Posts in "personlig utveckling" tag

Rigga min vardag

Vilken helg det var på Myrängsgården med nya vänner, god mat och stämning av rang. Vi yogade, badade kallt och hann prata. Det är något speciellt som händer när människor med liknande frihetsbehov möter varandra. För frihet kan vara en massa saker, så det handlar inte om “samma, lika”. Främst är det nog en känsla, den där frihetstörsten. Det bästa är om vi också adderar frihet i vår vardag (inte helt lätt alla gånger!)

Och känslor var på schemat, bland annat så föreläste Annie från Oxy group om just det: vad är det vi vill känna? Utifrån det kan man sätta (känslo)mål. Jag landar i längtan efter starkare inre trygghet vilket är lite av ett tema för året, då med orden återhållsamhet och frid. Jag vill addera några saker till livet, bland annat mer rörelse i naturen, bra mat och inte minst: fortsätta resan mot en sömn som står stadig (det går bra, men jäklars vad jag måste vara noggrann med the basics).

Och så relationerna. Både den till andra, och den med mig själv. Det är roligt att utvecklas och det behöver inte vara STORA saker. Tvärtom. Det är i det lilla som jag trivs. Det grundar jag i en prästs kloka ord, där han pekade på människans begränsningar, där vi behöver förhålla oss till det. Vi är helt enkelt begränsade och med den insikten är det lättare att faktiskt ge sig själv vad man behöver (tycker jag).

Hade det varit tvärtom hade vi kanske varit odödliga, vad vet jag. Jag tycker utveckling är viktigt, men det är en konst att ibland hålla sig över ytan (hänvisar till den krasch jag hade 2021). Tänk på allt vi behöver ha på plats för att fungera – det kan vara en (stor?) uppgift att landa i. Jag har en mat-och sovklocka där mycket av mitt planerande går ut på rigga en vardag så att jag (och familjen) har mat på bordet, en nedvarvning på kvällen för att kunna sova och nu till det som jag skrev i mitt förra inlägg: jag behöver gå ut efter frukost. Som nummer ett, vilket jag lyckades med idag!

Från Annies föreläsning fick vi också lära oss att en knuff kan vara på sin plats, och utvärdering! Min knuff för att gå ut är att jag får lyssna på något som jag tycker är intressant. Nu senast har det varit dokumentärer och inte minst podden Bortom ekorrhjulet (som anordnade helgens event på Myrängsgården). Om du har något lyssnartips, let me know i kommentarerna. Jag är rätt bra på att utvärdera: och frågan efter promenaden blir: hur känns energin i kroppen? Sedan tidigare vet jag hur längre promenader ger mest output. Det är som att det tar tid innan min kropp fattar att jag är ute och går.

I veckan kommer troligtvis ett klipp med mig på TV4 Nyheterna, tänkte länka då (uppdaterar det här blogginlägget). Temat är köpfritt och jag har en fascination över hur temat tycks trenda fortsatt, även fast jag började med det 2016. Det finns ett sug därute som heter duga. En del av min riggade vardag handlar om att konsumera mindre eller inte alls. Jag är inte en absolutist, för det är inte hållbart (alla köp är inte dåliga köp, men det gäller att hitta snitsen på det hela). Tänkte balansera med ett blogginlägg om ett misslyckat köp (man kan ju tycka att jag borde lyckas de få gånger jag öppnar plånboken?). Håll utkik!

>> Här kan du läsa om hur det var det där året 2016>>

rigga sin vardag - emilia badar vid lycksjön
I höstas badade jag mycket, som en nervsystemsreglering och en fristad för känslor att få kännas och sköljas igenom. Med gårdagens bad som startpunkt vill jag addera bad i alla dess former. Något som behöver få vara lika viktigt som att gå ut. Kanske en kombination av promenad plus bad? Vilket kit ändå! Och sen vet du kanske att jag älskar livet med termos? Jag har handlat (köp!) teer från Kränku några gånger och har insett värdet av ett riktigt gott te.

Ta hand om dig – vill du joina min grupp på Facebook så är du varmt välkommen (man måste inte ha köpstopp för att vara med). // Emilia

Ps. Hur riggar du din vardag?

Midsommartankar: 5 saker som betyder något och att skapa mening

Jag känner mig lite klumpig ibland. Lite fyrkantig. Lite trött. Ledsen. Och trött igen. Men jag vet ju också att det går att manövrera sig ut, bort från klumpigheten och skapa mening. Mot det där som jag tycker om: psykologisk flexibilitet. Ja, det är ett begrepp som jag tänker på ofta. Särskilt nu när jag känner mig rigid, svår att flytta på. Det skrivs om psykologisk flexibilitet i boken jag läser just nu: Dansa mjukt med tillvaron av Anna Kåver. Det är inte en bok du sträckläser. Det är en bok där man kanske läser en sida eller två. Och sen avvaktar. Kanske skriver ner en rad i en egen anteckningsbok. Jag tycker mycket om Anna Kåvers bok, även om det just nu känns svårt att ta till sig det kloka. Jag förstår det jag läser men jag är inte riktigt säker på hur jag ska ta mig vidare* (läs mer om vad som hänt längst ner i inlägget). En tröstande rad i boken handlar om att vi inte kan intellektualisera oss ur svåra stunder, utan vi behöver i handling röra oss.

>> En annan bok jag har läst är Oro, också av Anna Kåver >>

Så jag tänker att jag skriver ett inlägg som jag själv skulle behöva läsa. Och jag tänker att du kanske också vill ha något som inte bara skrapar på ytan. Jag utgår från mig själv, men jag hoppas att du kan hitta en ingång till det som är viktigt i ditt liv.

skapa mening - bild på emilia

5 saker som betyder något och att skapa mening

#1 Skriva. Gärna för hand. Men varför? Jag upplever ibland att det går trögt uppe på huvudkontoret. Då blir min anteckningsbok och penna ett sätt att kommunicera med mig själv. Förstår du vad jag menar? Läsa något klokt betyder också mycket.

#2 Djupare andetag. Det där med andning är väldigt individuellt. För mig regleras trycket i kroppen (min kropp signalerar en massa saker just nu) och när jag gör olika andningsövningar mår jag bra eller åtminstone bättre.
Det där med andning funkar absolut inte för alla, men jag tänker att vi säkert kan hitta något som motsvarar det djupare andetaget.

#3 Viktigast. I min e-bok Leva nära intervjuar jag Kerstin Jeding, psykolog, och hon säger med ett visst allvar att vi ska bränna ut oss för saker som betyder något. Vad hon menar? Att vi ska fokusera på sådant som är av vikt i våra liv och lägga vår energi där. För mig har det handlat om enkla målsättningar för dagen: att orka natta barnet kan vara en sådan. Och det innebär att jag vilar en stund innan nattning, för jag vill orka, den stunden är viktig för mig. En sådan målsättning om dagen, kring det som är viktigast, det tror jag på!

#4 Byta fokus. Det går att ändra tankar. Och som Björn Natthiko Lindeblad också sagt: tro inte på allt du tänker. För att byta fokus kan vi använda olika metoder. Min sjö bidrar till det, en springtur likaså. Att vara vaksamma på vart vi är på väg kan också ge utrymme att ändra riktning. Jag säger inte att det är lätt, men jag säger att det går. Samtidigt gillar jag tanken om att inte förändra för mycket. Att allt är bra, just nu. När jag mediterar börjar jag nästan alltid med meningen: jag har inga förväntningar. För det är lätt att skjuta över målet annars.

#5 Våga vara värdefull, precis som du är. Jag vet inte hur det är med dig, men är det ibland svårt att se sitt värde? Det finns en poäng i att påminna sig själv, ja var lite tjatig om det så behövs. Och skala av sådant som föga har med värdet att göra. Det går inte att prestera sig fram ett värde, utan det är i det mänskliga som du hittar det.

skapa mening - gå ut i naturen

*För ungefär två veckor sen tog det tvärstopp för mig. Sådär att jag verkligen föll. Sömnen har varit svår att få till, även om jag vet att jag faktiskt sover, men jag har fastnat i en spiral av oro och grubblerier. Jag har en hel låda med strategier, jag kan ställa mig utanför för att få perspektiv, men helt lätt är det inte. Därför är det skönt att kunna skriva här, min webbventil. Tack för att du läser <3 En låt jag skickar med dig (Youtube). Hoppas du kan skapa mening i sommar!

Min kommande bok: Leva nära – om personlig hållbarhet

PERSONLIG HÅLLBARHET.
Det är slutspurten nu och det börjar kännas verkligt. Jag har länge velat skriva en bok om hälsa och när jag dessutom kan väva in planeten så blev det mycket lättare att göra verklighet av drömmen.

Hur jag kom på idén om “leva nära”

Egentligen var det ett annat begrepp som jag fastnade vid: personlig hållbarhet. Att den är personlig avslöjar att hälsa ser olika ut beroende på vem vi frågar. Jag tror vi behöver lyfta den personliga hållbarheten och också prata om den kontext som vi befinner oss i: normen som råder är inte inkluderande, den passar inte alla. Inte minst så ser vi det runtomkring oss: folk kör slut på sig själva när de försöker nå upp till högt satta ambitioner och omgivningens krav.

personlig hållbarhet

Med boken vill jag:

#1 inspirera och ge konkreta tips på hur man kan skapa personlig hållbarhet.

#2 vända sig till dig som upplever stress och oro och vill till en förändring.

#3 lyfta att livet inte alltid måste handla om höga förväntningar. Less is more.

#4 vara fylld med intervjuer, både med forskare och förebilder som jag träffat på genom åren.

#5 ha med min egen historia av att leva långt bort.

personlig hållbarhet naturen

Du kan bland annat följa mig på Instagram Håll utkik!

Boken hittar du här

Jag har skrivit om utmattning förut, kika här

Att våga förändra – what´s the deal?

att våga förändra sig

Att våga förändra. Jag är extra glad att Sara Rönne, som driver kanalen Träningsglädje, bjöd in mig för att vi tillsammans skulle prata på temat förändring. Anledningen var att jag kommenterat på Facebook att “all förändring behöver utgå från glädje”. Och det är också så den här bloggen skrivs, på temat hållbarhet. Så – lyssna gärna på det senaste avsnittet med Träningsglädje Talks, som kommer ut den 4 september. Där fick jag utrymme att tala hållbarhet, förändring och hur jag tror konsumenten är funtad.

Att våga förändra handlar om att våga försöka.

Jag har förändrat rätt mycket i mina år. Roliga förändringar och en del måste-förändringar.

Efter 4 års sömnlöshet (no kidding, all serious stuff) blev liksom det den enda vägen framåt: förändring. Jag fick radikalt förändra från grunden. Ibland är jag osäker på om den gamla Emilia finns där, men jag vet att det finns en kärna som är väldigt mycket jag, den försvinner aldrig. När jag var på botten så handlade det mesta om överlevnad, och all typ av förändring kändes omöjlig.

att våga förändra sig

Men. Att våga förändra är att våga försöka. Med babysteps så lyckades jag ändå. Små, små, nästa omärkbara steg. Det kan vara så enkelt som ett djupare andetag, som en suck av påhittad lättnad. Jag var tvungen att fånga något. Vad som helst. Det första handlade om att fixa sömnen. Det andra handlade om att klara av någon form av arbete. Det tredje om att starta eget företag. Det fjärde om att gå länge i terapi. Grejen med förändring är två saker, sett till min erfarenhetsbas:

1. Våga.

2. Agera.

att våga förändra sig

Och sen kan vi prata om misslyckanden. Vi kan prata om att man, som Sara också uttrycker det, får ändra sig. Tidigare har jag alltid varit perfekt i mitt sätt att resonera om saker. Kunde allt. Visste allt. Men det var ju egentligen en rädsla för att ha fel, för att misslyckas. Så gör jag inte idag. Därför jag upptäckte att det tar en väldig massa energi att vara perfekt på det sättet.

Anekdot om misslyckanden.

Jag läste en bok om lean och fick för mig att vi skulle effektivisera med 6 veckors meny med tillhörande inköpslistor. Jag gjorde grovjobbet och skrev ihop allt i ett ex   celblad. Om vi använder listan idag? Nej. Det gör vi inte. För att vi arbetar oss bort från allt som är matsvinn, vilket gör att man ibland får laga mat på volley. Du kan läsa mer om mitt matsvinnsprojekt här.

Är det bra att våga förändra?

Det beror på sammanhanget. Vi behöver inte förändra oss alls, om det inte fyller en faktisk funktion som är viktig för oss. Jag kan tycka det är något vackert i det beständiga. Och ett värde i det också. Men jag kan också uppskatta förändring rent upplevelsemässigt. Jag tror vi alla är olika, och vi ska definitivt inte kika på grannen hur hen gör. Våga är bra. Förändra kan vara bra. Det finns en psykologiprofessor som resonerar kring att inte förändra sig (länk till SvD).

Jag har skrivit på temat förr:

Vad kan man göra på 12 minuter? Om att förändra sig själv
1:a januari. Förändring börjar med “varför”
Förändra sitt liv? Finjustera!

att våga förändra sig

Förändrar du något? Berätta!

Vad kan man göra på 12 minuter? Om att förändra sig själv

forandra sig sjalv hitta svar i naturen

Ditt livs största experiment är förmodligen slutsatserna av hur du fungerar. Har ni tänkt på att livet kan verka både kort och långt samtidigt? Det där med att förändra sig – kanske inte alltid viktigt?

Igår kväll kom det upp ett minne från när jag handlade på vår lilla Konsum där jag växte upp. Och reaktionen? “Är det verkligen jag som har upplevt just det jag minns?”. Det kändes så främmande. Och jag förstod samtidigt att jag har gjort så många olika inre resor att det inte alls är konstigt att mina egna minnen känns…. främmande.

>>Ni kanske minns Fånga Mig Själv.

förändra sig själv Emilia Arvidsson

Nästa år fyller jag 39 år, men ålder har aldrig varit en issue. Jag bryter ändå alla normer, så why bother? Men det som på sistone cirkulerat uppe i hjärnkontoret är temat förändring. Att när man förändras mycket under kort tid, så är det som att vissa delar inte hänger med. Man laggar helt enkelt. Svårt att förklara, men det är nästan som att reagera på dubbla sätt, där inget är rätt eller fel. Det jag tror ska lösa den känslan är att landa lite mer. Lite djupare. Skapa utrymme för reflektion, men utan att förändras mer än så här, just nu.

förändra sig själv hitta svar i naturen 2

Känslan inför att förändra sig själv? Berätta gärna i kommentarerna.

Titeln: vad kan man göra på 12 minuter hänvisar till det faktum att jag ständigt effektiviserar. När Lilleman tittar på en av sina favoriter Bing på SVT Play så vet jag att jag har 12 minuter tillgodo. Hänga tvätten? Läsa något? Svänga ihop? Vet ni, det är verkligen ett tecken på vår tid. Sitt ner mänska. Bara sitt.

>>För rätt länge sen skrev jag Förändring? Mina fem områden just nu. Lista dina!

Det märks att förändring länge varit viktigt för mig. Men just nu, nej. Jag behöver kunna navigera i allt det nya. Jag tror att det bland annat är därför som maj månad var svår för mig. I april avslutade jag min terapi som pågått länge, och sen var det dags att liksom vara själv med mina tankar. Dessutom hade våren varit extrem, på olika sätt. Så jag damp ner i hålet. Vissa dagar visste jag inte ens hur jag skulle fixa lämning till förskolan. På den nivån. Men jag är med i matchen på ett annat sätt nu. Vaka. Vänta ut. Skratta ändå. Le ändå. Vara ändå. Ni vet.

Imorgon är jag glad.

Några dagar. En vecka kanske? Jag sprang in i mörkret – det sög in mig likt ett svart hål. Men jag gav det en match. Jag är inte starkare än min senaste natts sömn. Skillnaden? Jag är inte rädd lika länge. Erfarenheten är min styrka!

14 dagar sedan: Jag är baske mig beslutsam. Den gångna veckan smakade surt i själen. Och jag blev uppriktigt rädd. Det är som att stå helt naken, utan filter och höra sig själv viska: “inte igen”. Och jag överraskas av svaret: “nej, inte igen”. Jag talar om den där ångesten, som jag delvis tål väldigt bra. Som jag gått i terapi för. Som jag förstått är lika mycket drivkraft som smärta.

7 dagar sen: jag fixar det. Jag fixade det. I fix me. Jag la till 45 minuter promenad i rask takt per dag + yoga och det funkar. Det betyder att jag fortsätter. Jag minns känslan av rullgardin, tung kropp, tungt sinne. En millimeter hopplöshet. 100 meter beslutsamhet.

Idag: Jag har tyckt det varit svårt att skriva när jag är i en fas av återhämtning. Lagen är: minsta möjliga ansträngning och ett stort fokus på just de två sakerna som förmodligen är hälsa med stort H för mig. Att röra på mig och att yoga. Enkelt, men så svårt? Nja. Enkelt. Det är ett val bland många andra, och jag säger ja till det. Om val förresten – lyssna på Träningsglädje TALKS nya säsong, där Sara Rönne bland annat talar om vikten att välja.

 Nu blir livet så här: att imorgon är jag glad.

Det här var från i måndags. Jag träffade en av mina bästa vänner. Och även om jag var lite tung till sinnes så fick vi en bra dag ihop. Ett sätt att bryta negativa tankar är att faktiskt umgås. Och vi körde med appen Karma, fick en gofika för halva priset. WIN!

 

Om du undrar varför det blir så här – läs gärna inlägget #Utmattad – det finns anledning att skriva eller också Att vara utmattad & driven. Samtidigt.

Hoppas att ni har en fin helg!

Emilia

Older Posts »