Matplanering, checka in med ditt kylskåp och bli en klimatidrottare.
I förra veckan höll jag en föreläsning tillsammans med Årstiderna. Här kommer en sammanfattning av det jag ville lyfta lite extra och temat är hållbar matvardag! Om du vill se det hela på video, kika den här länken från Youtube!
#1 Sätt din matplanering 10 minuter
En av de vanligaste frågorna som vi ställer är: vad ska vi äta ikväll. Mat kan symbolisera mycket och att känna glädje inför sitt matintag, kanske tillsammans med andra, är viktigt. Samtidigt har många av oss mycket på agendan med både jobb och fritid och middagsidéerna flödar inte alltid. Det kan till och med kännas bökigt. Eller att man äter samma mat vecka in och ut.
Men det finns lösningar och jag vet att en del av er redan har någon matplanering på plats. Enligt Matrapporten 2022 gör var tredje svensk veckomatsedel.
Och det är så bra med matplanering- du investerar lite tid, men får som belöning en mindre stressad tillvaro. Lägg tio minuter på att matplanera – det har du igen och du minskar risken för att köpa hem take away för att inte ha en plan och kanske är mör efter dagen som gått. Planera en vecka eller flera veckor i taget. I min familj planerar vi ca 5-6 dagar i stöten, där vi försöker variera oss när det gäller olika livsmedel. När vi har ätit under några dagar ser vi över om det finns rester till den 7 och 8e dagen och då äter vi upp det som blev över från planeringen. Ibland för vi över en måltid till veckan efter.
Vi brukar spara vår matplanering för att kunna återanvända den, så vi har en mängd matlappar som vi samlat på oss. Utifrån dessa kan du komponera nya veckomenyer. När vi planerar kan vi känna oss trygga genom att vi har koll på läget. Men vem ska göra planeringen? Jag kan villigt erkänna att jag tagit på mig den rollen hemma men jag har också en dold agenda: jag vill att vi ska äta mer vegetariskt och grönt.
Hur jag gör rent praktiskt? Jag sitter i köket med en lapp och penna – jag öppnar kylskåpet och ser över vad som finns sedan tidigare. Sen komponerar jag maträtter eller söker recept utifrån det. Det kan vara en grönsak eller något annat vi har hemma som får vara guidande i vad vi kommer äta och vad som hamnar i planeringen. Utöver kylskåpet tittar jag också i frysen, vad har vi där? Det kan också finnas en poäng med att laga lite extra portioner av någon maträtt som kan räcka som matlåda till arbete eller lata dagar.
Ett annat sätt att planera är att kika på erbjudanden eller vad som är i säsong och utifrån det skriva ned en meny. En akilleshäl som vår familj har är våra skafferier: i nuläget är de knökfulla med torrvaror och vi har noll koll. När jag skrev boken Klimatglädje gick jag igenom skafferiet som ett sätt att minska på svinnet och minska på onödiga inköp. Men av någon anledning har vi hamnat på ruta noll. Tanken är att vi ska gå igenom skafferiet och ha samma strategi som med kylskåpet vid planeringen: vad har vi hemma som vi kan äta upp? En annan ganska skön strategi är att sätta av och batcha veckan med storkok. För en del kan det vara skönt att laga en del av maten på till exempel en söndag. Det beror förstås på hur du själv vill göra. Om du har många åtaganden under veckan är det absolut en strategi där du curlar din vardag.
#2 Gör en check-in med ditt kylskåp
Genom att hälsa på i ditt kylskåp kan du lättare minska ditt matsvinn. Och fler får ju såklart upp ögonen för att matpriserna ökar, som en konsekvens av världsläget. Det är inte bara ur ett klimatperspektiv vi inte ska slänga mat utan det handlar även om våra plånböcker. Samtidigt är jag av åsikten att mat ska få kosta. Det handlar om matrespekt, att få fram livsmedel och mat är något bland det viktigaste vi kan sysselsätta oss med. Att vi slänger fullt duglig mat, 17 kilo per år är intressant – vilka 17 kilo skulle du vilja äta upp istället? Men vi behöver förstås också lite klimatglädje. Enligt Livsmedelsverket slänger hushållen mindre mat, det har minskat från 19 kilo till 17 kilo – så det har skett en förändring i positiv riktning. Ett tips är också internationella matsvinnsdagen där Livsmedelsverket tagit fram material för att kunna lyfta dagen.
Det är där din check-in kan göra skillnad. Den kan du bland annat göra när du planerar din mat: att du har extra pejl över vad som sker i kylen. Men utöver planeringen är det bra att 2-3 gånger i veckan hälsa på och fråga hur din kyl mår och vad den eventuellt gömmer. Utgå ifrån: ”Vad behöver ätas upp”, bli en hejare på rester och samtidigt spara pengar, tid och samvete. En del har en dedikerad plats i kylen där man lägger saker som behöver snabb omsättning.
Din check-in kan också sträcka sig längre än så: ha koll på frysen och skafferierna också. Då och då kommer uppmaningar att vi ska kunna klara oss själva ifall en kris kommer. Och det finns absolut en poäng med extra torrvaror och konserver, men att även ha kontroll över dessa produkter, och byta ut dem med jämna mellanrum och äta upp de varor som börjar närma sig slutdatum. Det finns en klassiker som behöver dammas av: Titta, lukta, smaka – våga närma dig den mat du har handlat för pengar du har jobbat ihop!
#3 Våga vara klimatglad
Vad är det då att välja klimatglädje? Ju mer du planerar, värderar och har koll på din mat, desto roligare är det. Att inte slänga mat, det är glädje, både för dig och planeten. Att äta upp något i sista stund är lite av en sport. Och så förstås: den här kommer vi inte undan ifrån: vilken typ av mat ska vi ha på tallriken? Den tanken, att vi vill äta hållbar mat, behöver omvandlas till konkret handling.
Till och med forskaren Elin Röös, som höll ett fantastiskt sommarprat och som jag intervjuat i min bok Klimatglädje, säger att det är svårt att vara medveten som konsument – det finns målkonflikter – en produkt kan vara klimatsmart ur ett perspektiv men en miljöbov ur en annan vinkel. Hon nämner bland annat i sitt sommarprat att man kan leta efter trovärdiga märkningar som ett sätt att lotsa i matdjungeln. Samtidigt: hur mycket ansvar ska läggas på oss konsumenter? Någonstans behövs styrmedel och det påpekar Elin också i sitt sommar.
Klimatglädje är också att lära sig något nytt om mat och klimat. Det är i produktion som mycket av utsläppen sker och det är också där de stora förändringarna behöver göras. Men det finns också mat som du aktivt kan välja att ha på din tallrik som rimmar med de planetära gränserna. Det fina är också att klimatmat också kan vara hälsomat. Vi vet idag att rött kött har en hög klimatpåverkan i produktion, så här berättade Elin både i min bok och i radio:
“När man pratar om matens klimatpåverkan, så handlar det om de utsläpp som blir när man producerar livsmedel. Det handlar om lustgas som bildas på åkern, att korna släpper ut metan, gödselstackar som avger både lustgas och metan och allt sådant som är energirelaterat: el i stallar, transport, förädling. De stora posterna i jordbruket är metanet och lustgasen.”
Vad händer om vi adderar grönt på tallriken istället? Elin Röös trycker på det: att det är bättre att vi själva äter baljväxter och växtbaserad mat istället för att det ska gå igenom ett djur. Så här säger Elin om klimatmat: »Bland det mest klimatsmarta du kan äta är spannmål, baljväxter, rotfrukter, frukt, de är livsmedel som har absolut lägst utsläpp.«
En annan viktig aspekt är: Vad kan vi odla klimatsmart i Sverige som sen svensken och andra medborgare i världen kan lägga på sin tallrik? Att vi producerar mat i Sverige är viktigt också ur den synvinkeln att andra delar av matproduktion i andra länder tar mycket mark i anspråk. Vi behöver både tänka lokalt och globalt. Vi behöver använda den svenska marken smart.
Det som gör mig extra klimatglad är när kunskap serveras på den digitala tallriken. WWF är en organisation som gör mycket för vår planet. Bland annat finns det något som heter One Planet Plate och jag skulle rekommenderat att kolla in Vegoguiden där du kan se vad olika vegoalternativ har för ”rating”. Guiden kan du använda i din matplanering.
På konsumentnivå är det ¼ av vår klimatpåverkan som kommer från maten, låt oss sänka det tillsammans! Ett riktmärke: 11 kilo koldioxidutsläpp per person och vecka från våra tallrikar! Se det som en sport, det blir roligare så 🙂
