Mitt första köpfria år. Det bästa med köpstoppet, faktiskt, är alla frågor som jag får. För det gör att jag måste tänka efter, hur var det nu igen? Och vad tycker jag om köp? Det tycks aldrig finns något slut på frågeställningar vilket är glädjande för mig som älskar att analysera. Nu fick jag en rätt lång fråga på Facebook och jag svarar på den i delar.
Mitt första köpfria år, 2016
Gick jag all in första året, eller tog jag det steg för steg? Jag hade testat några månader under 2015 så när jag startade 2016 var tanken att jag skulle vara köpfri hela året. Jag satte upp mina regler så här. Jag gjorde kanske ett eller två avsteg men det viktigaste jag vill förmedla är: försök att hitta på saker som gör att livet blir fullt av annat som är roligt. Man behöver tänka till lite. men det är fullt möjligt. Idag kan du mer eller mindre lära dig nya färdigheter via Youtube, många av studieförbund har kostnadsfria workshops online, du kanske har en hobby som du kan ta tag i. Jag var alltså rätt strikt första året, men fokuserade på att ha roligt under tiden.
Känslor under mitt första år
Det här är en spännande frågeställning. Jag gick in i köpstoppet som “en kul grej” men det gjorde också att jag började läsa på om konsumtion och om hållbarhet. Efter ett tag började jag syna “köp” och beteenden däromkring och det som landade i mig var: hur kan vi ha gjort en aktivitet, som köp är, som en slags religion eller övertygelse? Varför har det blivit så viktigt i folks liv? Det handlar alltså inte så mycket om att döma köp som sådan, utan det är mängden köp och hur vi har köp som främsta aktivitet i våra samhällen. Kulturen runt köp började intresserad mig, för att jag själv ingår i den såklart. Och när jag drog det ännu längre, så tänkte jag på att om vi lägger mycket tid, själ och pengar i köpkulturen, vad är det vi då tackar nej till istället? Det finns många vittnesmål om stressade vardagar, att tiden inte räcker till, att man skulle vilja leva mer hållbart, ja listan kan förstås göras jättelång.
Mitt första köpfria år, 2016, kändes som mest. Idag är det mer av en vana att inte utgå från att shoppa sig fram.
Har jag gillat shopping förut?
Min bakgrund är brokig och jag hoppas kunna skriva en självbiografisk bok längre fram i tiden. Jag har upplevt båda delarna: både ekonomisk brist och senare en mer lättsam ekonomi. Men det som nästan alltid styrt mig när det gäller ekonomi är trygghet. Jag vill känna att jag har koll på min ekonomi och kunna skapa buffert. Det är stommen i mitt företagande och även i privatlivet. Det innebär att jag aldrig varit någon storkonsument, förmodligen för att det tar sådan tid för mig att bestämma mig. Alltså om ni visste hur jag dividerar om saker innan jag väl bestämmer mig. Men visst har jag känt sug. Visst har jag också känt mig glad över saker jag köpt. När jag är uttråkad scrollar jag på sidor som säljer hudvård, för jag har alltid älskat dofter (skrev nyss om hur jag testat att göra egna produkter). Svaret på frågan i rubriken blir väl helt enkelt: Jag har aldrig ogillat shopping men heller aldrig tyckt det varit superspännande eftersom jag fastnar i utvärderingar och kan inte bestämma mig.
Hur ställer jag mig till shopping idag, 2021?
Jag övar på att inte döma shopping som aktivitet. För ibland behöver vi saker också. Det är ju inte konstigt. Det är mängden som stör mig. Och det är helt kopplat till miljö- och klimatfrågan. Vi behöver prata mängd, måttfullhet, livskvalitet och andra ämnen, så att vi kan se nyktert på tillvaron. Det betyder inte att det är jag som ska bestämma över enskilda köpbeslut, men det jag kan förmedla är en nyans. För jag tror att många köp sker på slentrian, på att man vill känna något, på att man är uttråkad. Och där finns det faktiskt bättre, mer klimatsmarta beteenden, som jag hoppas kunna inspirera till. Jag vill att du som läser ska hitta ditt sätt att vara hållbar, där du lär dig att kritiskt granska det som finns därute på marknaden. Det är inte lätt att vara en hållbar konsument, det är bland annat därför jag tycker om att bidra med kunskap och nyfikenhet. Om jag kort skulle svara på frågan om shopping så är det så här: livet består av så mycket mer än en tur i en shoppinggalleria. Låt oss utforska det!
Varför började du ens?
Ja. Varför? Det är svårt att minnas korrekt. Men jag tror det var en blandning av en vilja att få ännu bättre koll på min ekonomi och att det kändes som en rolig utmaning. Något år senare landade jag i en värdering: livet måste vara mer än att öppna plånboken. Ännu senare, 2018, kom klimatfrågan och knackade på, och på den vägen har det varit. Idag är det främst klimatfrågan som gör att jag fortsätter med ett åtstramat köpstopp, men också för att jag inte har shopping som intresse. Mer om mina regler för 2021 kan du läsa här.
Sen. Det finns all anledning att vara transparent. Jag är inte svart eller vit, däremot har jag köpstopp som en bas. Ibland gör jag avsteg från denna bas. Det var bland annat därför jag skrev det här inlägget, för att ni inte ska tro att jag aldrig köper något.
Det var lite om mitt första köpfria år. Hur tänker du om konsumtion? Har du något miljö- och klimatintresse?
Tack för att DU läser ❤ Om du vill läsa mer av mig, kolla in mina bok här, där den också går att köpa.
Emilia
2 Comments
Jag drivs främst av klimatet, men ser den ekonomiska aspekten som en viktig positiv bieffekt. Det jag insett, trots att jag inte haft ett absolut köpstopp utan mer har det som ett utgångsläge att undvika köp, är att det är mycket enklare om man har klimatet i ryggen. De saker jag gör av rent ekonomiska skäl blir sällan lika framgångsrika som de handlingar som även har starka miljöskäl i ryggen. Det är alltså därför enklare att undvika slököp av kläder och att ta cykeln till jobbet än att dra ner på godiset eller goda ostar.
Det är intressant att man kan ha olika ingångar till köpstopp men ändå erfara liknande insikter. Tack för att du delar med dig 💧👍