“Jag är så dålig på förändring”, hör jag mig själv säga till min sons förskolepedagog. Det är som ett mantra och jag inser så här i efterhand att jag behöver lokalisera vad det är som är så jobbigt. Visst är det härligt med förutsägbarhet, vanor, rutiner och allt det där. Men världen i sig är ju rätt, ja, oförutsägbar. Bara det att vi bor på en planet i rymden är hisnande.
Att vara lite osäker tillhör livet och det innebär att jag behöver jobba stenhårt för att mota oron i grind. Samtidigt inte fly undan från det som är jobbigt men jag funderar: när exakt är det bra att avleda sig själv och göra något helt annat?
Jag mediterar ibland och jag hör ju vad som sägs: att tankar kan köra slut på oss och att vi istället borde fokusera på den verkliga verkligheten och närvaron. Och jag köper det. Jag köper att vi skapar våra tankar och orosmoln helt av egen kraft. Jag läste rätt nyligen boken Så skapas känslor och jag blev otroligt inspirerad av kunskapen som förmedlades där: att kroppen gör sitt bästa att tolka förnimmelser och tidigare erfarenheter och utifrån det kommer ett resultat: känslorna. Ja, vi skapar dem alltså själva om vi ska tro författaren och experten Lisa Feldman Barrett. Detta sätt att se på världen kallas för konstruktionism och jag känner så här: istället för att bli provocerad (va?! skapar jag min egen oro??) så vill jag känna hopp (hurra jag kan påverka min situation!).
Så jag tänker att jag inte ska marinera mig för mycket i händelser som jag har liten chans att påverka och istället jaga förundran, kalla bad och springa mina 6+7+8 minuter.
Läser om människor. Sneglar lite och funderar. Är jag driven?
En sak vet jag, och det är att vi behöver skilja på saker. Driv som ger oss energi, som gör att vi känner mening, det är en sak. Men driv som tappar glansen längs vägen, som gör att hjärnan till slut kollapsar, det är något annat. Det bottnar i något som jag inte riktigt hittat orden till än. Jag vet bara att jag känner igen mig i båda driven.
På sistone har jag badat, varje dag. När huvudet sjunker ner under ytan och det kalla vattnet omsluter huvudet, då vet jag. I det ögonblicket vet jag att min person just nu behöver mindre intryck, mindre att göra, mindre att vara.
Idag var en speciell stund i vattnet. Jag var nästan på väg upp ur sjön när min blick lokaliserar en hund. Jag är inte rädd av mig, men jag stannar i vattnet. Väntar. Avvaktar. Jag blir ett med vattnet för en stund. Hunden förgyllde min stund i vattnet genom att jag stannade kvar. Jag bestämde mig där på förmiddagen om ett till dopp, på kvällen. Så fick det bli. Och fortfarande: min person behöver mindre av allt. Så är det. Men sjöar är undantagna.
Så. Hur var det nu med drivet? Att skriva är min ventil ut mot världen. Det är ett mjukt driv som infinner sig lika självklart som ett dopp i sjön. Naturligt. Det är nästan alltid lätt att skriva vilket gör att kraften finns där, trots att annan ork lyser med sin frånvaro.
Frågan jag ställer mig är rätt krass just nu: vad ska jag med driv till? Det behöver befinna sig på rätt plats, eller hur? Om vi skalar bort drivet, vad finns kvar? Jag skulle säga: sjöar och skog. Där vi lätt kan vandra utan att tänka på nästa steg i livet. Nuet tycks klarare om vi faktiskt befinner oss där vi är.
Jag är ofta i huvudet. För det mesta gillar jag det. Det kan vara utvecklande, roligt och också viktigt att använda skallen. Men så kommer dagar då jag behöver vara mer i kroppen. Som typ just idag. Problemet är att att huvud och knopp samspelar på ett sätt som baserat i mångt och mycket på erfarenheter. Och jag har massor av sådana, av blandade sorter. Det betyder kort och gott: har du många erfarenheter av stress och ångest, då är det dessa reaktioner som huvudet gärna tar till, eftersom den är van vid dessa reaktioner. Om det skriver jag i min nya bok, Leva nära, som släpptes för en dryg vecka sen. Du hittar boken här, det är en e-bok om personlig hållbarhet.
Jag tänkte dela med mig av två hållbara insikter, som hjälpt mig lite grann.
Två hållbara insikter
Personlig hållbarhet handlar om att kunna ha ett helikopterperspektiv. Hur ska vi göra för att hålla ett helt liv? Med det sagt: vi behöver både veta vad vi behöver nu, och den insatsen vi gör för vår eget bästa kommer också att påverka oss senare i livet. Det är alltså både här och nu, men också: sen.
Det finns också något som vi har absolut nytta av: och det är att veta vad vi värderar och vad det i sin tur leder oss. Känner vi oss stabila i det som kallas för ”värderad riktning” har vi större motståndskraft när det stormar. Vet vi vad som är viktigast för oss, så kan vi sålla bättre och också sätta gränser. Det finns saker i livet som både är viktiga och oviktiga.
Det är också därför vi behöver vara hållbara i våra arbetsliv, men där finns det ju också andra saker som påverkar. Att arbetsplatsen i sig har sunda värderingar gör att vi som arbetar håller. Vi kommer kanske se jobbannonser som pratar om helt andra saker än många bollar i luften och stresstålighet. Vi är ofta många timmar på jobbet, och att där ha en grund för hälsa och hållbarhet, där man också tar ansvar i miljöfrågor, kommer att vara avgörande.
Personlig hållbarhet går också utanför den egna cirkeln. Det vi gör med vår ekonomi, vår miljö och våra relationer kommer att påverka andra, ja även planeten. Konsumtion kan också ses som en hälsofråga: vi konsumerar som vi mår. Det jag också ser är att meningsskapande verkar komma starkt, som en opposition mot prylar, kläder och andra klimatbelastande beteenden. Vi börjar förstå att vi kan söka meningen med livet utanför det som erbjuds på marknaden. Det här är också en konsekvens av pandemin, fler rör sig ute i naturen och upptäcker den. Friluftsliv trendar. Ett tips är den här dokumentären på SVTPlay, Framtidens shopping.
Men sen hörrni – vi kan ju också samla på nya erfarenheter, apropå det jag inledde med. Sådana som balanserar tiderna av oro och stress. Vi behöver lära oss njuta, vila, skratta, förundras. Ett sätt som jag tycker är bra är att lufta sig själv – både ute i naturen men också i relationer till andra. Även om vi ska hålla distans just nu så kan vi ringa varandra – gör det, det hjälper att få lätta på trycket. Naturen är en källa till återhämtning, om vi tar oss tiden att vistas där.
Jag vill framöver samla på mig: Glädje, i det lilla men också i det stora. Träningsvärk, jag tror styrketräning kan göra skillnad. Samtal, jag är tacksam att det finns människor att prata med. Insikter, där lugnet får ta rodret. Bokupplevelser, fick precis ett meddelande av en kompis på Facebook, med flera boktips.
Vad vill du samla på? Har du några hållbara insikter att dela med dig av?
Mitt första köpfria år. Det bästa med köpstoppet, faktiskt, är alla frågor som jag får. För det gör att jag måste tänka efter, hur var det nu igen? Och vad tycker jag om köp? Det tycks aldrig finns något slut på frågeställningar vilket är glädjande för mig som älskar att analysera. Nu fick jag en rätt lång fråga på Facebook och jag svarar på den i delar.
Mitt första köpfria år, 2016
Gick jag all in första året, eller tog jag det steg för steg? Jag hade testat några månader under 2015 så när jag startade 2016 var tanken att jag skulle vara köpfri hela året. Jag satte upp mina regler så här. Jag gjorde kanske ett eller två avsteg men det viktigaste jag vill förmedla är: försök att hitta på saker som gör att livet blir fullt av annat som är roligt. Man behöver tänka till lite. men det är fullt möjligt. Idag kan du mer eller mindre lära dig nya färdigheter via Youtube, många av studieförbund har kostnadsfria workshops online, du kanske har en hobby som du kan ta tag i. Jag var alltså rätt strikt första året, men fokuserade på att ha roligt under tiden.
Känslor under mitt första år
Det här är en spännande frågeställning. Jag gick in i köpstoppet som “en kul grej” men det gjorde också att jag började läsa på om konsumtion och om hållbarhet. Efter ett tag började jag syna “köp” och beteenden däromkring och det som landade i mig var: hur kan vi ha gjort en aktivitet, som köp är, som en slags religion eller övertygelse? Varför har det blivit så viktigt i folks liv? Det handlar alltså inte så mycket om att döma köp som sådan, utan det är mängden köp och hur vi har köp som främsta aktivitet i våra samhällen. Kulturen runt köp började intresserad mig, för att jag själv ingår i den såklart. Och när jag drog det ännu längre, så tänkte jag på att om vi lägger mycket tid, själ och pengar i köpkulturen, vad är det vi då tackar nej till istället? Det finns många vittnesmål om stressade vardagar, att tiden inte räcker till, att man skulle vilja leva mer hållbart, ja listan kan förstås göras jättelång.
Mitt första köpfria år, 2016, kändes som mest. Idag är det mer av en vana att inte utgå från att shoppa sig fram.
Har jag gillat shopping förut?
Min bakgrund är brokig och jag hoppas kunna skriva en självbiografisk bok längre fram i tiden. Jag har upplevt båda delarna: både ekonomisk brist och senare en mer lättsam ekonomi. Men det som nästan alltid styrt mig när det gäller ekonomi är trygghet. Jag vill känna att jag har koll på min ekonomi och kunna skapa buffert. Det är stommen i mitt företagande och även i privatlivet. Det innebär att jag aldrig varit någon storkonsument, förmodligen för att det tar sådan tid för mig att bestämma mig. Alltså om ni visste hur jag dividerar om saker innan jag väl bestämmer mig. Men visst har jag känt sug. Visst har jag också känt mig glad över saker jag köpt. När jag är uttråkad scrollar jag på sidor som säljer hudvård, för jag har alltid älskat dofter (skrev nyss om hur jag testat att göra egna produkter). Svaret på frågan i rubriken blir väl helt enkelt: Jag har aldrig ogillat shopping men heller aldrig tyckt det varit superspännande eftersom jag fastnar i utvärderingar och kan inte bestämma mig.
Hur ställer jag mig till shopping idag, 2021?
Jag övar på att inte döma shopping som aktivitet. För ibland behöver vi saker också. Det är ju inte konstigt. Det är mängden som stör mig. Och det är helt kopplat till miljö- och klimatfrågan. Vi behöver prata mängd, måttfullhet, livskvalitet och andra ämnen, så att vi kan se nyktert på tillvaron. Det betyder inte att det är jag som ska bestämma över enskilda köpbeslut, men det jag kan förmedla är en nyans. För jag tror att många köp sker på slentrian, på att man vill känna något, på att man är uttråkad. Och där finns det faktiskt bättre, mer klimatsmarta beteenden, som jag hoppas kunna inspirera till. Jag vill att du som läser ska hitta ditt sätt att vara hållbar, där du lär dig att kritiskt granska det som finns därute på marknaden. Det är inte lätt att vara en hållbar konsument, det är bland annat därför jag tycker om att bidra med kunskap och nyfikenhet. Om jag kort skulle svara på frågan om shopping så är det så här: livet består av så mycket mer än en tur i en shoppinggalleria. Låt oss utforska det!
Varför började du ens?
Ja. Varför? Det är svårt att minnas korrekt. Men jag tror det var en blandning av en vilja att få ännu bättre koll på min ekonomi och att det kändes som en rolig utmaning. Något år senare landade jag i en värdering: livet måste vara mer än att öppna plånboken. Ännu senare, 2018, kom klimatfrågan och knackade på, och på den vägen har det varit. Idag är det främst klimatfrågan som gör att jag fortsätter med ett åtstramat köpstopp, men också för att jag inte har shopping som intresse. Mer om mina regler för 2021 kan du läsa här.
Sen. Det finns all anledning att vara transparent. Jag är inte svart eller vit, däremot har jag köpstopp som en bas. Ibland gör jag avsteg från denna bas. Det var bland annat därför jag skrev det här inlägget, för att ni inte ska tro att jag aldrig köper något.
Det var lite om mitt första köpfria år. Hur tänker du om konsumtion? Har du något miljö- och klimatintresse?
Tack för att DU läser ❤ Om du vill läsa mer av mig, kolla in mina bok här, där den också går att köpa.
Regler köpstopp 2021? Det är redan den 10 januari och jag brukar varje år skriva om vilka regler jag ska ha för året när det gäller köpstopp. Som många vet tänker jag att ramarna kan se helt olika ut, beroende på vad man har för motiv till sitt stopp. För någon handlar det om miljö, för någon annan att skapa en ekonomisk buffert.
Mitt motiv för i år: förutom att jag vill värna om miljö och klimat så behöver jag köpstoppet för att “gå runt” i en osäker tid. Pandemin är inte över och jag märker en nedgång i uppdrag. Samtidigt: jag har velat ta det lite lugnare och inte varit lika på när det gäller införsäljningen av jobb. Hur vet jag om jag går runt? Vi håller precis på att uppdatera vår gemensamma budget här hemma och vårt första mål är att dra ner på fasta kostnader. Jag började också med mina egna: jag ringde mitt telefonbolag och kunde få en betydligt bättre deal, där jag minskade från 329 kronor i månaden till 169 kronor i månaden. Jag vill också betala av återstoden av min skuld (lite drygt 8000 kr) hos CSN och har precis nu skickat ett mail till dem för att få hjälp med det. Några fasta kostnader vi ser över är: bilen, larmet, comhem.
Shopping – inga nya prylar eller kläder. Att köpa kläder till min son, begagnat till 90 procent är okej i och med att han växer.
Inga nya skor. Men däremot ok att laga ett par skor som jag har ärvt av min svärmor. Över lag hoppas jag på betydligt mer av den varan i år: laga. Har bland annat lagat en av mina favorittröjor hemma: sydde igen ett hål och noppade bort alla noppor med en manick som jag lånat. Känslan efteråt: tröjan kändes som ny!
Ingen ny elektronik. Jag köpte min Samsung S8 via Inrego och jag tror den lugnt kommer hålla i minst två år till. Jag har en dator från 2012 som går som en smäck efter att jag gjorde det här.
En onlinetjänst igång i taget. Just nu har jag igång Netflix (och pausade precis Spotify) – det verkar som att Netflix blir en familjelösning (en skärm som vi delar på, kan säga att Pokemon går varm just nu) vilket gör att jag funderar på någon lästjänst specifikt för bara mig (så blir Netflix en familjekostnad). Vi får se var vi landar.
Äta ute en gång i veckan/fika en gång i veckan (totalt max två gånger i veckan mat/fika). Ganska lätt uppgift med tanke på pandemin. Ibland ska man ha det lätt med sina regler köpstopp 2021 🙂
Läsa böcker från biblioteket. Just nu en omöjlighet men jag hoppas att de kan öppna på ett smittsäkert sätt. Jag tänker också att jag i år vill stödja några författare med köp av böcker, eftersom jag själv vet hur mycket jobb det ligger bakom att skriva en bok! Plus att jag älskar att läsa. Sen har jag i dagarna lånat en deckare från en av mina grannar, så det är ju också ett sätt att få tillgång till böcker. Själv skulle jag behöva rensa en del, i och med att jag arbetar som journalist inom hälsa, så får jag en del böcker skickade till mig. Det här med rensning kommer jag nog att återkomma till. En bok jag skulle vilja läsa är Bli en miljönär.
Ätbara presenter. Jag tror, tyvärr, att många presenter träffar fel, för att det köps bara för att det förväntas av en eller att man har krav på sig själv att alltid ha med sig en present. Normen skulle behöva förändras. Sen: presenter och gåvor behöver inte vara av ondo, absolut inte, men jag tänker att väl valda tillfällen är bättre än att hela tiden köpa sig fram i relationer till andra.
Den fria 100-lappen. Jag tänker att jag skulle kunna ha en hundralapp per månad som är bortanför köpstoppet. Det betyder inte att jag ska köpa 12 nya onödiga saker, utan ha hundralappen mer som ett spelrum. Den här posten känner jag mig inte helt klar med, jag tänkte först att jag skulle kalla den för den fria tusenlappen, som då skulle gälla för ett år. Nu när jag har haft köpstopp en längre period, med start den 1a januari 2016, så är min generella känsla att jag har skapat mig en uppfattning om köp och konsumtion som gör att jag inte är jättesugen på konsumtionskarusellen. Vi får se var jag landar med det här.
200 kronor till Stadsmissionen per månad. Det är ju inte shopping, utan välgörenhet. Men vi vet också att den typen av konsumtion gör att vi mår bra. Det känns gott att göra gott, helt enkelt. Sen kan man förstås diskutera hur mycket och om 200 kronor är tillräckligt. Men just nu, för mig, känns det här fungerande för min ekonomi. Sen ger vår familj 30 kronor per månad till Naturskyddsföreningen också.
Så, jag tror det var alles? Eller saknas något tycker du? Sen behöver du själv anpassa dina regler köpstopp 2021, glöm inte det!
Vad handlar köpstopp om, egentligen?
Ja. Hade du frågat mig 2016 hade jag svarat: för att det är en kul utmaning. Och, ja, det är det. Men det finns förstås mer därtill. Jag vill öka på kunskapen kring ohållbar konsumtion. Vi befinner oss i en klimatkris. Den är inte sen, den är nu, och den kommer att påverka oss mer än vi i dagsläget kan föreställa oss. Jag vet att det är tufft att ta in, men det borde också ge bränsle till förändring. Det går att konsumera hållbart, även om det är på helt andra sätt än vad vi är vana vid. För mig är köpstoppet ett sätt att lyfta livskvalitet, utan att vi ska behöva tära på jordens resurser. Det är också en form av markering: att jag vill att saker ska ske på det hållbara sättet. Vi behöver en hållbar planet men också ett hållbart liv i stort. Många vittnar om hur vardagen inte räcker till och även om man gör sitt allra bästa så finns ändå stressen där. En stress som på lång sikt kan göra oss sjuka. Hög arbetsbelastning och höga inkomster är inte alltid bra, right? Vi behöver mäta på nytt sätt: vad är ett liv värt? Vad är 1,5 graders målet värt?
Så. Köpstoppet handlar om att uppmärksamma mig själv och andra på att vi behöver en förändring. Nu.
De globala målen sammanfattar ganska väl vad vi har att arbeta med. I måndags deltog jag i en panel med A Sustainable Start. Klickar du på länken så kommer du till Youtube-klippet från den morgonen.
HÅLLBAR JUL ~ Igår höll jag en workshop med Medborgarskolan, på zoom. Det var spännande, en del tekniska detaljer jag behöver justera (tack ni som var med för ert tålamod) men i det stora hela var det grymt! Jag fick med mig många bra idéer från deltagarna.
Givetvis vill jag dela med mig av min workshop, fast i bloggformat, mycket nöje, och du: kom ihåg att sätta din prägel när det gäller hållbar jul!
För dig som är intresserad av en riktigt fin hård klapp: in och köp Klimatglädje (har du köpstopp med strikta regler: låna på biblioteket).
Hållbar jul strategi 1: klapparna
Vad är en hållbar julklapp, det behöver vi definiera! – En hållbar klapp är något som går att försvara ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
Ge bort en bok som du själv läst, jag har en klimatbok av Pär Holmgren som jag tänkte ge till min pappa.
Hitta något begagnat, vi köper lego till vår son som redan är använt av någon. (Plus: hur många legobitar finns det i världen? Kan det vara så att alla bitar som behövs, redan finns??)
Slå in en olivolja, en matnyttig klapp!
Julbrevet. Skriv ett julbrev och berätta för någon varför relationen betyder något. Gör ett album med bilder som förklarar ens relation till en annan person, jag gjorde en sådan till min man 2014, där jag satte in bilder på oss två och skrev ett brev varje dag mellan 1a dec till 23 dec och sen klistrade jag in breven i albumet (obs! detta var innan vi fick barn och hade då oceaner av tid ;))
Skapa ett presentkort på en middag tillsammans.
Ge bort en reparation (årets medvetna julklapp), antingen att man gör den själv eller att man låter den lokala skräddaren hjälpa till. Jag hittade det här företaget som kan lösa en av mina reparationer.
Ge bort en massage!
Du kan också skapa en zerowaste-klapp, jag tänkte sy något som min man behöver (kan tyvärr inte avslöja då han tittar in här ibland).
Gör en lista på de personer du vill ge en gåva till. Fundera på vad de tycker om att äta, om de har någon särskild hobby som går att omvandla till en hållbar klapp, om det är någon partner eller familjemedlem som har favoritkläder som är trasiga, som du eller någon skräddare kan laga. Det behöver inte vara köpfria klappar alltid, stödj hållbara småföretagare om du kan, då skapas en hållbar jul även på annat håll. Kolla också om du har saker hemma som du själv inte använder, och se om du på något vis kan ge bort dem, men då ska de passa mottagaren också! En av deltagarna på workshopen, Elina, kom på idén att ge bort en matlagningskurs som hon själv tänkte stå för och lära ut. Så bra!
Strategi 2: inslagningen
Det finns jättemånga bra tips på hur man kan slå in på ett schyst sätt. När vi tänker efter: nyproducerat presentpapper, vad kräver det inte i termer av nerhuggna träd och elanvändning i produktion? Visst kan man återanvända presentpapper (men inte särskilt många gånger), men jag har hittat ett sätt som passar mig rätt bra, och det går att utveckla. Jag brukar slå in presenter i örngott.
Här nedan är en bild på mitt första paket med örngott:
Strategi 3: maten
När det gäller hållbarhet och mat finns det jättemycket att säga. Mat, hållbarhet OCH jul, där finns det verkligen flera perspektiv, inte minst vad gäller traditioner. Här kommer en handfull tips, men se dessa som guidningar och att listan inte är komplett. Mat är komplext, särskilt om vi lägger till våra känslor inför julen.
Hållbarhet och mat 1: laga inte för mycket mat, det är faktiskt bättre att maten tar slut än att det blir för många rester kvar. Blir det rester: dela med dig till resten av sällskapet. Gör en lista på det du vill ha med på julbordet och var redo på att dra ner på ambitionerna, vi kommer strax få läsa mer om det!
Hållbarhet och mat 2: se om mat som har hög klimatpåverkan kan bytas ut mot mer klimatmässigt hållbara alternativ. Själv vill jag laga dessa köttbullar som Jävligt Gott står bakom (recept). Det går också att köpa färdiga produkter, om man vill vara lite lat i köket: jag ska testa Yipin röra skagen.
Hållbarhet och mat 3: om du ändå vill ha några av de mindre hållbara alternativen: fundera på mängden, till exempel julskinka, går det att dra ner på portionerna? I Sverige äter vi rätt mycket kött och andra animalieprodukter per capita. Det är svårt att sikta in sig på att alla ska äta 100 procent växtbaserat (och det är inte allt växtbaserat som är bra, värt att notera!), däremot kan vi bli duktigare på att äta mer varierat och klimatsmart och dra ner på till exempel mängden rött kött (som är en viktig spelare i klimatmatchen).
Strategi 4: kroppen
Jag har arbetat några år som hälsojournalist och har alltid varit intresserad av den enkla hälsan och de små insatserna som gör stor skillnad. Det är lätt att man på julen sätter sig ner, och sen inte går upp och rör på sig. Svensken kan sitta upp emot 14 timmar per dag och nu har WHO kommit med nya rekommendationer.
Jag tror det finns mycket att vinna på att gå ut en stund på julen, varje dag. Att faktiskt få till sina steg och att bryta stillasittandet. Kanske också för att vi äter en hel del på julen, såklart, men också att vi genom rörelse blir piggare och orkar igenom hela julen. Själv har jag till och från lite problem med ryggen, så en julstretch kan också vara alldeles utmärkt att lägga till.
Du kanske precis har hittat hit till bloggen, men vet du, att jag skriver om köpstopp eller klimatfrågan är relativt nytt ändå. Tidigare skrev jag massor om vila, meditation och återhämtning. Det var så det började. Men det är klart att vi behöver ett hållbart sinne även på julen. Mitt sätt blir att gå bort en stund, där jag antingen umgås bara med mig själv eller att jag mediterar (jag mediterar med appen Mindfully, som jag testat i det här inlägget).
För många är julen inte alls så där mysig som man hade hoppats, det kan vara för högt ställda krav, relationer som puttrar på ytan, eller att man känner sig ensam. Hållbar jul blir något väldigt avlägset om vi ser till relationer som är skadade. Någonstans önskar jag att alla hade positiva känslor inför julen, men förstår ju att det inte alls är så alltid. Själv tycker jag det är tudelat, men det är en annan historia.
Så. Du får hemskt gärna lämna dina tankar, saknas något för hållbar jul? Har du något bra tips så dela gärna med dig. Och jag hoppas förstås att vi alla får en varm känsla inför julen och om den inte är det: fundera på hur du kan förändra det, för det går!
