Det duggregnar och alla nyanser av grått finns runtomkring mig. Jag drar ner dragkedjan och tar av mig tröjan. Klänningen över huvudet och där står jag i snålblåsten. – Hej, viskar jag med ett leende när jag möter havet. Vågorna slår hårt mot stranden och jag går rakt i, men håller mig nära strandkanten, det är röd flagg. Jag tar emot kylan med en omfamning och kastar vattnet på min rygg och bröstet. Det viktigaste är kvar och jag sätter mig på huk och spanar in rätt våg. När den kommer emot mig dyker jag rakt in. Sekunden efter är jag uppe. Och jag är ny, för en stund, för några timmar. – Vi ses snart igen, säger jag, går upp, torkar mig och klär på mig. Emilia – Ångest 1-0

Läker med kalla bad