I skrivande stund är händerna lite kalla, men helt ok. Jag har prioriterat kallbaden den senaste tiden. Där ruset gör mig något klarare, åtminstone för en stund. Och nog är det stunderna vi vill åt? Idag var det lite extra spänning adderad då tre ryttare med var sin häst kom längs gången ner till sjön. ”Det är någon som badar!”. Och där står jag och ler. De ber mig ”prata” när jag går upp ur vattnet, så att hästarna inte blir överraskade. Jag tycker det känns helt överkomligt. När de sen rider iväg och jag är vid bänken så känner jag ett sug: jag vill i sjön igen. Denna gång gick det lättare. Himlen är grå men det gör inget, snarare känns det som att det faktiskt inte spelar någon roll. Efteråt blir det te och små vaniljmunkar och nu är jag hemma igen. Igår träffade jag min syster, hennes lille O och min pappa. Jag är så stolt över att vi tog oss med buss och pendeltåg till Uppsala. Pappa hämtade oss med bil eftersom sista biten var lite krånglig att få till.
Just nu är jag lite spänd eftersom min nästa bok är tryckt och klar, kommer i maj. Den var färdigskriven redan förra våren, men som bekant är det en process. Så stolt!
Och som svar på frågan i huvudrubriken: nej, jag är ingen kallbads-guide eftersom jag helst badar ensam. Men några tips kan jag ge på vägen.
Vänj dig några veckor innan genom att gå i med bara fötterna. Det var vad jag gjorde i mars månad.
Andas på ett eller annat vis. Använd andningen som ett ankare.
Se till att ha hyfsat sköna strumpor och skor som du kan sätta på dig efteråt.
En termos te eller kaffe kan också vara en bra idé!
Jag skriver att jag helst badar ensam, men egentligen kan det vara en bra idé att ha någon med sig så att det blir en säker strapats!
Ta hand om dig!
Det har av olika anledningar varit svårt för mig att skriva. Men jag vet samtidigt hur mycket skrivandet betyder för mig. Både själva hantverket men också för att skapa minnen. Det är ju en typ av dagbok på ett sätt. Så jag ser denna kvälls skrivande som något positivt. Och vill fortsätta hålla kontakten med dig som läser 💙.
Det har varit en fin fredag. Framför allt efter att ha träffat dig Anne! En ny bekantskap (via nätet!) som jag är så glad över. Det blev en träff på Drottninggatan, som fortsatte in i Gamla Stan. Och sen finfika. Och utöver det: vackert väder.
Önskeinlägg om hösten 2024
Medan vi svenskar klagar på vädret, i alla fall några av oss (jag är inte svensk egentligen), så älskar jag hösten lite särskilt i år. Det är färgerna. Dofterna. Temperaturen (#coolcation någon?).
Men det är också något annat: det är människorna. Nour El Refai sa vid ett tillfälle: “mina människor”. Och då log jag. För jag förstod vad hon menade.
Så – hösten är vacker. Här i Sverige. Men i andra delar av världen ser det inte alls likadant ut. Och det bedrövar mig. Jag blir jätteledsen. Så idag gråter jag lite över det.
Inlägget innehåller reklam för egen verksamhet. Se mer info längst ned!
Vi är inne i oktober. Vad hände med tiden egentligen, sommaren försvann liksom? Det får jag återkomma till. Men det blir ett senare inlägg…
Jag fick tips om en alldeles färsk podd, som heter Klädindustrins retorik. Och helt plötsligt vaknade min nyfikenhet till liv igen. Decorum. Ett första poddavsnitt som handlar om det jag är mest intresserad av just nu: retorik: konsten att… föra sig? Utöver det ligger filosofi på önskelistan om jag skulle våga mig på att plugga igen.
Vad är grejen med ”klädindustrin”?
Ni som följt mig ett tag vet ju om att mitt intresse för klimatfrågan är stort. Det är ingen hemlighet. Den vaknade till liv tack vare Greta Thunberg och även andra viktiga personer: Esmeralda, Andreas och många fler, som gör allt i sin makt för att vända situationen. Vi är i ett akut läge nu. NU, inte sen.
Klädindustrin är inte min starkaste gren. Den har varit, när jag var yngre och ville passa in. Det pratas det också om på ett väldigt intressant via poddavsnittet, som du hittar här.
Podden tar upp ämnet identitet. Att höra till. Mode. Socialt tryck. Normer. I många år ville jag vara ”snygg”. Inget konstigt alls. Men för mig innebar det en stress. Jag var minst sagt utanför. Har du också känt något liknande?
Problemet, där jag också tror många kan känna igen sig, är att alla har inte råd att vara snygga. Det är en fråga om ekonomi, kapitalism, politik, prissättning etc. Det var därför jag började med köpstopp som sedan ledde till köpfrihet. Den friheten har betytt otroligt mycket för mig.
Decorum – ett förhållningssätt?
Decorum? Jag googlade på och fick upp följande: decorum är lika med ”anständighet”. Och kopplade det samman med grön marknadsföring (jag har pluggat marknadsföring en gång i tiden). Begreppen greenwashing och green hushing problematiserades och jag drar slutsatsen, tillsammans med många andra (hoppas jag!), att de företag som har möjlighet ska bete sig anständigt. Det är inte lätt. Men det går. Det måste gå.
Några ungdomar sitter och grillar vid sjön, doften når mina näsborrar och jag minns första gången jag blev kär, säkert yngre än de som sitter där. Doften från en brasa har den effekten på mitt sinne. Det finns något vackert att associera med hjälp av doftminnen. Vattnet är stilla, solen är fortfarande uppe. Idag har jag badat i en månad. Med mig har jag handduk och en termos te. Jag lägger kläderna i ordning, det är lite av en ritual. Fötterna står stadigt på marken. Så stadig som jag är nu var länge sen. Baddräkten är redan på, och den vita handduken får hänga över ryggstödet på bänken. Nere vid sjön skulle det behöva rensas från gammal vass som ligger och skräpar vid strandkanten. En fot i, sen den andra. Kroppen registrerar och jag känner. Det är kallt, men det är varmare än från gårdagens dopp. Jag går i så att jag har vatten en bra bit över midjan. Och så ser jag ut över sjön som blir min för en stund. Det är stilla och levande på samma gång och jag känner inte bara kyla utan jag tror mig registrera tacksamhet. Det gick över. Så där står jag i kanske sju eller åtta minuter. Sen sänker jag ner händerna som jag hållit ovan ytan. Det brukar vara extra kallt om just händerna men ikväll är det överkomligt. Jag sjunker ner. Bara huvudet kvar i luften. Stilla endast med andningen som styr. Ungdomarna lämnar platsen och då är det jag och fåglarna kvar. Tack.
När jag kom hem sen var jag ensam hemma några timmar. Det var skönt. Jag tog ett varmt bad. Nu dags att stänga ner skärm och läsa lite. Imorgon väntar ledigt och besök från en vän. Vi hann med planeringen av mat idag och handling. Kittade för veckan. Jag hoppas att du har en fin valborg!
Jag har pillat och fixat. I Excel. Gått igenom ekonomin. Funderat ett varv eller två. Det började med att jag satte upp regler förra året, och nu vill jag kolla i backspegeln – hur gick det 2023? Häng med på lite siffror och vad som hände med mitt fikakonto.
Det åttonde året med köpstopp
Nedan text kommer inte ha med det löpande: kostnader för boende, mat och försäkringar. Inte heller min sons aktiviteter (simning, scouter, orientering). Då kör vi!
#1 Inga kläder eller prylar. Det blev pyjamasbyxor till min man (födelsedag) och strumpor till honom (julklapp). Och tre par strumpor till mig – annars var det allt! När det gäller prylar så köper jag en (1) almanacka per år och därutöver block då jag skriver dagbok. Jag köper refill till mina pennor. Sen köpte jag @korsdragspoesis bok Till dig som famlar och att stötta andra författare känns naturligt (229 kr), även om de flesta böcker lånas på biblioteket.
#2 Fika eller restaurang 1-2 gånger i veckan. Well – mitt fikakonto gick bananas med dryga 500 kronor per månad. La också märke till ett par onödiga köp i min mening, cirka 600 kronor på ett år gick till Pressbyrån. Många bäckar små. Jag älskar att fika, men vill 2024 på riktigt utmana mig med en peng som motsvarar cirka 250 kronor per månad. Max fika två gånger per månad och istället besöka ett bibliotek eller liknande, ta med mig egen fika. Det intressanta är att jag testar just nu att äta växtbaserat i ett år och är sjukt sugen på att testa veganska fikarecept. Matsäcksfika here I come! Som idag: jag gick till Årsta bibliotek och satt en stund där och läste.
#3 Presenter – gärna ätbara. Ja, förra året har jag vid några tillfällen köpt fina skrivblock i present (3 stycken). Till mina systrar blev det lite julklapp med hudvård, sen en olivolja till min systers sambo. Sen födelsedagspresent, pyjamasen, till min man. Min son fick några presenter när han fyllde år, samt jul. Märker att det är lätt att falla in i stressen “duger detta”, men vet av erfarenhet att det mesta brukar bli bra ändå!
#4 Hudvård. Här är regeln enkel: det ska ta slut innan jag köper nytt! Och det har jag hållit. Under året har jag handlat hudvård (då ingår även schampo och balsam) för cirka 3000 kronor sammanlagt. Jag är, som några av er vet, lite svag för den typen av köp.
#5 Kläder till barnet. Det har varit begagnat rakt igenom. Glömmer aldrig när jag hittade hans vinterskor för 200 kronor – där jag cyklade till Skogås i mörkret, vilse, och sen hittade jag rätt – det blev ett äventyr på tre timmar men det var så kul! (jag älskar att navigera med min cykel). Och de skorna har verkligen varit så bra, och fortfarande är! Plus all motion…
#6 En onlinetjänst åt gången. Det har funkat – jag brukar använda Spotify när de har kampanjer 3 månader för 119 kronor eller liknande. Sen har jag använt Yogobe också. Däremot lyckades jag häromdagen, av någon anledning, aktivera så att jag har Bookbeat just nu, samtidigt som jag har Spotify. Netflix har vi för hela familjen och jag tänker att den inte räknas som min egen onlinetjänst. Jag la cirka 700 kronor totalt på ett år på olika prenumerationer under 2023. Det blir 58 kronor per månad.
Foto: Christofer Lind
#7 Aktiviteter. Ja! Jag gick på yoga en lördag, det var helt fantastiskt, det kostade runt 250 kronor om jag inte minns fel. Sen gick jag och lilleman på Bröderna Lejonhjärta vilket gick på cirka 1000 kronor. En lite större pott var att jag köpte träning med PT för 7500 kronor (10 gånger) men det är enligt vad jag själv känner att jag vill lägga pengar på.
#8 Övrigt. Jag tog under vår och höst tåg till Västerås för att hälsa på min syster och hennes familj. Jag var även och föreläste på lite olika platser i Sverige, så där blev det några tågresor. Sen blev jag försenad med böcker till biblioteket – det kostade mig 120 kronor. Jag ger också 200 kronor per månad till Stadsmissionen. Sen gick jag igenom mitt swish-konto, där det varit en del swishningar, men inom familjen. Det kan vara att jag har köpt kläder till lilleman och att min man då swishar hälften. Eller tvärtom. Summerade jag alla swishningar så landade jag på -1625 kronor – förmodligen har jag missat att be om en swish :).
Kommentar till året som gick
Jag är nöjd med året som gick. Jag kunde spara en del och jag tror det finns en poäng att lära känna sina utläggsposter. Målet för 2024 är att ha en balanserad budget för familj och för mig själv. Vi pratar mycket om att hålla vår matbudget, men jag tror vi behöver mer action på den punkten. Jag ÄLSKAR mat men det kan springa iväg…
Reglerna för 2024 är satta – där jag utmanar mig själv att fixa egen fika med termos + bibliotek i Stockholm. Jag insåg idag att jag har lite för stort fokus på sälj (eget företag) och påminner mig om att periodisering är min grej – det vill säga att det är okej att ha olika inkomst över året (det funkar eftersom jag har en buffert tack vare köpstoppet).
Just nu behöver mitt fokus vara på mitt skrivande (deadline snart!) och det kommer innebära fler uppdrag senare under året tack vare detta fokus. Men åter till 2023: det var året då allt förändrades, efter en lång period av **** (ja, jag har svårt att hitta orden för det) så jag har liksom dragit livets lott och vunnit. Att jag fikade järnet var ju mest härligt. Köpstopp ska vara KUL och glädjefyllt. Det kan absolut vara utmanande, men aldrig drivas av skuld och skam.
Med det här inlägget vill jag visa att livet fortfarande kostar, även om man har köpstopp. Hur radikal man vill vara är upp till var och en. Min anledning står fast: jag vill inte konsumera mig fram med anledning av klimatet.
