Det är mycket nu. Framför allt utanför huvudet. Ett litet pyre som numera har testat sin första smakportion, en mamma som försöker sova om nätterna, en pappa som står standby hela natten. Träning ska inrymmas för att parera stresskänslor, mat ska lagas (mest hela tiden), tvätt ska tvättas.
Men vi också grymma på att göra I N G E N T I N G. Det går när farmor rycker ut. Då gjorde vi det mest nödvändiga: vilade. Det var det bästa på hela veckan. Att sova några timmar på fredagseftermiddagen.
Insikter som nått mig den senaste tiden är. (Yes att vila ger insikter)
> jag skulle kunna helt avstå från shopping livet ut. I utbyte får jag ledig tid. Och därinne ryms det mycket.
> jag fullkomligt älskar att läsa. Så nu är det en av prioriteringarna. Nu senast läste jag Inlåsta av Emma Donoghue – den handlar om en kvinna som blivit inlåst i ett skyddat rum, där hon har fött en son. Boken är skriven utifrån denna femårings perspektiv – och jag är helt förbluffad över hur mamman och sonen lyckas skapa sig ett liv därinne. Det som också fascinerar mig är deras relation – hur stark den blir av denna närhet dag ut och dag in. Boken är spännande, läskig, underhållande och framför allt: bra skriven – man kommer pojken nära. Översättaren Ylva Stålmarck har gjort ett kanonjobb dessutom.
> jag har umgåtts med någon form av katastroftankar ett tag. Som handlar om tid, jobb, relationer och välmående. Nån slags oro att jag inte ska räcka till. Och insikten som nått mig är: som jag tänker, så blir det. Jag vet det sedan länge. Så nu blir katastroftankarna en utmaning: jag vill ändra om. Jag vill känna energi. Inte bli dränerad på livskraft innan saker och ting ens har påbörjats.
