur som helst: några dagar ledigt istället för att jobba känns som en bra grej!

Kylskåp med app.

Jag kan tycka det viktigaste i kampen mot matsvinn är att våga äta mat som faktiskt är ätbar. Och att inte ha för mycket i kylen. Jag sökte på “smart kylskåp” och fann detta: ett kylskåp med kameror. Vad tror ni?

rensa kylen 3

Rensa kylen är en sak: men se för sjutton till att inte slänga mat som är ok! Var modig och ta rätt beslut! Det ska vara lite kittlande att vara hållbar.

Tack för att ni läser.

Emilia

Ägodela. Om att slippa äga, hantera och röja.

ägodela 2

Ägodela – köp mindre få tillgång till mer är Årets bok 2016 av Naturskyddsföreningen. En bok om delningsekonomi, där sex områden tas upp. Här kommer några kommentarer från mig och jag hoppas att du tänker läsa boken, för den är faktiskt spännande och ögonöppnande! Jag lånade den på mitt närmaste bibliotek, så redan där gjorde jag enligt ägodelandets ädla konst.

Jag läste Ägodela under nästan en inandning och en utandning. Så intressant tycker jag den är, eftersom området tangerar hållbarhet på konsumentens nivå. Den utmanar normer, och den utmanar dig till att faktiskt få ut mer av livet, och samtidigt spara på vår vackra planet (och din plånbok). För det är egentligen rätt simpelt – med digitalisering och smarta appar blir det lika enkelt att hyra/dela en bil som att äga den. Områdena som tas upp är:

1. Mobilitet

2. Boende

3. Prylar och kläder

4. Mat

5. Samarbete

6. Staden

ägodela 1

Jag tänker att jag ska kommentera varje del för sig, men först några ord om vad vi har byggt upp. Vi har byggt utifrån tanken att människan ska få det bättre. Inte behöva dö för tidigt, ha någonstans att bo och att kunna arbeta. Vi har jobbat fram en bekväm modell för den bekväma människan där allt är väldigt tillgängligt och köpbart. So far, but not so good. Vi behöver helt enkelt tänka om – och fortfarande kan det vara bekvämt, och vi kan fortfarande ha tillgång. Men vi behöver inte alltid äga.

Vad gör jag själv då? Vi kikar på de teman som jag läst om i boken.

Mobilitet

Vi har egen bil. Men vi använder den hyfsat sällan, och inte till och från jobb. Vi storhandlar med bil. Utmaningen skulle kunna vara: kan vi samåka med någon annan i området? Kan vi vara med i en bilpool istället? Nu vet jag också hur bilbarnstolen fungerar, det är enkelt att sätta in i vilken bil som helst, som är tillräckligt stor. Viss bekvämlighet försvinner kanske, men man vänjer sig?

Boende

Förmodligen min akilleshäl. Jag trivs väldigt bra ensam, och i vissa lägen skulle jag vilja ha ett helt eget boende/landställe i närheten eftersom jag jobbar mycket hemma (ibland svårt när familjen är hemma). Jag kan inte tänka mig att bo kollektivt.

Prylar och kläder

Här är jag bra på det sätt att jag inte köper några prylar eller kläder (undantaget är underkläder samt kläder till sonen, men då second hand för hans del). Men i boken kan man läsa om kläd-bibliotek och andra smarta lösningar. Och jag kan dela med mig av prylar, såsom verktyg och annat. Det där med att alla i vårt område har egna bodar fyllda med verktyg känns som ett riktigt resursslöseri. Ställ upp EN bod, addera en app, se till att det funkar.

<< Läs om mig och min shoppingfrihet >>

Mat

Det som tas upp i boken handlar om mat som blir över. Nu försöker jag skapa ett minimalistiskt kylskåp, eftersom jag upplever att mycket mat blir dålig, eftersom vi inte “hinner” äta upp den. Men det finns också smarta lösningar som till exempel Karmas app, där du kan få schyst fika för halva priset. Teknik möter behov på ett ypperligt sätt!

ägodela 3 äpplen

I boken Ägodela tittar man bland annat på Wikipedia, man skriver om crowdsourcing – hur man gemensamt kan bygga kunskap och andra initiativ på kollaborativ ekonomi. Jag tänker förstås på att volontära insatser också blir mer möjliga om vi inte konsumerar upp hela vår inkomst. Själv skulle jag tycka det var väldigt roligt att kunna bidra till läxläsning eller något annat initiativ där jag kan hjälpa till. För det ändamålet behövs tid och den kan jag “köpa loss” genom att inte konsumera.

Staden

Vi tänker nog inte på det – men varje plätt på vår jord vill någon äga och kapitalisera på. Det är det som gör mig lite ledsen när jag tänker på att människan går miste om natur till förmån för konsumism. Vi bygger köpcentrum, kolosser, för att möta kravet på skatteintäkter och att företag ska kunna leva vidare på sina produkter och  tjänster. Pengar är överordnat. Men det finns ju saker som talar för naturen också. I kapitlet Staden får vi en massa exempel på hur medborgarna i olika städer “bygger” staden tillsammans, där man också drar nytta av platser på ett hållbart sätt. Som exempel tas Seoul upp, Sydkoreas huvudstad, där man satsat på delningsföretag. Man har också öppnat upp offentliga utrymmen för användning, istället för att bygga nya lokaler. Jättespännande att läsa om!

vad kan du tänka dig att dela? här kan du läsa mer om några av de begrepp som tas upp i boken Ägodela.

 

Frivillig enkelhet – jag är i startgropen (på något större)

frivillig enkelhet 1

Frivillig enkelhet. Vi körde hela vägen till Ekerö. För att hämta två begagnade böcker. För att resan skulle vara värd sina utsläpp stannade vi några timmar på Drottningholm. En plats jag varit på många gånger, men som jag glömt bort. Lilleman sprang under ekarna, och vår medhavda matsäck smakade gott. Och jag tänkte: tänk att jag gör precis så här. Hur då, tänker du kanske? Jo. Att jag försöker göra det så enkelt jag kan.

frivillig enkelhet 1

Jag har blivit förälskad i tanken på att lämna något bra efter mig. Något som inte handlar om uppoffringar, utan mer om att välja annorlunda. Välja bort, och välja till. I dagarna har jag läst mycket om klimatångest, och mitt bidrag blir helt enkelt: ha inte ångest, se till att matcha din livsstil på ett sätt som både fungerar för dig och för vår miljö. Vi är kreativa många av oss och jag har stor tilltro till att vi faktiskt kan klara det här. Vi måste nämligen det.

Mitt bidrag blir att fortsätta det shoppingfria spåret och att addera frivillig enkelhet som någon form av hållbar livsstil. Anledningen till att jag fastnar för den lösningen är:

  • Det innebär att jag kan fortsätta jobba hur lite eller hur mycket jag själv vill (det finns förstås en rimlighet i detta, jag kan inte sluta jobba helt).
  • Det innebär att skala av, också mentalt, vilket tilltalar mig.
  • Jag tar hand om resurser, mina egna och miljöns.
  • Det finns en utmaning i att anamma frivillig enkelhet men också en möjlighet att göra det till min egen grej.
  • Jag kan fortsätta att blogga, men inte enbart på temat köpstopp utan andra hållbara utmaningar.
<< Läs gärna om Om att handla begagnat (som slutade med något helt annat). >>

Vad är då frivillig enkelhet?

Jag vill fylla begreppet med egna värden – men jag har hittat flera bloggar på samma tema. Läs till exempel Sandra Junhammars blogg där jag länkar till kategorin frivillig enkelhet. Hon skriver så bra, att minimalism kan vara första steget, för att sedan leva “frivilligt enkelt”.

“När vi skalar bort en massa överflödiga saker, blir det nämligen lättare och mer naturligt att vända blicken inåt. Och en logisk följd av detta, är att vi funderar mer över våra prioriteringar och över vad som är viktigt för just oss.”

frivillig enkelhet 1

Det är viktigt att det är frivilligt – eller hur?

Jag läste för första gången om termen frivillig enkelhet i boken Köp inte den här boken! av Ann-Christin Gramming och började fundera på varför det heter “frivillig”. Jag kan ju snabbt konstatera att det finns en mängd människor som på olika sätt lever högst enkelt, men rätt så ofrivilligt. Jag sätter inte likhetstecken kring att vilja vara enkel mot dem som har det betydligt svårare. Jag har läst några artiklar där det ses som ett hån mot dem som har det svårt, när man till exempel väljer minimalism, köpfrihet eller något annat alternativt. Jag tycker det känns lite konstigt att polarisera på det sättet. Det är klart att det är enklare för mig att vara enkel, med tanke på att jag har någonstans att bo, jag har en inkomst, och allt det andra. Ja. Men det betyder inte att jag hånar andra.

Hur vill jag vara då?

Där är jag inte helt klar. För det finns rätt många områden som tangerar det hela. Men jag börjar så smått. Som att försöka minimera familjens matsvinn. Starten blir helt enkelt vårt kylskåp. Får återkomma med rapport därifrån. Jag kan redan nu säga att jag åt upp en broccoli som sjöng på sista versen (det var inte gott men jag fick inga men). Att jag dessutom “gömmer” rester i olika grytor, för att slippa ha en massa snuttar av saker. Men alltså tanken på att avskalat kylskåp gör mig helt galet glad.

Inom vilka områden kan du tänka dig att vara “enkel”?

Mitt och Ditt. Om ansvarsfrågan i vem som gör oss hållbara.

hållbar konsument

Det är extra härligt att vara en hållbar förespråkare just nu. Det är på var mans läppar: vi ska shoppa mindre, sluta flyga, bli veganer och ta hand om skapelsen. Nej, det kanske inte är så enkelt. Men vi kan konstatera att hållbarhetsfrågan även kommit in i de vanliga hemmen och inte bara på politikernivå eller hos företagen.

Vems är ansvaret? Hållbar konsument verkar vara svaret

Het potatis – är det du som ska vara hållbar eller ska vi ges förutsättningar att vara hållbara? Minns ni när bananerna fortfarande producerades konventionellt? Nej precis: det har varit ekologiskt länge nog. Det började säkerligen med en efterfråga, men också att det gavs förutsättningar att köpa eko-bananer för ett humant pris. Nu finns inte ens något alternativ vilket visar på att det kan vara enkelt att vara hållbar – med rätt förutsättningar.

För att vi – du och jag – ska vara hållbara (och hur mycket kan vi inte lägga i det begreppet) så behöver det vara nära våra hjärtan. Det kallas även för “konsumentnära lösningar”. Vi är i mångt och mycket närmast oss själva. Krasst: vi bryr oss inte om miljön, om det inte ger oss något i gengäld (bra pris på eko-bananer? It´s a go!). Sen finns det miljöhjältar också, men det är mer ovanligt. Det är därför vi flyger, det är därför vi äter kött, det är därför vi shoppar mycket.

Jag hittade denna artikel hos Supermiljöbloggen (länk nedan). Kontentan: att det är du och jag som främst ansvarar. Det som talar för det, tänker jag, är att alla vardagsbeslut som vi tar har en direkt påverkan på vår omvärld och miljö. Förutsättningarna för att kunna vara hållbar ges från politiker samt företag.

Lösningen då´rå? Ja, det är inte raketforskning: för att vi ska vara hållbara i olika bemärkelser, behöver det dels vara enkelt att vara hållbar (att utbudet matchar vår hållbarhetstörstan) och sen: att lösningarna ska vara nära konsumentens hjärta: vi gör det som är bäst för oss själva.

De bär ansvaret för en hållbar konsumtion

Du läser bloggen enemilia.se – hållbart och enkelt. Skriver gör jag, Emilia Arvidsson, som valt att leva shoppingfritt sedan 1 januari 2016. Mer om mig kan du läsa här! Jag kan konstatera att jag är hållbar för att det är roligt. Och är det roligt är det enkelt och nära mitt hjärta. Win win.

Här ett exempel på hur någon är hållbar. Jag tror att upplevelsen av att ha “funnit lugnet” är större än det faktum att man gör miljön en tjänst. Kanske?

Om att handla begagnat (som slutade med något helt annat).

handla begagnat eller laga 1

Handla begagnat? Jag har skrollat alltför länge och börjar bli irriterad. Här letar jag 3 köksstolar (så tacksamt att leta efter udda antal stolar) och jag tycker mig inte finna något alls. På det: totalt ointresserad när det gäller inredning. Det känns som att ögonen behöver vila, och hjärnan likaså. För ja, jag om jag måste handla, så ska det vara begagnat.

Nej, inte alltid roligt att vara köpfri där second hand är tillåtet. Det är meckigt när man bestämt sig för att inte köpa nyproducerat. Men insikten blir glasklar, där jag mitt i skrollandet konstaterar: hur många oönskade stolar kan det finnas på denna jord? Jag tror bestämt att ALLA stolar som behövs REDAN finns. Så därför blir jakten desto viktigare. Det positiva är att Facebook Market Place har en sökfunktion som gör att man kan begränsa det geografiskt. Jag vill inte åka till Örebro (för det har hänt att jag hittat begagnade pussel där och bett en bloggkompis leverera. Det visade sig dock att Örebro var större än vad jag trodde).

Att handla begagnat – mina 5 bästa råd

#1 Kolla alltid skicket. Jag köpte ett väldigt begagnat regnställ till min son, men det visade sig snart att det var sprucket i grenen. Så det blev en dyrare affär än jag räknat med.

#2 Se till att ha gott om tid. Det är inte helt lätt att spontanshoppa begagnat – för du behöver tålamod att leta fram pärlorna! Jag brukar aldrig gå hungrig eller trött på second hand butiker, det är som dömt att misslyckas. Vi ska komma ihåg att jag helst inte handlar alls. Det finns länkar nedan till mitt shoppingfria liv.

#3 Ge det också tid. bland behövs det några dagar innan du träffar rätt. Som när vi till slut hittade två par (!) skalbyxor från Polarn & Pyret i exakt rätt storlek när jag i princip skannat hela nätet. På det: ett par regnbyxor. Allt för en spottstyver i sammanhanget.

#4 Våga låna sådant som du bara behöver temporärt. Det här med ägande kan vara överdrivet ibland, eller hur? Vi har bland annat lånat en grind till dörren av vår granne. Enkelt och bra. Och ja, låna också ut sådant som du själv inte är i behov av.

#5 Hör också efter med dem du har närmast. Jag brukar ställa frågan på min Facebook om någon säljer ditten eller datten. Ibland får man napp.

För mig är det lite av en sport. Att kunna hitta det jag behöver, fast inte nyproducerat. Jag är smått allergisk mot nytt, i alla fall när det är sådant som faktiskt finns i bra skick, eller till och med nyskick. Det här temat rimmar bra med mitt shoppingfria liv – för ibland är det ju så att man faktiskt behöver saker, och då är begagnat ett bra komplement till shoppingfritt, eller hur? Jag tänkte göra ett inlägg om mina bästa fynd, so stay tuned!

Läs mer om shoppingfritt

Shoppingfritt 2018, the story goes on.

Därför är jag fri från shoppingen.

Livet “före” och “efter” med shoppingfritt.

Till dig som vill sluta.

Vad hände med stol-problemet?

– Älskling, men vad tror du, är inte de här tre stolarna rätt bra ändå? Jag frågar maken.

– Jo, men jag sitter inget bra på dem.

– Men de blåa då? (som jag själv tycker om mycket)

– De sitter jag bra på. Vi har tre, lika många som vi behöver. Men den ena är lite skraltig, vet inte om den är hel…

Resultatet: jag ger mig sjutton på att laga den. Jag måste leva lite som jag lär, eller hur?

handla begagnat eller laga 1

Gillar du att handla begagnat?
« Newer Posts