SKAPA FOKUS. Vid två tillfällen på kort tid har jag sett människor göra det. Göra slut med Instagram. Ja, jag uttrycker det så, för jag tror att vi i många fall har en osund relation till mediet. Mig själv inkluderad. Sen är det förstås tudelat, för visst kan vi ha roligt där också. Samtidigt funderar jag på TWS, time well spent. Ett liv är begränsat i tid och de där 25 åren som vi påstås scrolla känns… en aning obalanserat? Jag har mediterat till och från i några år, under min graviditet med Lilleman gjorde jag det varje dag. Och om sociala medier splittrar oss, så är meditation att samla oss.
Det är inte bara tiden jag funderar på, jag tänker på fokus, och vad fokus gör med oss. Jag läste boken Deep work för ett år sen och det jag tar med mig är att närvaro gör oss lyckliga. När vi är fokuserade så mår vi också bra av det, det vill säga det finns ett egenvärde i att vara fokuserad. Det känns ytterst viktigt för mig just nu, då jag skriver på min andra bok och jag upplever alla möjliga parallella känslor: hopp, rastlöshet, styrka, oro, närvaro, meningslöshet…. Men om jag lyckas skapa fokus tänker jag att det faktiskt går lättare….? Jag har använt mig av pomodorometoden och tycker ändå att den funkar rätt bra. Mer om den kan du läsa här.
När jag tittar i mitt eget flöde hittar jag det här inlägget och jag blir uppriktigt glad. För fokus och jag har haft en relation länge.
Så. Att avinstallera vissa av sina intryck är guld. Att mata, mata, mata kan inte alltid vara bra. Jag tror inte vi behöver inspiration som består av en strid ström av poster och inlägg, jag vågar påstå att det inte är inspiration. Till slut så tappar även de bästa bloggartiklarna sin glans. Uppmärksamhetsmuskeln är trött och längtar efter något helt annat. Och om vi själva ska kunna skapa något av värde, då behöver hjärnan få utrymme att andas och få fri tanketid. Mitt bidrag är på intet sätt nytt, men jag ville ändå dela. Nu när folk de facto gör slut.
Kram
Emilia
Ps. Bloggen är min favoritplats egentligen. Här kan jag skriva ostört, på tangenter och jag vet att ni läser. Det är tacksamt.
Årets fattigaste vecka. Såklart inte alls konstigt att vi har olika ekonomiska möjligheter under året, livet händer, utgifter kommer och går. Sen kan man ha mer eller mindre kontroll över sitt utflöde av stålars. Själv kommer jag från en skral bakgrund där det nästan dagligen bråkades om pengar. Det har gjort mig mån om en sak: att inte känna ekonomisk stress. Det är faktiskt en drivkraft för mig. Och det handlar inte om att jag vill ha pengar för att köpa mig saker, nej, utan för att kunna bygga ett enklare liv. För mig är enkelhet belönande. Så är det inte alls för alla. Jag har vänner som har en annan utgångspunkt och så måste det få vara – vi är alla olika!
Jag minns ett inlägg på Facebook där en mamma var uppenbart stressad av julklappsinköpen och jag kände i hjärtat: varför ska det vara så? Vad har vi lärt oss själva och vad lär vi våra barn? Jag kan absolut förstå stressen över att inte vara good enough, men låt oss vara lite nyktra när det gäller konsumtion vid högtider. Och sen: vi behöver nyansera även för barn vad ett gott liv är. Alla kan inte få allt, hela tiden. Att leva i överflöd är inte nödvändigtvis livets mening. Och ja just det: livets mening, där hoppas jag kunna skriva betydligt mer framöver. Jag har så många tankar som bubblar inombords.
7 underbara aktiviteter du kan göra under Årets fattigaste vecka
Visa omtanke. Exakt hur är upp till dig. Men att hjälpa någon, i stort och smått, gör också gott för oss själva. Vi är nog inte så vana att göra saker utanför vår egen sfär, jag är en av dem som tycker det vore bra med samhällstjänst i någon form, ja, att det fanns tid för det. Jag vill se mer av människor som hjälper människor. Var kan du visa omtanke denna vecka?
Läs en bok. Låna en bok av en granne eller någon du känner. Hur ofta läser du? Jag vet inte alls hur din läsrelation är men för mig betyder läsande: lärande, att komma ned i varv, att vistas i en annan värld. Jag har alltid läst, kommer alltid att göra det så länge jag kan. Var oförmögen att läsa under fyra år och den känslan var nästan outhärdlig.
Lyssna på något som berör. Jag har följt Elin Kjos sedan i våras. En kvinna som drabbades av obotlig lungcancer och som nu har sitt livs match. Jag lyssnade på Elin i Framgångspodden idag och det var otroligt starkt. Och frustrerande också, när hon berättar delar av hur vårdapparaten fungerat, där hon mer eller mindre fick reda på sin diagnos när det var dags att operera. Det berör otroligt det här avsnittet.
Bestäm vad som är viktigt för dig. Jag har länge gått och dragit på en känsla av att inte veta. Inte veta exakt vad jag vill. Inte veta hur jag vill arbeta. Inte haft någon egentlig riktning, utan bollat mig själv fram och tillbaka. Jag har haft tur ändå måste jag säga: jag har arbetat i projekt där jag har lärt mig nya saker och träffat människor som på ett eller annat sätt påverkat mig. Hade du frågat mig 2009 vad jag trodde om min chans som egenföretagare, hade jag förmodligen varit ganska blygsam och inte vetat. Det har gått bra ändå. Men jag inser också att det finns saker som driver mig mer än annat. Och en av insikterna är, håll i dig nu, att jag vill inte vilja för mycket. Med det menar jag: jag älskar att göra och producera. Men jag vill ha mycket luft mellan varven. Jag vill ha tomma veckor. Det jag försöker säga: jag älskar friheten i att kunna välja. Det är viktigt för mig. Både utifrån att jag mår bra av det, men också utifrån känslan. Jag vill känna mig fri och ostressad. Långsamhetens lov råkar vara mitt hjärtas sång.
Rör på dig. Om det känns deppigt, oavsett anledning, så måste jag få dig att testa det här: gå ut en stund, bryt av, lägg märke till din omgivning, hur kylan känns mot din kind. Att röra på sig är bra, vi vet ju det. Jag har satt en egen utmaning under januari månad, att gå 15000 steg om dagen. Och det handlar inte om att nå det, varje dag, utan om att ha en intention. De dagar jag orkar så går jag på, sen finns det dagar som jag inte får till det, och det är ok. Men rörelse är för mig första nivå av hälsa, efter sömn.
Lär dig något nytt. Jag läser just nu Så skapas känslor av Lisa Feldman Barrett och den är verkligen intressant, om än lite svår att hänga med i då det är rätt intensivt med kunskap. Plus att vi kanske har en uppfattning om vad känslor är medan det här presenteras något helt nytt. Hon beskriver det konstruktionistiska sättet att förklara känslor. Kort och gott: vi skapar dem själv utifrån kroppens sätt att budgetera. Hjärnan känner av kroppen, och tolkar signaler och ger dig en form av sammanfattning. Våra erfarenheter spelar också roll när vi skapar våra känslor. Anders Hansen intervjuar Lisa Feldman Barrett i programmet Din hjärna, så där kan du få ett destillat av boken.
Bryt av. Om det är så att du faktiskt känner att något skaver, att du vill förändra något: gör det. Det kan vara snårigt på vägen, men vi lär oss också längs vägen. Jag är ingen expert på förändring, mer än att vi ibland måste våga mer än att tveka. Tvekande gör oss rastlösa, irriterade och kanske får vi ont i magen. Våga och du får mer kraft.
Om det är så att du vill förändra ditt sätt att se på konsumtion, kom gärna med i gruppen Köpfritt 2021 (fd 2020).Årets fattigaste vecka kan bero på många sätt, men det går också att påverka.
Regler köpstopp 2021? Det är redan den 10 januari och jag brukar varje år skriva om vilka regler jag ska ha för året när det gäller köpstopp. Som många vet tänker jag att ramarna kan se helt olika ut, beroende på vad man har för motiv till sitt stopp. För någon handlar det om miljö, för någon annan att skapa en ekonomisk buffert.
Mitt motiv för i år: förutom att jag vill värna om miljö och klimat så behöver jag köpstoppet för att “gå runt” i en osäker tid. Pandemin är inte över och jag märker en nedgång i uppdrag. Samtidigt: jag har velat ta det lite lugnare och inte varit lika på när det gäller införsäljningen av jobb. Hur vet jag om jag går runt? Vi håller precis på att uppdatera vår gemensamma budget här hemma och vårt första mål är att dra ner på fasta kostnader. Jag började också med mina egna: jag ringde mitt telefonbolag och kunde få en betydligt bättre deal, där jag minskade från 329 kronor i månaden till 169 kronor i månaden. Jag vill också betala av återstoden av min skuld (lite drygt 8000 kr) hos CSN och har precis nu skickat ett mail till dem för att få hjälp med det. Några fasta kostnader vi ser över är: bilen, larmet, comhem.
Shopping – inga nya prylar eller kläder. Att köpa kläder till min son, begagnat till 90 procent är okej i och med att han växer.
Inga nya skor. Men däremot ok att laga ett par skor som jag har ärvt av min svärmor. Över lag hoppas jag på betydligt mer av den varan i år: laga. Har bland annat lagat en av mina favorittröjor hemma: sydde igen ett hål och noppade bort alla noppor med en manick som jag lånat. Känslan efteråt: tröjan kändes som ny!
Ingen ny elektronik. Jag köpte min Samsung S8 via Inrego och jag tror den lugnt kommer hålla i minst två år till. Jag har en dator från 2012 som går som en smäck efter att jag gjorde det här.
En onlinetjänst igång i taget. Just nu har jag igång Netflix (och pausade precis Spotify) – det verkar som att Netflix blir en familjelösning (en skärm som vi delar på, kan säga att Pokemon går varm just nu) vilket gör att jag funderar på någon lästjänst specifikt för bara mig (så blir Netflix en familjekostnad). Vi får se var vi landar.
Äta ute en gång i veckan/fika en gång i veckan (totalt max två gånger i veckan mat/fika). Ganska lätt uppgift med tanke på pandemin. Ibland ska man ha det lätt med sina regler köpstopp 2021 🙂
Läsa böcker från biblioteket. Just nu en omöjlighet men jag hoppas att de kan öppna på ett smittsäkert sätt. Jag tänker också att jag i år vill stödja några författare med köp av böcker, eftersom jag själv vet hur mycket jobb det ligger bakom att skriva en bok! Plus att jag älskar att läsa. Sen har jag i dagarna lånat en deckare från en av mina grannar, så det är ju också ett sätt att få tillgång till böcker. Själv skulle jag behöva rensa en del, i och med att jag arbetar som journalist inom hälsa, så får jag en del böcker skickade till mig. Det här med rensning kommer jag nog att återkomma till. En bok jag skulle vilja läsa är Bli en miljönär.
Ätbara presenter. Jag tror, tyvärr, att många presenter träffar fel, för att det köps bara för att det förväntas av en eller att man har krav på sig själv att alltid ha med sig en present. Normen skulle behöva förändras. Sen: presenter och gåvor behöver inte vara av ondo, absolut inte, men jag tänker att väl valda tillfällen är bättre än att hela tiden köpa sig fram i relationer till andra.
Den fria 100-lappen. Jag tänker att jag skulle kunna ha en hundralapp per månad som är bortanför köpstoppet. Det betyder inte att jag ska köpa 12 nya onödiga saker, utan ha hundralappen mer som ett spelrum. Den här posten känner jag mig inte helt klar med, jag tänkte först att jag skulle kalla den för den fria tusenlappen, som då skulle gälla för ett år. Nu när jag har haft köpstopp en längre period, med start den 1a januari 2016, så är min generella känsla att jag har skapat mig en uppfattning om köp och konsumtion som gör att jag inte är jättesugen på konsumtionskarusellen. Vi får se var jag landar med det här.
200 kronor till Stadsmissionen per månad. Det är ju inte shopping, utan välgörenhet. Men vi vet också att den typen av konsumtion gör att vi mår bra. Det känns gott att göra gott, helt enkelt. Sen kan man förstås diskutera hur mycket och om 200 kronor är tillräckligt. Men just nu, för mig, känns det här fungerande för min ekonomi. Sen ger vår familj 30 kronor per månad till Naturskyddsföreningen också.
Så, jag tror det var alles? Eller saknas något tycker du? Sen behöver du själv anpassa dina regler köpstopp 2021, glöm inte det!
Vad handlar köpstopp om, egentligen?
Ja. Hade du frågat mig 2016 hade jag svarat: för att det är en kul utmaning. Och, ja, det är det. Men det finns förstås mer därtill. Jag vill öka på kunskapen kring ohållbar konsumtion. Vi befinner oss i en klimatkris. Den är inte sen, den är nu, och den kommer att påverka oss mer än vi i dagsläget kan föreställa oss. Jag vet att det är tufft att ta in, men det borde också ge bränsle till förändring. Det går att konsumera hållbart, även om det är på helt andra sätt än vad vi är vana vid. För mig är köpstoppet ett sätt att lyfta livskvalitet, utan att vi ska behöva tära på jordens resurser. Det är också en form av markering: att jag vill att saker ska ske på det hållbara sättet. Vi behöver en hållbar planet men också ett hållbart liv i stort. Många vittnar om hur vardagen inte räcker till och även om man gör sitt allra bästa så finns ändå stressen där. En stress som på lång sikt kan göra oss sjuka. Hög arbetsbelastning och höga inkomster är inte alltid bra, right? Vi behöver mäta på nytt sätt: vad är ett liv värt? Vad är 1,5 graders målet värt?
Så. Köpstoppet handlar om att uppmärksamma mig själv och andra på att vi behöver en förändring. Nu.
De globala målen sammanfattar ganska väl vad vi har att arbeta med. I måndags deltog jag i en panel med A Sustainable Start. Klickar du på länken så kommer du till Youtube-klippet från den morgonen.
Att åka med elcykel. Vi har precis cyklat i 40 minuter, hämtat upp ett par stövlar eftersom dina gamla läckte och nu funderar vi på någon form av utflykt. Det är kallt och gråmulet men vi känner oss taggade, inte minst eftersom vi har varm choklad med oss på termos, och kex och frukt. Då ser jag plötsligt det klassiska höghuset och jag förstår var vi är någonstans. Varje gång det händer, att jag pusslar ihop vår karta i närområdet, gör det mig barnsligt lycklig.
– Ser du A, var vi är? Ser du!
Ja, vi har hamnat, helt från andra hållet, på en lekplats vid Tyresö C. En plats vi var på flera gånger i somras. Jag har länge velat se vad som händer bortom lekplatsen och utan att veta om det alls, har vi nu cyklat där. Vi parkerar cykeln, springer, leker, dricker chokladen och sen blir det kallt. Riktigt kallt. Vi går till Tyresö C för att besöka toaletten.
Det är lite folk i centrumet men ändå helt okej. Vi går in till Coop efter toalettbesöket och köper lite mat och nödproviant, jag börjar känna mig hungrig. Vi äter lite sesamkakor och dricker upp resten av chokladen medan vi sitter på en bänk i centrumet. Du har köpt dig en ananas och jag laddar för hemfärden på cirka sex kilometer. Det är mörkt ute, men vi känner oss uppvärmda och redo att åka vidare och vi lämnar shoppingmekkat. Det är lite av en ritual att komma iväg: först ska jag ordna sitsen på cykeln, jag knäpper fast den och lägger på ett sittunderlag som ska hålla värmen. Du hoppar i, jag sveper in dig i en filt, packar resten av våra saker, och så ska du ha hjälmen på dig också. Sätter fast vindskyddet och nu har vi äntligen kommit på exakt hur man gör för att det inte ska sitta för tätt runt ansiktet. Sen låser jag upp de två låsen och sätter i batteriet och låser fast det. På med fingervantarna, lite för tunna för denna kväll men sätter på en ullstrumpa på ena handen för att skydda lite.
Jag backar ut cykeln och nu äntligen ska vi susa hem. Och susa gör vi, vägen är lätt att köra på, trots kylan. Vi syns bra med både lyse och reflexväst. Det här är en av mina favoritstunder. Gatlyktornas mjuka sken och mörkret är en bra kombo och jag skulle kunna cykla så här länge. Du sätter huvudet bekvämt och jag vet att du nu somnar. Vilken bra dag vi fick.
Det här är vad vi gjorde igår. Ju mer jag tänker på det, desto mer övertygad blir jag: livet måste inte vara svårt. Det kan vara enkelt, genomförbart och alldeles, alldeles underbart. Bara den där stunden då vi fick värma oss, den uppskattade jag så mycket. Livet är här, inte där. Livet är nu, inte sen.
