Ägodela – köp mindre få tillgång till mer är Årets bok 2016 av Naturskyddsföreningen. En bok om delningsekonomi, där sex områden tas upp. Här kommer några kommentarer från mig och jag hoppas att du tänker läsa boken, för den är faktiskt spännande och ögonöppnande! Jag lånade den på mitt närmaste bibliotek, så redan där gjorde jag enligt ägodelandets ädla konst.
Jag läste Ägodela under nästan en inandning och en utandning. Så intressant tycker jag den är, eftersom området tangerar hållbarhet på konsumentens nivå. Den utmanar normer, och den utmanar dig till att faktiskt få ut mer av livet, och samtidigt spara på vår vackra planet (och din plånbok). För det är egentligen rätt simpelt – med digitalisering och smarta appar blir det lika enkelt att hyra/dela en bil som att äga den. Områdena som tas upp är:
1. Mobilitet
2. Boende
3. Prylar och kläder
4. Mat
5. Samarbete
6. Staden
Jag tänker att jag ska kommentera varje del för sig, men först några ord om vad vi har byggt upp. Vi har byggt utifrån tanken att människan ska få det bättre. Inte behöva dö för tidigt, ha någonstans att bo och att kunna arbeta. Vi har jobbat fram en bekväm modell för den bekväma människan där allt är väldigt tillgängligt och köpbart. So far, but not so good. Vi behöver helt enkelt tänka om – och fortfarande kan det vara bekvämt, och vi kan fortfarande ha tillgång. Men vi behöver inte alltid äga.
Vad gör jag själv då? Vi kikar på de teman som jag läst om i boken.
Mobilitet
Vi har egen bil. Men vi använder den hyfsat sällan, och inte till och från jobb. Vi storhandlar med bil. Utmaningen skulle kunna vara: kan vi samåka med någon annan i området? Kan vi vara med i en bilpool istället? Nu vet jag också hur bilbarnstolen fungerar, det är enkelt att sätta in i vilken bil som helst, som är tillräckligt stor. Viss bekvämlighet försvinner kanske, men man vänjer sig?
Boende
Förmodligen min akilleshäl. Jag trivs väldigt bra ensam, och i vissa lägen skulle jag vilja ha ett helt eget boende/landställe i närheten eftersom jag jobbar mycket hemma (ibland svårt när familjen är hemma). Jag kan inte tänka mig att bo kollektivt.
Prylar och kläder
Här är jag bra på det sätt att jag inte köper några prylar eller kläder (undantaget är underkläder samt kläder till sonen, men då second hand för hans del). Men i boken kan man läsa om kläd-bibliotek och andra smarta lösningar. Och jag kan dela med mig av prylar, såsom verktyg och annat. Det där med att alla i vårt område har egna bodar fyllda med verktyg känns som ett riktigt resursslöseri. Ställ upp EN bod, addera en app, se till att det funkar.
<< Läs om mig och min shoppingfrihet >>
Mat
Det som tas upp i boken handlar om mat som blir över. Nu försöker jag skapa ett minimalistiskt kylskåp, eftersom jag upplever att mycket mat blir dålig, eftersom vi inte “hinner” äta upp den. Men det finns också smarta lösningar som till exempel Karmas app, där du kan få schyst fika för halva priset. Teknik möter behov på ett ypperligt sätt!
I boken Ägodela tittar man bland annat på Wikipedia, man skriver om crowdsourcing – hur man gemensamt kan bygga kunskap och andra initiativ på kollaborativ ekonomi. Jag tänker förstås på att volontära insatser också blir mer möjliga om vi inte konsumerar upp hela vår inkomst. Själv skulle jag tycka det var väldigt roligt att kunna bidra till läxläsning eller något annat initiativ där jag kan hjälpa till. För det ändamålet behövs tid och den kan jag “köpa loss” genom att inte konsumera.
Staden
Vi tänker nog inte på det – men varje plätt på vår jord vill någon äga och kapitalisera på. Det är det som gör mig lite ledsen när jag tänker på att människan går miste om natur till förmån för konsumism. Vi bygger köpcentrum, kolosser, för att möta kravet på skatteintäkter och att företag ska kunna leva vidare på sina produkter och tjänster. Pengar är överordnat. Men det finns ju saker som talar för naturen också. I kapitlet Staden får vi en massa exempel på hur medborgarna i olika städer “bygger” staden tillsammans, där man också drar nytta av platser på ett hållbart sätt. Som exempel tas Seoul upp, Sydkoreas huvudstad, där man satsat på delningsföretag. Man har också öppnat upp offentliga utrymmen för användning, istället för att bygga nya lokaler. Jättespännande att läsa om!
vad kan du tänka dig att dela? här kan du läsa mer om några av de begrepp som tas upp i boken Ägodela.
6 Comments
Kan säga att bilpool förändrat mitt liv. Jag hade bil tills för fem år sedan då jag råkade räkna ut vad den kostade. Jag har inte några barn och behöver verkligen inte åka till vare sig köpcenter, Ica Maxi eller diverse sportaktiviteter. Jag bor mitt i en mellanstor stad och har 5 bilpoolsparkeringar (Sunfleet) inom 1 km. En av dem bara ett halvt kvarter bort. Mina bilkostnader har sjunkit från 2500 kr/mån (hade en bil utan lån) till max 800 kr en “dyr” månad. Och behöver jag säga att ju ag NJUTER av att slippa tvätta, tanka, byta däck etc. Förra sommaren havererade ac:n i poolbilen – jag behövde bara ringa ett samtal. Inte härja med verkstad och försäkringsbolag och i värsta fall betala 30000kr. Bilpool är grejen!
Vilken grej egentligen! WOW! Vi har ju en liten en, och behöver då och då storhandla. Och sen gör vi utflykter. Men jag lockas ändå av miljötanken att inte ha egen bil. Vi får se hur vi gör.
Gör som jag. Jag älskade verkligen min lilla bil och fegade först. Dvs jag hittade en kompis som hade plats i ett uthus, så under 6 månader ställde jag av bilen hos honom medan jag testade bilpool. Ville verkligen inte sälja utifall jag skulle ångra mig så det var ett riskfritt sätt att testa. Men som sagt jag blev ju frälst. Och upptäckte att tex storhandla med bil är dyrare än att gå till Ica i kvarteret. Och att Ikeas hemkörning är billigare än att köra egen bil. 🙂
Vi ska verkligen ta ditt exempel och se hur vi kan bli mer hållbara 💪
Jag behövde en trimmer till våran hund så jag frågade grannen som åxå har hund (det bor typ 7 hundar på våran gård) om hon hade ngn trimmer. Visst hade hon det o självklart fick jag låna den 🙂
Jag övar mig i att fråga om hjälp eller tjänster, tycker att det är lite svårt men det blir bättre o bättre.
Så himla bra. Jag brukar också låna/låna ut. Jag tänker att vi alla sparar på det.