Bloggen har verkligen fått kärlek på sistone, scrolla gärna i flödet. Men det är också dags att presentera sig, för jag vet att några av er är nya. Tack för att ni läser. Jag är, tro det eller ej, ganska blyg av mig. Tystlåten. Introvert. Men med ett sinne för humor.
Emilia – det här är jag i fem punkter
En person som skriver, gärna varje dag. Både i jobbet men också i min dagbok. Jag har köpfritt år – men gör avsteg ibland. Nu senast en kalender för 2025 och några block för att kunna skriva för hand (älskar att skriva med blyerts).
Du vet det här med att läsa böcker? Det är jag. Just nu läser jag lite allt möjligt. Gärna med filosofiska undertoner. Just nu är jag hemligt förälskad i allt det som Jonna Bornemark skriver.
Jag har ett stort intresse för hälsa. Och om det kan du läsa om här i bloggen. Det som jag tycker är mest spännande är VILA. Det finns massor av inlägg här på bloggen på det temat! Läs till exempel det här inlägget.
Klimatfrågan. Den har varit nära mitt hjärta sedan 2018. Jag blev handlingsförlamad. Men skrev också min första bok, Klimatglädje.
Familj och vänner: mitt fokus just nu! Vi har lite höstlov. Det är skönt. Och! För mig har badsäsongen kommit igång. Följ mig gärna på Instagram också.
Berätta – vem är du?
Jag mår bra idag. Bättre än på länge. Igår pratade jag med en vän som också ville bada kallt. I helgen spelade jag spel med vänner. Vänner där man kan vara helt öppen. Öppenhet är något jag dyrkar. Jag fixar inte polerade ytor. Det går inte. Och min vän Sven som bär mig varje vecka. Vi har humor. Glädje. Och emellanåt några tårar. Men det blir bättre.
Chocken efter att förmodligen ha sovit 9 timmar gjorde att jag reflekterade över vad det faktiskt betyder. Jag landade i följande: mina nya anpassningar ger resultat. Att lägga mig på samma tid, och gå upp ungefär vid samma klockslag. Stänga av mobilen OFTA. Äta regelbundet (jag är queen!). Röra på mig mycket (vi snackar 18000 steg om dagen just nu). Och så var det den sociala aspekten: jag älskar att umgås, men…just nu behöver det vara på en lagom nivå. Två timmar är någonstans ett max. Och det fungerar – hurra! Så jag tänkte drömma lite framåt – här kommer min höstlista!
Läsa varje kväll. Jag vet inte om det är möjligt att beskriva lyckan över att kunna läsa igen. Det är ofattbart härligt. Jag kommer komma med lite fler boktips framöver, så stay tuned!
Dricka olika teer – har precis fått hem godsaker från Kränku. Jag har blivit tebesatt och blev överraskad (positivt) av deras örtte.
Träffa en kompis i veckan. Nu när jag orkar (yey!) blir min sociala sida väldigt aktiv. I förra veckan träffade jag mina vänner sedan hundra år och vi åt middag på Grill, det var väldigt fint. Relationer: hälsa. Jag och min kompis Maria skriver till varandra varje dag och vi sågs för en dryg vecka sen. Kanske att vi ses imorgon – hoppas!
Se nya miljöer. Jag inser att jag ofta promenerar här hemma (och jag bor på världens bästa plats med skog och sjö!) men hur MYCKET jag uppskattar att se nytt. I helgen firade vi min syster, och efter att jag lämnat kalaset så tog jag en svängom i min barndoms kvarter och det var helt fantastiskt vad min hjärna tyckte om det. Så pass att jag tog ett extra varv i villakvarteren.
Fortsätta att röja. Vi har börjat här hemma men kommit av oss lite. Jag är väldigt nöjd med sovrummet men några finjusteringar finns kvar. Och så var det garderoben…
LEVA HÅLLBART. Jag fick nyligen några frågor skickade till mig, på temat köpfritt. De skulle vara ett underlag för ett eftermiddagsprogram med P4 Extra, där jag deltog igår. Lyssna här, 1:17 in i programmet är jag med. Jag tänker att jag gör en Q&A här på bloggen också, hoppas ni gillar det. Då kör vi!
Först och främst, vad menar du med köpstopp? Vad ingår i det? Köpstopp betyder att man stoppar sina köp. I mitt fall så innebär det inga nya kläder eller prylar, det är en regel som följt med mig sedan 2016 och jag har hållit i den 2017, 2018, 2019, 2020, 2021, 2022. Hur gör jag då med att äta ute eller fika? Där har jag satt en gräns på två gånger i veckan, där jag unnar mig något gott eller en lunch på stan. Många undrar hur man ska göra med presenter när någon fyller år. Min regel är att köpa något ätbart, som en olivolja eller något annat som går åt.
Du är inne på åttonde året av köpfrihet, hur har det varit? Framför allt har det varit väldigt roligt, jag har byggt ett community på Facebook där jag fått med mig andra nyfikna som velat testa köpfritt. Jag har skrivit otaliga texter med reflektion kring köpfritt och det är också den jag vill åt: reflektionen och att vi skapar en respekt för de pengar som man tjänar från arbete. Mitt köpstopp började som en rolig utmaning, där jag ville se om jag kunde klara att inte handla på ett år. Men det har sedan utvecklats till något mer: jag har tröttnat på berättelsen om det goda livet, där konsumtion utmålas som det enda viktiga. Vidare har jag fått upp ögonen för klimatfrågan där jag ser konsumtion som en viktig bov i dramat.
Vad har varit svårast att hålla igen på? Det jag verkligen uppskattar är hudvård – att få smörja ansiktet med kräm, det är min grej. Idag köper jag hudvård endast när den helt tagit slut hemma. Jag läste nånstans att svenskarna lägger cirka 20 miljarder på hudvård varje år. Det som vore extra intressant att veta är huruvida vi faktiskt använder upp hudvården, eller om vi slänger halvfulla flaskor för att vi tröttnat och vill ha nytt.
Vad fick dig att ens börja så för flera år sedan? Min anledning var enkel: jag ville utmana mig själv. Jag hade nyligen blivit mamma och jag kände att jag ville ta ett större ansvar ekonomiskt. Så: en rolig utmaning som senare utvecklades till ett klimatengagemang.
Viktigt i sammanhanget är att det är ju verkligen inte alla som ens har råd att överkonsumera, det handlar ju om vad man får över i plånboken. När du är ute och pratar om att minska till exempel klädinköpen, vem vänder du dig till? Jag vänder mig till dem som redan har allt de behöver. Som kanske använt shopping som ett intresse i sig, som en hobby. Men som också kanske känner att man längtar efter något annat, något mer, en mening. Det finns studier vars resultat pekar på att materialism kan kopplas till psykisk och fysisk ohälsa. Människor som värdesätter materialistiska värden mår sämre. Jag vill visa att det går att skapa livskvalitet bortom shoppingen.
Men om man är riktigt intresserad av mode låter det ju svårt med köpstopp eller köpfrihet, hur ska man bära sig åt då? Jag kan tycka att det finns något fint i att vilja uttrycka sig med hjälp av mode. Men frågan är vilket sorts mode vi ska satsa på och hur vi kan leva hållbart. Vi behöver omdefiniera mode så att det blir hållbart. Jakten på det nyproducerade hoppas jag vi kan komma bort ifrån. Hur vi använder kläder behöver förändras, vi slänger 7-8 kilo kläder per svensk och år. Textilier och kläder är en av världens största utsläppare av växthusgaser. Det går att förändra, till exempel genom cirkularitet: använd dina kläder längre, varför inte starta en vandrande klädkasse där du bor? Det går ut på att man låter en kasse gå runt, där man lägger i kläder i en viss storlek och så är man ett gäng som delar på kläderna.
Varifrån kommer dina kläder för du måste väl fylla på ibland? Jag har ärvt kläder från min svärmor som gick bort för några år sedan, så jag har kläder som förmodligen kommer räcka en livstid. Det som däremot slits är underkläder och strumpor, och där brukar min mamma komma och fylla på i mina lådor. Jag köpte faktiskt strumpor häromveckan då jag på riktigt saknade det.
Och när det kommer till möbler och prylar, hur går dina tankar där? Möbler och att förnya sig – det kan göras på ett mer hållbart sätt. Jag tror världen har alla soffor som behövs, som kan användas av flera personer och att möblerna lever längre. Prylar: det finns faktiskt forskning som säger att vi kan köpa oss lyckliga ifall vi handlar sådant som rimmar väl med våra värderingar. Har du till exempel en hobby där du gärna fotograferar, då kan ett kamerainköp vara en bra idé. Men frågan blir: kan vi handla den begagnad? Det går att ta olika beslut och vill man leva hållbart gäller det att gå utanför boxen och hitta lösningar som är snälla både mot plånboken och planeten.
Hur har attityden till ändrade köpvanor och second hand förändrats under de år du hållit på? Jag tycker mig se ett ökat intresse för hållbarhet och också en trötthet över konsumtionshysterin. Att vi inte vill köpa oss fram i livet. Och när vi väl behöver något så ser jag fler och fler som börjar hitta alternativa lösningar. Det innebär att vi inte direkt öppnar plånboken i närmsta galleria utan vi kikar på om vi kan låna från någon granne, vi frågar i sociala medier ifall det är någon som säljer en stavmixer eller vad det nu kan vara. Det finns en vilja att vara mer hållbar och där kan second hand verkligen spela en avgörande roll.
Berätta gärna vad du tänker om att leva hållbart? Vad är svårt? Vad är enkelt? Om du funderar på köpstopp kan jag varmt rekommendera mitt inlägg med regler för 2023.
I början av året skrev jag en lista med mina regler för 2022. Längst ner i det inlägget proklamerade jag ett önskemål: att ge mig själv 10-12 upplevelser under året, så kallade soloresor. Hur det har gått? Jag kan väl skriva att jag fick påminna mig själv ordentligt och nästa vecka blir det av: Yasuragi fick det bli (du kan läsa tidigare text om just det resmålet) och jag känner optimism och längtan. Firade med en semla dagen till ära (en halv igår och en halv idag) och ser fram emot att doppa mig i Yasuragis egna kalla källa! Solen skiner just nu rakt in på mig och min man konstaterade att han är mycket nöjd med de plusgrader som äntligen kommit. Själv skulle jag vilja ta mig till Rudans konstsnöspår och åka lite längd, vi får se om jag gör verklighet av det hela. Snart dags att hämta lilleman på fritids, tänk om vi kunde åka tillsammans till Rudan? (det här med att övertala en sexåring har sina utmaningar).
Jag vill också passa på att komma med ett tips. Tillsammans med Medborgarskolan Stockholm kommer jag sända en digital föreläsning i nästa vecka, den 10 mars, kl 19.00. Du hittar eventet här på Facebook. Blir glad om du “kommer”!
Klimatpärla #4
Det ska vara transparent, mina klimatpärlor innehåller ofta hopp och pepp. Men när nu den senaste IPCC-rapporten har kommit kan vi konstatera att läget är, och har varit, akut och utmanande. Det får bli en pärla med kunskap. Kunskap som behöver omvandlas till #climateaction. Min insats just nu är att finnas till i gruppen Köpfritt på Facebook och inspirera till hållbar konsumtion, ja till och med köpstopp för dem som vill förändra sitt förhållande till shopping.
Ibland vaknar jag och börjar pilla på mobilen, det första jag gör. Ja, det blir så. Men jag vill gärna att innehållet ska vara lite härligt. Idag hittade jag en mysig video på Youtube och fick vakna mjukt. Och dagen blev bra: sökte några uppdrag, skrev ihop en planering för ett än så länge hemligt projekt (LOVAR berätta längre fram) och inte minst: åt en god lunch + fika på Lilla Caféet på Söder. Jag har saknat min frilansvardag och nu är den tillbaka, om än i lite ny tappning.
Det som också är mysigt är att läsa böcker innan man somnar. Just nu hänger boken Klubben (Matilda Voss Gustavsson) på mitt nattduksbord, den är creepy och välskriven. Jag har inte kommit så långt än, men den drar in en i berättelsen. Här kan du läsa mer om boken.
Ute blåser det. Jag längtar efter den där koppen te och en tidig kväll. Det är lite andra tider nu, jag trevar mig fram, du vet, den där eviga jakten efter svaret. Och frågan? Jo: “vad ska jag bli när jag blir stor”. Jag vet ju att klimatkommunikation intresserar mig och det skulle ju kunna innebära så många olika saker. Och det gör mig glad! Sen behöver jag ge mig själv en klapp på axeln med anledning av….tadaa: min nya företagswebb!
Jag hade ett samtal häromdagen, inte bara med en person utan med flera. Om hur trötta vi är men också hur trötta vi blir av det som kallas för “ett normalt liv”. Ja, alltså det där ekorrhjulet. Allt det där som snurrar, ja även andras ekorrhjul kan stressa en. Mitt eget är förmodligen en light-version men i och med att vi faktiskt påverkas av vår samtid, så går det inte att inte reagera. I det ena samtalet blev jag också varse om en sak till: det är så himla mycket därute som inte är anpassat för att leva ett mer hållbart liv. Det är liksom ramar och osynliga regler som gör att man dras med i karusellen. Man kan bli trött för mindre.
Något som jag alltid tyckt varit roligt, kanske extra med tanke på mitt nykläckta intresse för klimatet, är att prata radio och pod. Det jag inte hunnit med är att dela de senaste avsnitten här på bloggen, eftersom jag hade lite av en kris nu under våren. Men varför inte dela två nu, som tips på sommarlyssning? Jag tror på det!
Allra senast var jag en liten del av ett program som heter Kjells Agenda, och ja, jag pratade köpstopp. Kloka Katarina Graffman pratade om skam och också hur komplex situationen är, när vi både kan ha en klimatkris och en ekonomisk kris samtidigt och hur vi behöver bestämma oss för vilken värld vi vill bygga.
Sen så var det Heja Framtiden, med Christian von Essen. Min bok Klimatglädje fick extra mycket plats och därtill lite småkluriga frågor som gjorde att hjärncellerna fick jobba på!
Här kan du klicka vidare till ett inlägg med ytterligare en podd och ett radioprogram som jag gästat (länkar finns långt ner i inlägget).