Posts in "matsvinn" tag

3 klimatglada sätt att förenkla din matvardag

Matplanering, checka in med ditt kylskåp och bli en klimatidrottare.

I förra veckan höll jag en föreläsning tillsammans med Årstiderna. Här kommer en sammanfattning av det jag ville lyfta lite extra och temat är hållbar matvardag! Om du vill se det hela på video, kika den här länken från Youtube!

#1 Sätt din matplanering 10 minuter

En av de vanligaste frågorna som vi ställer är: vad ska vi äta ikväll. Mat kan symbolisera mycket och att känna glädje inför sitt matintag, kanske tillsammans med andra, är viktigt. Samtidigt har många av oss mycket på agendan med både jobb och fritid och middagsidéerna flödar inte alltid. Det kan till och med kännas bökigt. Eller att man äter samma mat vecka in och ut.

Men det finns lösningar och jag vet att en del av er redan har någon matplanering på plats. Enligt Matrapporten 2022 gör var tredje svensk veckomatsedel.

Och det är så bra med matplanering- du investerar lite tid, men får som belöning en mindre stressad tillvaro. Lägg tio minuter på att matplanera – det har du igen och du minskar risken för att köpa hem take away för att inte ha en plan och kanske är mör efter dagen som gått. Planera en vecka eller flera veckor i taget. I min familj planerar vi ca 5-6 dagar i stöten, där vi försöker variera oss när det gäller olika livsmedel. När vi har ätit under några dagar ser vi över om det finns rester till den 7 och 8e dagen och då äter vi upp det som blev över från planeringen. Ibland för vi över en måltid till veckan efter.

Vi brukar spara vår matplanering för att kunna återanvända den, så vi har en mängd matlappar som vi samlat på oss. Utifrån dessa kan du komponera nya veckomenyer. När vi planerar kan vi känna oss trygga genom att vi har koll på läget. Men vem ska göra planeringen? Jag kan villigt erkänna att jag tagit på mig den rollen hemma men jag har också en dold agenda: jag vill att vi ska äta mer vegetariskt och grönt.

Hur jag gör rent praktiskt? Jag sitter i köket med en lapp och penna – jag öppnar kylskåpet och ser över vad som finns sedan tidigare. Sen komponerar jag maträtter eller söker recept utifrån det. Det kan vara en grönsak eller något annat vi har hemma som får vara guidande i vad vi kommer äta och vad som hamnar i planeringen. Utöver kylskåpet tittar jag också i frysen, vad har vi där? Det kan också finnas en poäng med att laga lite extra portioner av någon maträtt som kan räcka som matlåda till arbete eller lata dagar.

Ett annat sätt att planera är att kika på erbjudanden eller vad som är i säsong och utifrån det skriva ned en meny. En akilleshäl som vår familj har är våra skafferier: i nuläget är de knökfulla med torrvaror och vi har noll koll. När jag skrev boken Klimatglädje gick jag igenom skafferiet som ett sätt att minska på svinnet och minska på onödiga inköp. Men av någon anledning har vi hamnat på ruta noll. Tanken är att vi ska gå igenom skafferiet och ha samma strategi som med kylskåpet vid planeringen: vad har vi hemma som vi kan äta upp? En annan ganska skön strategi är att sätta av och batcha veckan med storkok. För en del kan det vara skönt att laga en del av maten på till exempel en söndag. Det beror förstås på hur du själv vill göra. Om du har många åtaganden under veckan är det absolut en strategi där du curlar din vardag.

#2 Gör en check-in med ditt kylskåp

Genom att hälsa på i ditt kylskåp kan du lättare minska ditt matsvinn. Och fler får ju såklart upp ögonen för att matpriserna ökar, som en konsekvens av världsläget. Det är inte bara ur ett klimatperspektiv vi inte ska slänga mat utan det handlar även om våra plånböcker. Samtidigt är jag av åsikten att mat ska få kosta. Det handlar om matrespekt, att få fram livsmedel och mat är något bland det viktigaste vi kan sysselsätta oss med. Att vi slänger fullt duglig mat, 17 kilo per år är intressant – vilka 17 kilo skulle du vilja äta upp istället? Men vi behöver förstås också lite klimatglädje. Enligt Livsmedelsverket slänger hushållen mindre mat, det har minskat från 19 kilo till 17 kilo – så det har skett en förändring i positiv riktning. Ett tips är också internationella matsvinnsdagen där Livsmedelsverket tagit fram material för att kunna lyfta dagen.

17 kilo mat slängs varje år per svensk. Matplanering kan vara värt att ta till!

Det är där din check-in kan göra skillnad. Den kan du bland annat göra när du planerar din mat: att du har extra pejl över vad som sker i kylen. Men utöver planeringen är det bra att 2-3 gånger i veckan hälsa på och fråga hur din kyl mår och vad den eventuellt gömmer. Utgå ifrån: ”Vad behöver ätas upp”, bli en hejare på rester och samtidigt spara pengar, tid och samvete. En del har en dedikerad plats i kylen där man lägger saker som behöver snabb omsättning.

Din check-in kan också sträcka sig längre än så: ha koll på frysen och skafferierna också. Då och då kommer uppmaningar att vi ska kunna klara oss själva ifall en kris kommer. Och det finns absolut en poäng med extra torrvaror och konserver, men att även ha kontroll över dessa produkter, och byta ut dem med jämna mellanrum och äta upp de varor som börjar närma sig slutdatum. Det finns en klassiker som behöver dammas av: Titta, lukta, smaka – våga närma dig den mat du har handlat för pengar du har jobbat ihop!

#3 Våga vara klimatglad

Vad är det då att välja klimatglädje? Ju mer du planerar, värderar och har koll på din mat, desto roligare är det. Att inte slänga mat, det är glädje, både för dig och planeten. Att äta upp något i sista stund är lite av en sport. Och så förstås: den här kommer vi inte undan ifrån: vilken typ av mat ska vi ha på tallriken? Den tanken, att vi vill äta hållbar mat, behöver omvandlas till konkret handling.

Till och med forskaren Elin Röös, som höll ett fantastiskt sommarprat och som jag intervjuat i min bok Klimatglädje, säger att det är svårt att vara medveten som konsument – det finns målkonflikter – en produkt kan vara klimatsmart ur ett perspektiv men en miljöbov ur en annan vinkel. Hon nämner bland annat i sitt sommarprat att man kan leta efter trovärdiga märkningar som ett sätt att lotsa i matdjungeln. Samtidigt: hur mycket ansvar ska läggas på oss konsumenter? Någonstans behövs styrmedel och det påpekar Elin också i sitt sommar.

Klimatglädje är också att lära sig något nytt om mat och klimat. Det är i produktion som mycket av utsläppen sker och det är också där de stora förändringarna behöver göras. Men det finns också mat som du aktivt kan välja att ha på din tallrik som rimmar med de planetära gränserna. Det fina är också att klimatmat också kan vara hälsomat. Vi vet idag att rött kött har en hög klimatpåverkan i produktion, så här berättade Elin både i min bok och i radio:

“När man pratar om matens klimatpåverkan, så handlar det om de utsläpp som blir när man producerar livsmedel. Det handlar om lustgas som bildas på åkern, att korna släpper ut metan, gödselstackar som avger både lustgas och metan och allt sådant som är energirelaterat: el i stallar, transport, förädling. De stora posterna i jordbruket är metanet och lustgasen.”

Vad händer om vi adderar grönt på tallriken istället? Elin Röös trycker på det: att det är bättre att vi själva äter baljväxter och växtbaserad mat istället för att det ska gå igenom ett djur. Så här säger Elin om klimatmat: »Bland det mest klimatsmarta du kan äta är spannmål, baljväxter, rotfrukter, frukt, de är livsmedel som har absolut lägst utsläpp.«

Se matplanering som en klimatsport

En annan viktig aspekt är: Vad kan vi odla klimatsmart i Sverige som sen svensken och andra medborgare i världen kan lägga på sin tallrik? Att vi producerar mat i Sverige är viktigt också ur den synvinkeln att andra delar av matproduktion i andra länder tar mycket mark i anspråk. Vi behöver både tänka lokalt och globalt. Vi behöver använda den svenska marken smart.

Det som gör mig extra klimatglad är när kunskap serveras på den digitala tallriken. WWF är en organisation som gör mycket för vår planet. Bland annat finns det något som heter One Planet Plate och jag skulle rekommenderat att kolla in Vegoguiden där du kan se vad olika vegoalternativ har för ”rating”. Guiden kan du använda i din matplanering.

På konsumentnivå är det ¼ av vår klimatpåverkan som kommer från maten, låt oss sänka det tillsammans! Ett riktmärke: 11 kilo koldioxidutsläpp per person och vecka från våra tallrikar! Se det som en sport, det blir roligare så 🙂

Mer att läsa

Matpriserna stiger

Vad lägger du pengarna på?

En antistresskur för minskat matsvinn?

Minskat matsvinn bild på fryst kaffe

Det finns såklart hur mycket som helst att säga om matsvinn. Världens mest onödiga utsläpp. Men att bara säga “släng inte maten” är att ta maten ur dess kontext. Det är rätt självklart å ena sidan att mat inte ska slängas och att vi behöver ha ett minskat matsvinn. Men å andra sidan är det omöjligt att hålla ytterligare en sak i huvudet, där det redan myllrar av annat. Ja, vi har råd att slänga mat och ja, vi är stressade. Jag ser ju själv hur det har gått i sommar, där jag balanserat jobb, barn hemma och för lite återhämtning. Vi har kastat en hel del, tyvärr. Trots att det hos mig är cementerat att mat inte ska slängas. (bilden för inlägget är fryst kaffe).

Det här hittade jag hos SvD och jag tänker precis som min egen rubrik skriver:

På något sätt blir det överflöd vi har, en orsak till att maten slängs. Fanns det ingen mat skulle situationen se annorlunda ut, såklart. Vi slänger för att vi kan och har råd, och frågan är vad som skulle behövas. Vi kanske fortfarande ska ha råd med maten, men att vi kan slänga hör ju ihop med värderingar och vad vi anser är viktigt. Adderar vi vanlig vardagsstress, det vill säga allt det som vi berörs av under veckan, så är det lätt att prioritera bort maten i kylskåpet. Ingen far ju direkt illa så där på studs, eller hur? Sen att matsvinnet bidrar till en klimatkris kan vara svårt att ta in. Det är lite för långt bort.

Här kommer ett utdrag ur min bok. Forskarna som uttalar sig är Cecilia Katzeff och Annika Carlsson Kanyama, KTH.

Ur kapitlet Matsvinnskampen, Klimatglädje

Strategier för minskat matsvinn

Hur vi organiserar vår förvaring av mat verkar påverka mängden matsvinn. Inte så konstigt: saker kan som bekant »drunkna« eller till och med »försvinna« när de landar i kyl eller skafferier. Cecilia ska precis påbörja ett forskningsprojekt som finansieras av Vinnova, där man ska testa digitala förvaringslösningar för konsumenter för att minska matsvinn i hushållen.

»Det ska vara speciella lådor som man har i kylen, där man ska kunna logga den mat man har i lådan i mobilen. Du ska kunna bli påmind i butiken om vad du faktiskt har hemma«, berättar Cecilia.

Jag funderar på vad som är enklast. Vad skulle du tycka om att behöva logga din mat på det här sättet? Skulle det vara jobbigt? Eftersom jag är lite trött på all teknik tilltalas jag personligen mer av det här med att färgkoda innehållet i min kyl.

Kan odla själv råda bot på matsvinnsmentalitet?



»Man har egentligen inte utvärderat det än, om en sådan digital lösning skulle kunna vara något. Vi kommer att göra användarstudier på det här.«

Det som kanske är viktigast när du själv vill minska ditt matsvinn är att utveckla en form av medvetenhet. Att du går igenom kylen. Att du sätter rutiner för det.

»Om kylen är rätt tom, då har man en bra överblick och sällan något svinn. Men samtidigt finns det ett incitament att storhandla«, säger Annika.

Här anar vi en konflikt. Det är bra för oss att ha lagom mycket mat hemma för att få en överblick och hålla ordning. Samtidigt så öser butikerna ut erbjudanden där vi uppmanas att handla mycket, för att få ett bättre snittpris. Förmodligen vinner vi inte särskilt mycket på att köpa 3 betala för 2, om vi ändå slänger den tredje. Butikerna har med andra ord ett stort ansvar, i och med att de har makt att påverka vad du och jag gör när vi handlar.

»Jag hörde på nyheterna att allt fler butiker lagar egna färdigrätter baserat på sådant som håller på att gå ut«, säger Annika.

Det låter ju bra, men det finns också en form av motsägelse, menar Cecilia. Butikerna uppger sig ofta vilja minska matsvinnet, men man vill samtidigt inte ha tomma hyllor, vilket skulle se påvert ut. Och då blir det ofrånkomligen mat över.

Min antistresskur fungerar, minskat matsvinn here I come <3

Så jag reflekterade över mängden mat vi slängt i sommar. Och jag tänker också på en annan sak. Ibland, när jag är stressad, så slänger jag mat för att “den inte känns bra”. Istället för att titta, lukta och smaka, så tar jag istället ett beslut baserat på känsla, inte bra. När man är lite ofokuserad och stressad så vill man liksom inte bli störd. Av mat. Det är knasigt.

Så nu har jag lugnat mig lite. Och vet du, det fungerar! Jo. Jag öppnar kylen med lite respekt, och äter sådant som ska ätas upp och håller inte på att “känna” mig fram.

Det var mina tankar om matsvinn. Kolla gärna in: reformaten, här händer spännande saker. Och också, sedan tidigare: Mattias som har fotat sitt matsvinn.

Ja, och så har jag bloggat tidigare också:

Matsvinn (om att rensa kylen)

Ta hand om maten (men också: hur svårt det kan vara ibland ….)

Tack för att du läser. Om du gillar´t – följ mig gärna på bloglovin

Gul paprika får mig att vilja leva lokalt

Omställning och att leva lokalt. Jag slåss hela tiden mot den norm som jag förut varit en del av. En norm som gör att jag egentligen skulle behöva ta bilen. Jag har i och för sig utmanat mig själv och tagit bussen ut till Ica Maxi Haninge, det har fungerat om än lite omständligt. Men det går, absolut.

Min relation till den stora butiken med enorm parkeringsplats är rätt god ändå. Om vi bortser från att jag blir tvingad att ta emot en försluten plastpåse när jag handlar på dess Apotek så gillar jag butiken. Jag tycker om att den är stor, att det finns ett utbud och att jag hittar bland hyllorna. Jag inbillar mig att jag handlar för bra priser, i genomsnitt, men den inbillningen har fått sig ett nytt perspektiv.

För jag tog nämligen mig nämligen till Brandbergen häromdagen, jag skulle hämta ut mediciner (och slapp plastpåse!) och sedan skulle jag handla lite park-fika på den Ica Supermarket som fanns där.

Innan jag fortsätter att berätta, behöver du veta att vi äter mycket paprika här hemma hos oss. Ekologisk vill jag att den ska vara. Och priset blir därefter. Den ekologiska paprikan på den stora Ican med den stora parkeringen kostar nästan alltid mellan 45 till 50 kronor, för två paprikor. Jag vet, jag baxnar också inför det.

Men där på Ica Supermarket, så hittar jag eko-paprika för 39:90 kronor. Och det var då jag insåg. Att jag faktiskt inte behöver ta mig till den stora Ican. Visst, jag tycker fortfarande att det är trevligt att handla där, men här har jag nu en direktbuss som går flera gånger i timmen, och framför allt är det enklare att ta sig hem.

Så utmaningen för mig, det senaste halvåret, har varit att handla utan bil. Jag vill göra det på ett sätt som är utforskande, det vill säga att jag resonerar mig fram. Nu kan jag säga att det känns naturligt att ta bussen, det gjorde det inte i början. Det känns också naturligt att inte handla så förbenat mycket varje gång, eftersom det driver på matsvinn.

Menar jag att alla ska ta bussen för att handla? Om att leva lokalt.

Jag menar att jag tar bussen för att handla. Att jag försöker hitta en lösning som fungerar, i just vår specifika livsstil.* Vi har alla olika förutsättningar, titta på landsbygden. Titta på min kompis Ulrika som behöver ta sig långt varje dag, utan att det finns kollektiva lösningar.

En annan lösning som också skulle kunna fungera är att samåka med någon. Eller att man handlar i en butik som är “på vägen” från något, till exempel jobbet. Jag menar också att det inte alltid är stormarknaden som har de bästa priserna och dessutom ska vi nog ta det lugnt med att handla stort, sett på den statistik vi har när det gäller att kasta mat.

Extra läsning: >> Om att handla begagnat >>

Ja, det jag säger är: försök att leva så lokalt det går. Och det finns en annan poäng också: handlar jag borta i Brandbergen så stödjer jag den butiken och jag har också möjlighet att påverka utbudet genom att höra mig för.

*Valutan vi behöver prata om är tid. Nej, många av oss har inte tiden att vara klimatsmarta. Och det kan inte läggas på konsumenten enbart. Det är system så målar in oss i att vi ska vara effektiva och jaga klockan. Det är klart som 17 att handlingen då inte kan ta hundra år. Det fattar jag också!

Om att staden behöver ställa om, kan du läsa här

Att vara svin(n)smart är att vara lite extra lycklig.

bild på gamla frukter och grönsaker. göra egen fruktglass

I höstas påbörjade jag matsvinns-jakten. Det var en omställning som både var rolig och utmanande. Du ska inte stressa när du förändrar något. I tell you! Jag har känt mig upprymd, förvånad, ledsen och inspirerad. Jag har lärt mig mycket och framför allt är jag stolt.

juice som hälls på frukt och grönsaker som ligger i en skål. att vara svinnsmart är temat

Idag är jakten på matsvinn en vana. Vi gör rätt saker för att minska vårt avtryck. För matsvinn är inte bara slöseri på resurser, maten har ju i sin tur krävt resurser. Jag skrev att jag är stolt, och det är jag. För att jag gav mig tiden att förändra. Tid är också det som kommer avgöra hur vi hanterar klimatfrågan. Men jag tror att om vi adderar glädje till förändringen, så kommer det gå lättare. Eller hur?

Mina flöden på sociala medier är all about kunskap och inspiration (ja faktiskt!) inför den utmaning som vi står inför. Här kommer några tips på konton på Instagram som jag tycker du ska följa.

Resan mot ett fossilfritt liv

Klimatpsykologerna

Hållbar profil

mixa frukt och grönt som ligger i en bunke, det ska bli fruktglass som jag fryser. Inlägget handlar om att vara svinnsmart


Bilderna är från min senaste rejd där jag tog hand om all frukt och grönt som sjöng på sista versen. Vad jag gör av dem? Glass!

Därför väljer vi inte klimatsmart

bli klimatsmart - bild på Emilia vid sjön

Jag tittar på klockan. Vi har inte packat ner matsäcken än. ”Äh, vi tar bilen, det blir enklast så”.

Kommer hem från jobbet helt slut, och ingen av oss vet vad som ska ätas till middag. Jag tar något enkelt, som jag ofta lagat. Boken med växtbaserade recept ligger orörd på diskbänken, den bara stressar mig. Blir man verkligen mätt på grönsaker, tänker jag medan jag tar fram köttet som vi köpte på extrapris.

Efter mötet med gruppen känns hjärnan mosig. Vi har suttit ner länge, käkat bullar och kaffe i omgångar. Jag behöver något som väcker mig. Jag ska nog unna mig den där tröjan i butiken, som jag såg i fönstret på butiken bredvid jobbet.

Att bli klimatsmart hänger på lite olika saker. Ofta vet vi vad som är mer rätt, sett med klimatglasögonen på. I de exempel som jag listat finns det flera faktorer som sätter käppar i hjulen.

Att ta bilen istället för bussen är en bekvämlighets- och effektivitetsfråga. Bekvämt för att bilen står några meter från lägenheten eller huset. Effektivt för att man inte behöver anpassa sig till busstider och man hinner med det man ska. Det som krävs för att förändra beteendet tror jag är: planering (göra matsäcken och kolla busstider dagen innan) samt att ta bussen några gånger för att vänja sig vid det klimatsmarta alternativet. Vinster: klimatet mår bättre, du får vardagsmotion (till och från bussen), plånbokssmart (billigare än att äga bil, och bensinpengen sparar du in på). Dessutom: har du barn så lär du ut hur man ska göra för att det ska vara hållbart. Vi behöver drilla nästa generation, lika mycket som oss själva. I mitt eget fall tycker sonen att bussresa är bland det roligaste som finns. Så hur många win finns det, tänker jag? Många!

bli klimatsmart bild på vegetarisk mat
Bild från min matsvinnskamp. Vegetarisk måltid gjorde på rester. Sparar? Tid, pengar och matsvinn. Mer om matsvinnskampen kan du läsa här.

Att ändra matbeteendet är en knivig en. Vi är vanemänniskor och förändring är i mångt och mycket svår grej för många. Kanske finns det dem som tycker att man ska få äta vad man vill. Det perspektivet är rätt snävt, för det du äter påverkar inte bara planeten, utan också din egen hälsa. Men om man har mycket på agendan är det lätt att följa vana och rutin, för att avlasta sig själv och sin hjärna. Men för att få till stånd nya matvanor tänker jag: smyg in mer växtbaserat och gör det på ett gott sätt. Kunskapen finns därute, fånga in den! Googla när du känner att du har ork.

Och så var det konsumtionen och shoppingen. Jag träffade nyligen en forskare som berättade om hur vi löser våra känslor med shopping. Är man glad så shoppar man, är man ledsen gör man det också. Och egentligen: konsumtion kan vara bra (vi har behov av att det offentliga ska fungera, till exempel), men jag tror det är kvaliteten på konsumtionen som avgör. Jag tror vi behöver unna oss helt andra saker än nyproducerade kläder. Exempel på gåvor vi kan ge oss själva: reflektionstid, familje/vänner-tid, läsa böcker tid, dagsljus och andra saker som inte nödvändigtvis blandar in våra plånböcker. Konsumtionskulturen är stark, glöm inte det.

bli klimatsmart träd och is/snöformationer på trädets kvistar

>> Vill du köra ett shoppingfritt år nästa år? Gå med i gruppen Köpfritt 2018 (fd 2017) på Facebook <<

Berätta för mig: vad gör du för klimatet? Vad skulle du vilja göra, men ännu inte gör? Dina bästa råd för att bli klimatsmart?

Min bästa lunch och trendspaning #tasteorwaste

#tasteorwaste

Varje gång jag slår på datorn så får jag nyheter kring allt det som faktiskt görs på temat hållbarhet. Hållbarhet är just nu överallt, och som moderator Hanna Zetterberg sa vid eftersnacket på seminariet förra veckan: det får inte gå inflation i det. Det blir modernt att vara hållbar, ja. Men när det verkligen gäller – är vi hållbara då? Hållbara beteenden, sett till oss konsumenter, kommer bli den stora nöten att knäcka. För vi vet ju någonstans hur vi kan förbättra oss. Och information, forskning och mycket annat är ju väldigt  tillgängligt tack vare The Internetz. Hur som. Det här inlägget ska visa på ett bra initiativ – och jag kommer också bidra med min share av hållbarhet i och med mitt senaste projekt: #matsvinnskampen. Let´s go!

#tasteorwaste

#tasteorwaste – vad är grejen?

En kampanj som pågår just nu, där man uppmanar oss alla att minska vårt matsvinn, är #tasteorwaste. Tittar man på Instagram har hashtagen ca 479 bilder publicerade, så jag ser det som en bra satsning – både innehållsmässigt och potentialen att växa!

Vad vill de att du och jag ska göra? Vi ska publicera en video där vi utmanar oss själva. Ni som följer mig VET att jag har gjort allt i min makt att minska min familjs matsvinn. Man kan säga att jag är lite före just den här kampanjen. Men det är klart att jag ska delta – på ett eller annat vis. Du ska också utmana någon du känner – och jag utmanar Sara Rönne, om hon vill och vågar. Kanske att vi kan göra det ihop när vi ses i början på november.

Jag vill också säga något viktigt. Jag tycker det är SUPERviktigt att större influencers också använder sina kanaler för att promota hållbara livsstilsval. Det är på något sätt det bästa sättet, enligt mig, att använda sina kanaler på. Precis som jag tyckte det var toppen att Margaux Dietz paketerade politik, helt självfinansierat, genom sin satsning Partitempen.

Vem är bakom? #TASTEORWASTE är ett samarbete mellan Stockholm Environment Institute och Berghs School of Communication inom ramen för One Planet Network och Programmet Hållbara livsstilar och Utbildning som leds av Sverige och Japan.

#tasteorwaste
Jag hade en brun banan. Alltså nästa svart. Det blev muffins av det. Supergoda enligt mig själv och sonen #tasteorwaste

 

Den där lunchen du snackar om då´rå?

Det är ju så här. Att jag har nu sysselsatt mig med att vara 100% matsvinnsfri och det betyder: jag har superkoll på vår kyl här hemma. Jag kan liksom blunda och räkna upp vad jag har däri (okej, lite överdrivet, men ändå). Men jag ska berätta om den där lunchen. Det var så att jag visste inte alls vad jag ska äta till lunch (jobbar hemifrån) – men vad jag visste var: jag ska äta det som behöver ätas upp. Mitt mindset är: det som är mest akut i termer av hur gammal maten är, den ska användas. Det finns inga som helst regler förutom just det. Maten ska ätas upp.

Idag när jag öppnade kylen hittade jag dessa livsmedel som sa: ät mig!

Paprika, zucchini, spetskål, stekt potatis, lök, avokado, gurka, 1 kokt ägg, 1 burk med soppa som min mamma lagat.

Jag värmde soppan. Jag fräste på grönsakerna, förutom avokadon och gurkan, på med lite soja. Pimpade maträtten med lite parmesan och persilja. Skalade ägget.

Tadaa: tvårätters lunch.

#tasteorwaste

 

Flera som är på matsvinnstänket

Jag har några till som är inne på samma spår – vad sägs om:

Madeleines vego, som lagat ihop stekt ris med tofu!
Instagramkontot: @bliklimatsmart – kika på #MATSVINN_bliklimatsmart

eller gå in på:

Andebarks inlägg: vad håller vi på med

och det här gjorde mig så glad:

Start a food sharing revolution – av carys

och den här tjejen – Annie som driver Vegokäk, kolla in detta:

#tasteorwaste – Palsternacksoppa med dillolja

 

Hoppas att ni har en fin helg. Och egentligen så utmanar jag ER alla: titta, lukta, smaka. Easypeasy!

Older Posts »