Posts in "Hållbar livsstil" category / Page 2

“I det personliga kan vi hitta nyckeln till förändring”

Förändra sig för klimatet. Två länkar fick jag skickade till mig av en kompis. Jag läser två olika debatter, som är ställda mot varandra. Den ena talar om vikten att ta klimatkrisen på allvar, den andra varnar för fattigdom om konsumtionen avstannar. Tänk vad olika det ser ut, vad vi tycker och hur vi ska nå en bättre värld. Det verkar dessutom vara oerhört provocerande att gå och peta på människors sätt att leva. Det blir i hög grad personligt om någon berättar för någon annan att “du gör fel, det här är mer rätt”. Frihet är något att värna om, men hur ska vi agera när vi har strukturer och vanor som går stick i stäv med andra viktiga målsättningar? Jag tycker det är knepigt.

Jag tror samtidigt att det är i det personliga som vi kan hitta nycklar till förändring. Kommer klimatfrågan dig tillräckligt nära, då blir frågan din att äga. Så var det för mig. Jag hade en ytterst mager aning om klimatet innan jag satte mig in i frågan 2018. Att jag redan börjat med köpstoppslivet var mer en slump än att jag skulle vara miljömedveten, sanningen var att köpstoppet till en början handlade om en utmaning, inget annat.

Det talas om att vi inte ska lasta individen för tuffa klimatfrågor, men om det är någon som ska göra något så är det väl folket? Det är någonstans någon som ska minska på utsläpp. Eller rösta för den delen. Det handlar om olika nivåer, där politiken har en maktposition, men det handlar ändå om människor. Som individer, arbetstagare, arbetsgivare och medborgare. Det är människor, individer, som tar viktiga beslut. Och där behövs förstås stöd i det som så populärt brukar kallas för lätt att göra rätt. Eller dyrt att göra fel. Och då behöver vi också vara överens om vad som är rätt och fel. En kompis till mig, som också tipsade om de två debatterna som jag länkat till ovan, nämnde att det till viss del också handlar om självbilden. Att de som har det bra inte har en direkt motivation att förändra sig, eftersom livet känns bra. Vem är jag eller vi i relation till min/vår omgivning. Vi skulle kunna dra det ännu längre och börja prata livskvalitet. Vilken livskvalitet ger ett fossildrivet samhälle? Får alla ta del av det? Jag har tidigare varit inne på det att vi borde ges utrymme till klimatsorg, det vill säga acceptera att vi behöver förändring, men tillåta oss själva sörja för det vi inte längre kan göra. Och sen undersöka hur vi kan hitta livskvalitet ändå. För det går.

förändra sig för klimatet
På söndag, imorgon, kör jag en live (länk till Facebook).

Sen blir jag lite nyfiken på den andra debattartikeln: blir vi verkligen fattiga av att inte konsumera? Vilken slags rikedom är det vi vill skapa och av vad? Det är positivt med pengar som används på ett klokt sätt, men fakta säger oss att varje krona i genomsnitt släpper ut 46 gram koldioxid. Jag har tidigare skrivit om hyperkonsumtion och matpriser som stiger. Och ni som följt med ett tag på bloggen vet att jag vurmar för en alternativ livsstil. Där det köpfria likställs med en större frihet. Mitt just nu starkaste argument för att hålla igen slentriankonsumtion är att allt vi köper är ett uttag av naturresurser. Och den kostnad som det på sikt skapar, vem tar ansvar för den? Det kostar att konsumera, på flera sätt.

Det finns förstås skillnader på typer av konsumtion – och väl värt att veta är vilka som är värstingar (t ex modeindustrin och elektronik). Jag förstår att pengar behöver rotera och vi behöver skatteintäkter för att ha ett fungerande samhälle. Men att hela tiden öka på, det vill säga att vi sjunger tillväxtens lov, är problematiskt när vi behöver få ner utsläppen. Så ja, jag tror på att sanera konsumtion och öka på sådant som också får redan existerande produkter att rotera. Det klassiska: dela, låna, hyra, second hand. Det vi inte ens har gått in på är skuldsättningsgraden i Sverige, men vad skulle hända om den sjönk och människor upplevde en bättre privatekonomi? Det är något jag upplever i gruppen på Facebook (Köpfritt) – hur skönt människor tycker det är att inte tyngas av dålig/sämre ekonomi. Och kanske det viktigaste av allt: det går alldeles utmärkt att leva billigare.

Tack för att du läser! Har du någon fundering kring att förändra sig för klimatet?

Matens klimatpåverkan och ett växtbaserat alternativ

Innehåller reklam för min bok Klimatglädje

Matens klimatpåverkan – en het potatis i dessa varma dagar. När jag skrev boken Klimatglädje var en av utmaningarna att äta mer grönt. För den som inte vet så testade jag åtta utmaningar i boken, som skulle vara kopplade till klimatfrågan. Jag testade att leva växtbaserat i en månad och det var lite snårigt i början, men med tiden gick det bättre. Elin Röös är forskare och också en av årets sommarvärdar i Sommar P1. Jag åkte till Uppsala och intervjuade henne och här kommer delar av den intervjun (från min bok).

>> Du kan beställa ett signerat ex av Klimatglädje här >>

Vad behöver jag veta om matens klimatpåverkan? Elin Röös svarar

»När man pratar om matens klimatpåverkan, så handlar det om de utsläpp som blir när man producerar livsmedel. Det handlar om lustgas som bildas på åkern, att korna släpper ut metan, gödselstackar som avger både lustgas och metan och allt sådant som är energirelaterat: el i stallar, transport, förädling. De stora posterna i jordbruket är metanet och lustgasen.«

Många gaser på en gång – så här hänger det ihop: de växthusgaser som främst är aktuella är koldioxid, lustgas och metan. De två sista, lustgas och metan, kan räknas om till så kallade koldioxidekvivalenter där man tar hänsyn till vilken uppvärmande effekt gaserna har och hur länge de stannar i atmosfären. Vi är mest vana vid att det talas om koldioxid i rapporteringen av klimatförändringarna, men även andra växthusgaser behöver tas med i beräkningen.

Nu kommer lite överkurs också – hur var det med metanet?

 »Metanet bryts ner till koldioxid efter tolv år. Men under de tolv år som det finns i atmosfären har metanet en starkare uppvärmning än koldioxid. Så den hinner värma ganska mycket på kort sikt.«

Det är dessutom skillnad på metan och metan. Kommer det från ett fossilt bränsle, då är den koldioxid som det bryts ner till ett problem, berättar Elin. Men är metanet från en ko, så är koldioxiden som metanet bryts ner till inte ett problem på samma sätt eftersom det en gång tagits upp från atmosfären av växterna. Under tiden metanet finns i atmosfären så värmer det dock mycket och innebär ett klimatproblem.

»Vi kan tillåta oss att ha vissa metanutsläpp, de behöver inte minska ner till noll för att nå ett visst temperaturmål, men de måste vara lägre än de är idag. Men ju mer metan vi släpper ut desto snabbare måste vi minska utsläppen av koldioxid.«

Det är bland annat därför som köttet får dåliga klimatpoäng, i och med att den produktionen har höga utsläpp. Jag läser på Jordbruksverkets webbsajt att köttproduktionen står för 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Det finns ett helt kapitel om Klimatmat i boken Klimatglädje, köp den från mig signerad.

Klimatglädje boken. Inlägg om matens klimatpåverkan

Kunskap räcker inte, kontext minst lika viktig

Vi äter fortfarande kött hemma, jag också. Vi har ökat vårat växtbaserade intag, men faktum kvarstår, vi äter fortfarande kött. Jag är inte nöjd med det, men jag lever i en kontext. Som så många andra med mig. Kontexten kan vara: vem man umgås med, vem man bor med, vem som lagar maten. En tanke som marinerats det senaste åren (sedan 2018) är att ta ett första steg: att äta vegetariskt plus fisk. Det behöver jag kommunicera till resten av familjen. Det får bli bökigt. Men precis som den där växtbaserade månaden så kan det till en början behöva vara lite krångligt för att sedan bli en vana. Sen kan det handla om andra kontexter: nu när matpriserna ökar, så kan valen se annorlunda ut, det vill säga hur vi disponerar våra matpengar, vad vi handlar. En annan aspekt är vilka skatter som läggs på maten, där man skulle kunna särskilja mellan miljömat och annan mat (kan bli klurigt på ett sätt med tanke på att all matproduktion har ett avtryck, och det handlar inte enbart om koldioxidutsläpp).

För inte så länge sedan skrev jag ett inlägg om ökade matpriser och hur vi värderar maten.

Jag hittade Ärtan Bärta!

En favorit hos mig är att botanisera på vego/vegan-hyllan på till exempel Ica Maxi. I mina sociala medier har jag blivit nyfiken på produkten Ärtan Bärta. Och nu slog jag till i veckan. Dryga 60 kronor kostade den, och jag valde denna produkt, den alspånsrökta. Jag har skurit smala skivor och haft på smörgås med tomat och svartpeppar. Sen hade jag den som på bilden nedan, i skurna skivor. Jag måste säga att jag är såld på denna smakrika produkt.

Ärtan Bärta  ett inlägg om matens klimatpåverkan

Idag är det extra varmt så vi håller oss lite inne. Tack för att ni hejar på bloggen i sociala kanaler efter denna artikel hos Aftonbladet, det värmer verkligen! 💚

Hyperkonsumtion – många ungas sanning. Och tips på gratis föreläsning!

Jag fastnade för begreppet hyperkonsumtion som DI använder sig av i en artikel om unga och konsumtion. Katarina Graffman är med i artikeln (låst men du kan läsa ingressen) och hon benämner unga som hyperkonsumenter. Och att generation Greta egentligen är en mindre grupp i förhållande till den förstnämnda. Det fick mig att haja till. Mina sociala kanaler visar mycket miljöinnehåll, eftersom det är det som intresserar mig. På så vis får jag förmodligen känslan av att fler bryr sig om till exempel klimatfrågan. Men jag behöver nog omvärdera det. Både när det gäller unga och vuxna.

Bild på vita blommor - text om hyperkonsumtion

Men vadå hyperkonsumtion?

Så var kommer hyperkonsumtion ifrån? Tja, det pratas om generation Bianca Ingrosso i samma artikel i DI. Jag tänker att det goda livet för unga porträtteras på ett enkelspårigt sätt. Det finns inga nyanser. Du ska som ung tråna efter status, prylar, pengar. Det är vad som räknas. Men det är också dessa livsstilar som exponeras med stor frekvens. Ohämmat och 24/7. Om jag som vuxen har svårt att lägga ifrån mig mobilen eller datorn, hur är det då för de yngre? Hyperkonsumtion handlar också om mediaanvändningen, porten rakt in i plånboken eller skuldfällan. Ni vet förspelet, innan köpet? Det pågår ständigt. Jag pratade med en av mina bekanta på Instagram och vi var överens om att vi inte ens vet hur svenska pengar ser ut idag, eftersom allt går med kort. Det är på ett sätt skrämmande. När vi var små så fanns det mynt och sedlar på ett helt annat sätt. Om du vill läsa mer om vad hyperkonsumtion är, kika in hos Sophia Schyman. Eller här på Wikipedia.

Ni vet att jag skriver ofta om köpstopp och andra artiklar med resonemang kring konsumtion. Jag hittade bland annat den här, på temat “Vad händer om vi slutar shoppa?

Jag hittade en intressant intervju med Hervé Corvellec från 2020, där han talar om hur turism spär på hyperkonsumtionen. Men också en annan viktig aspekt – att tjänster kanske inte är så hållbara som man skulle vilja tro – där lärde jag mig nånting nytt! Jag citerar från intervjun: “Tjänster förbrukar oerhörda mängder energi och naturresurser. Att tro något annat är ett allvarligt feltänk! Utan energi och naturresurser finns det ingen mobilitet, ingen handel och ingen turism.

Sen vill jag tipsa om en gratis ekonomiföreläsning som Medborgarskolan gör i samverkan med Lyxfällans Magdalena Kowalczyk, den 5e september via zoom. Läs mer här! Efter att ha läst delar av denna artikel hos Forte om unga och skuldsättning så tänker jag att det är viktigt att unga får stöd och utbildning i något så enkelt som hushållsekonomi. Citat: “Till de skulder som unga vuxna har hos Kronofogden hör bland annat skatteskulder, parkeringsböter och vårdavgifter. Men de flesta fordringarna handlar om konsumtionslån och e-handel på avbetalning.”

Om du behöver få lite extra pepp redan nu (jag har målat en ganska dyster bild), så hittade jag denna artikel (på engelska).

Tack för att ni kikar in här på bloggen, den har varit välbesökt den senaste tiden <3

Enkel sommar: bland blåbär, larver och sjöar

Den här sommaren behöver få vara lugn. Inte bara behöver, utan den måste få vara det. En enkel sommar helt enkelt. Det gör att andra tankar föds: är det tillräckligt att vara i sitt närområde, är det roligt? Vad kan vi hitta på för att stimulera barnet till rörelse? I mitt senaste inlägg skrev jag om jämförelser. Hur jämförelser egentligen är ett sätt att försöka navigera i sitt eget brokiga sinne – var ska vi lägga ribban för x, y och z? Tillräcklighet som koncept är något som följt mig länge, inte minst när det gäller min köpfrihet. Men också i termer av mängd. Hur mycket av något behöver jag? Behöver vi som familj? Och så ramlar jag över det här inlägget hos Paulina Gunnardo och tänker att närvaro är den valutan som jag kan gå in med och som också jag kan öva upp. Varför jag skriver öva upp? För att min uppmärksamhetsmuskel är otränad, jag flyger iväg i tankar och känslor om vartannat.

Att inte planera är också en plan, enkel sommar i hjärtat

Det här med kontroll har varit viktigt för mig. Jag vill veta vad som händer härnäst: idag, imorgon och gärna nästa vecka. Men jag tänker att det också gör att jag alltid är redo. Nästa steg och så vidare. Frågan jag ställer mig är rätt simpel: går det att tänka annorlunda? Ja, såklart. Att inte ha koll och planera i detalj gör dig på ett sätt mer flexibel (älskar för övrigt begreppet “psykologisk flexibilitet”). Så det testade jag idag. Ni kanske minns en del av den stress jag delade häromsistens? Nu släppte jag garden och tänkte att jag och lilleman lite planlöst går ut, så får vi se var vi hamnar. Lite energibollar i ryggsäck, vatten och baddräkt (för jag badar nästan alltid, oavsett plan eller inte).

Det blev en toppenutflykt. Vi blandade lite strövande med snabba rusher. Vi pratade om att jag borde skriva en barnbok och lilleman beskrev i detalj en historia som han ville att jag skulle sätta ihop. Pappan får illustrera har vi tänkt. Det var inspirerat från naturen. Jag kastade in så mycket närvaro jag kunde och sen kom vi in i skogen. Där fann vi blåbär, så det blev en stunds plockande. Och mumsande. Lilleman hade från början sagt att han absolut inte ville gå till sjön, men jag lockade med honom. Vid Lycksjön såg vi vackra trollsländor och vädret var precis lagom. Nästan ingen där och jag fick till mig ett bad. Vi fikade lite och sen hittade vi en kompis, en medelstor larv som kröp omkring på bordet vid sjön. Allt det här säger sig självt: det går inte att planera allt, men att inte ha en plan är också en plan. Lilleman undersökte larven noggrant och sen lät vi den vara.

Enkel sommar, betrakta en larv

På hemvägen fortsatte blåbärsjakten och vi hann få lite regn över oss den sista biten hem. Vid ett parti i skogen hittade barnet en perfekt plats att hoppa på, så han sprang där några varv och hoppade. När vi kom hem kändes det som vi fyllt en hel dag, trots att vi bara varit borta i två timmar. Det kändes skönt att inte pressa fram något, utan att utflykten fylldes av nuet.

Nu dags att läsa vidare på en bok jag blivit rekommenderad – återkommer när jag läst klart (det går lite långsammare än vanligt men vem har bråttom?). Tack för att ni läser 💚🌱 Hur skapar du en enkel sommar?

Det riktigt stora med det lilla

Det kan bli en brottningsmatch om du vill. Eller en dans. Stundtals svårt då det finns flera saker att ta hänsyn till. Du kan känna dig trött, rastlös. Men det är då du ska plocka fram en liten gnutta energi. Och göra något stort av det lilla.

Det jag försöker beskriva är ledig tid, antingen ensam eller tillsammans med andra. Och de där dagarna där det inte finns någon plan. Men där det går att känna mening genom att addera något smått. Vi kan gå från grandiosa planer, till att landa i enkelhet. Jag har backat så många gånger den här sommaren. Det finns en enkel förklaring till det: jag behöver hushålla med min energi. Ganska mycket.

Så idag gick nästan hela dagen innan jag fick igång mig själv (frustrerande) och jag packade en lätt matsäck, vatten och regnkläder. Körde ut cykeln. Stoppade ner barnet, på med bältet och så cyklade vi iväg.

Vi cyklade till Tyresta by. Väl framme började det att regna och vi tog skydd inne på Naturum. Efter ett tag avtog regnet så vi gick ut för att ta en liten vandring. Vi hann med lite harsyra, en liten fläckig och kamouflerad groda och några enstaka blåbär.

Blöta skor, men ro i själ ändå

Men så kom regnet igen och åskan mullrade. Vi tog oss till raststugan och fikade. Jag hade gjort energibollar av mango, nötter, jordnötssmör, kokosolja, tranbär och hallonpulver och rullat dem i kokos – mums och massa mer ork till mig och Lilleman. Båda var vi lite fuktiga trots regnjackor.

Allemansråttans stig

Till sist kom vi ut igen och gick den korta slingan Allemansråttans stig. Lite mer blåbär hittade vi. Lilleman roade sig med att skaka lite på några tunna träd så att vi fick ännu mera vatten över oss.

Och sen cyklade vi hem med kalla och blöta hjälmar på huvudena. Det blev något av dagen ändå!

Hur funkar det för dig – behöver du ha en plan för dagen eller är du mer spontan?

7 saker jag tycker om just nu

Innehåller reklam för egen verksamhet

#1 Att vi har så fina kommentarer inne i gruppen Köpfritt på Facebook. Flitiga köpstoppare som diskuterar, reflekterar och berättar. Ett av de senare inläggen beskriver hur en medlem lagat dragkedjan till en fin jacka. Jag vet själv hur varmt det kan kännas i själen att laga något!

#2 Min meditation nere vid stranden idag. De där sekunderna efteråt var något jag uppskattade. Jag mediterar med lite olika appar: Mindfully (recension), Insight Timer och Yogobe. Jag har länge mediterat men haft svårt att komma till ro, vilket har känts som en förlust. Jag har haft alldeles för höga förväntningar och en längtan efter att få känna frid. Men idag så!

#3 Shaking, har du provat det? Jag har testat två klasser på Yogobe, med Inna Smirnoff Mannert. Det finns säkert versioner på Youtube om man klickar runt lite. Jag har just nu en prenumeration på Yogobe. Jag tycker om att skaka loss oron som sitter i bröstet. Och att röra på mig över huvud taget.

#4 Rapporteringar kring den globala klimatkris vi i denna stund står inför. Den är inte sen, den är nu. Det har jag vetat sedan jag själv skrev min första bok. Klimatkrisen tycker jag inte om, men jag tycker om att det finns dokumentärer som denna (SVT). Jag baxnar när jag ser hur människor i desperation försöker gräva fram brunnar för att nå vatten, men utan att lyckas. Om temperaturer som får våra somrar att framstå som kalla vintrar. Om barn som är inomhus för att det inte går att gå till lekparken. Och i vanlig ordning drabbas inte vi själva än, utan människor i andra länder lever med våra livsstilars konsekvenser. Det får mig också att inse att fortsätta vara tacksam för rent vatten i kranen (lyxens lyx), mat i affären och tak över huvudet. Allt annat känns överflödigt.

Du hittar min webshop med böcker här

#5 Rutiner i sommarvardagen. Jag skrev ju sist om att räkna skratten jag får höra från min son varje dag. Det har varit lättnad att skifta fokus från hälsostress till glädjeyttringar. Det fina med det är att vi fortfarande går ut ofta. Idag blev det tre promenader och lite spring runt kvällskvisten. Vi äter all mat hemma, vilket innebär frukost, lunch och middag och lite mellanmål. Vi planerar och jag handlar oftast (min lådcykel är jag som bekant kär i). Att veta vad vi ska äta, att vi går ut med jämna mellanrum, att gå till sjön – ja allt detta underlättar för min mentala hälsa. Det ska vara förutsägbart, då mår jag bra. Givetvis kan det finnas utrymme för spontanitet också, det beror lite på väder och vind. Jag njuter förvisso av de flesta väder, men det underlättar om himlen är lite blå ändå.

#6 Det här teet – vilken grej, så gott! Jag bad maken smaka också och han höll med. Jag fick en kollektion av teer från min mamma för ett tag sen, det fanns många att välja mellan och jag uppskattade det verkligen.

#7 Sommarpratslust. Jag har lyssnat på mitt första avsnitt och det var med Felicia Nestler, vars pappa mördades när hon var ung. Vi bjuds in till att höra hur det känns att få ett sådant besked och vikten av att just hon berättar sin historia. Det var gripande och stundtals undrade jag: hur gör man med ett sådant trauma? Hon berättar om den hjälp hon fått dels genom att gå i terapi, men också hur hon engagerade sig i sin pappas död. Att det var nödvändigt för att kunna gå vidare.

Har du något på din lista över saker du tycker om just nu? Berätta gärna <3

« Newer Posts Older Posts »