Posts in "klimatetkanintevänta" tag / Page 2

Mina första femtio mil med lastcykel (el) – recension!

cykla med lastcykel

Cykla med lastcykel, så här hänger det ihop. Sedan 2018 har jag haft rejäl klimatångest när det gäller bilkörning. Inte vilken bilkörning som helst, egentligen. Utan den som är onödig när det finns andra alternativ. Vi bor ju i en förort till Stockholm, det går liksom inte att motivera koldioxidutsläpp när man i princip har nära till allt och en kollektivtrafik som fungerar. Sen har vi förvisso Corona, så där finns förstås en anledning att se över sitt resmönster och med vad man reser.

En sak till: det kanske inte alls handlar om att ALDRIG köra bil mer, utan om att hyra bil de få gånger som det behövs, för sådana stunder kan komma. När vi köpte vår bil 2015 hade jag i princip ingen aning om klimatfrågan (jepp, helt sant) och jag funderade inte så mycket på bilens avtryck. Sen kom sommaren 2018 och livet förändrades nästan över en natt, eller åtminstone över den period då jag skrev min bok vars process blev en slags grundkurs i klimatfrågans innehåll.

Köpa en rätt så dyr ellådcykel, är det klokt?

Att transportera sig i vardagen kan ändå bli en rätt stor post vad gäller tidsåtgång, det argumentet köper jag direkt. Och jag vill också skriva: jag förstår varför man har bil, sett ur ett funktionsperspektiv. Jag fattar hela den där biten om vardagspussel, handling, hämtning, lämning och allt däremellan.

>>Här kan du läsa om när testat att handla mat med buss.<<

Handlat, efter gymnastiken.

För en tid fick jag upp ögonen för lastcykel, driven med el (du måste själv trampa för att elen ska gå igång). El är också en resurs som dessutom kan vara kopplad till klimatutsläpp, så att vi förstår hela bilden. Och cykeln ska ju också produceras, vilket säkerligen har ett avtryck. Men om vi gör en livscykelanalys på en bensinbil kontra en elcykel tror jag vi kommer se stor skillnad.

Ni vet ju (?) att jag har haft långt uttalat köpstopp, så jag har kunnat spara pengar, och det kom väl till pass nu. I juni köpte jag en lastcykel och började cykla direkt. Den första resan blev från stan till Vendelsö. Det var en upplevelse! Jag har haft problem med cykeln vid ett tillfälle, men företaget skickade ut en tekniker hem till mig, trots att butiken hade sommarstängt och teknikern fixade problemet på en gång. En gång cyklade jag också in den till stan för att de skulle kolla på ett ljud som uppkommit efter reparationen, det var en enkel justering som skulle göras, vilket de gjorde kostnadsfritt. Överhuvudtaget har kommunikationen varit toppen och jag har känt mig trygg rakt igenom. Jag har tecknat en försäkring på cykeln, ungefär som man gör på en bil, men betydligt billigare (1500 kr på ett år). Det man ska komma ihåg när man köper en lastcykel eller annan elvariant är att den behöver tas om hand, och det bästa är att hålla den ren. Jag och lilleman har rengjort cykeln och smörjt kedjan tillsammans och det är snart dags igen. Jag vill ju att den ska hålla riktigt länge.

Ja, en kommentar kring priset. Cykelns pris innebär en investering på mycket pengar, men jag får också vad jag betalar för. En bil kostar också mycket pengar. Skulle vi köpa en elbil, ja, det säger sig självt.

Vi har cyklat 50 mil med lastcykel

Vi har cyklat 50 mil på cykeln tillsammans med lilleman. I somras cyklade vi till Lasse Maja parken i Skogås. Till Tyresta flera gånger. Till Haninge för att besöka biblioteket. Tyresö där det finns ytterligare en lekpark. När jag hämtade hem cykeln från stan tog jag med mig lilleman, så att han fick åka hela vägen tillsammans med mig och se både staden, Nacka och Älta. Jag har handlat 5-6 gånger på stormarknaden. Skjutsat till både fotboll och gymnastik. Det är inte bara transport, det är också att få vara ute, röra på sig, visa saker för barnet utan att behöva leta parkering till bilen. Att slippa tänka på parkering är en absolut fördel, men också friheten, att ta sig till ett naturreservat 7 kilometer bort, på enkelt sätt.

Bil vs lastcykel. Vi skapar Transportpotten!

Vi har en bil. Som kostar oss en hel massa pengar. Och. Den. Står. Still. Just nu har jag hyrt ut bilen (till en kompis kompis) och har tagit bilder på den. Vi ska sälja den (för den kommer minska i värde och snart blir det väl elbilsrevolution) och för pengarna kommer vi:

  1. Köpa en vanlig elcykel till min man
  2. Skapa en transportpott

Kostnader för bil på årsbasis

Försäkring: 4236 kr
Skatt per år: 360 kr
Besiktning: 500 kr
Däckbyte: 500 kr
Service: 4000 kr

En transportpott innebär att vi kommer hyra bil de få gånger vi använder bil. Eller låna min mammas bil. Eftersom bilen idag kostar oss 9596 kr per år, så innebär det att om vi säljer bilen så kan vi lägga motsvarande summa i en transportpott. Även pengarna från försäljningen kommer läggas i den potten, exklusive elcykeln till min man. Akuta resor då, till exempel om barnet behöver komma till sjukhus? Jag tänker taxi då. Och jag tänker att en sådan resa eventuellt går att få tillbaka på den barnförsäkring som vi har.

El är också en resurs

Jag brukar säga att den bästa kilowattimmen är den som inte används (eller det bästa koldioxidutsläppet är det som inte görs). Och den utgångspunkten har jag fortfarande. Det betyder att även med en ellådcykel behöver man tänka resurssmart. Om vi är sena till förskolan och vi tar cykeln istället för att gå, då brukar jag försöka ta handlingen i samma veva, eftersom affären ligger bredvid. Och man behöver inte alltid maxa med helassistans på cykeln, utan använda benstyrka istället. En annan sak är att också att se över sitt elavtal, och försöka välja så kloka elkällor som möjligt. Men som sagt, även “ren” el kräver resurser och i vissa fall: utsläpp. Jag har skrivit massor om el i min bok Klimatglädje, du kan se hur boken ser ut här.

Men om något händer då?

Det finns i mina ögon ett problem, och det är om jag får punktering eller om cykeln på något vis går sönder. Jag håller på att kolla på olika lösningar för det, så att jag vet hur jag ska hantera en sådan situation om den uppkommer. Det vore toppen med en “mobil” cykelreparatör och faktum är att jag är på väg att hitta en sådan. Som en tjänst man kan beställa. Det jag får göra i värsta fall är att låsa fast mina lastcykel, ta ut batteriet och sen ta mig hem på annat vis. Vi har två personer i vår familj som äger släp så att jag tror att med lite hjälp så kommer det gå. För fördelarna väger helt klart över. Så här efter femtio mil är jag supernöjd med hur jag transporterar mig, både när det gäller utflykter, handling, skjuts.

Ps. Det har varit en lång process. Det här med bilen händer inte över en natt, inte ens för en klimatförespråkare. Jag tänker att det är så med mycket, när det gäller förändring. Att man behöver få ha tid på sig, att tänka, jämföra, fundera.

3 klimatpärlor just nu: Reformaten, Våra barns klimat och…

Vet du, det finns så mycket i klimatfrågan som är intressant. Frågan är var man ska börja, eftersom den faktiskt sträcker sig långt. Allt vi gör, går att koppla till klimatet. Jag tänkte plocka tre klimatpärlor och ge dem till dig!

Reformaten – en katalysator som vill kraftansamla

För bara någon månad sen upptäckte jag Facebook-gruppen Reformaten. Lite enkelt uttryckt vill de förändra matsystemet, från jord till bord.

reformaten

Reformaten lanserade akutkonferensen Låt inte maten tysta mun, som jag deltog i. Många talare på plats, och här är några av de saker som jag tar med mig:

  1. Elin Röös, forskare SLU, hade tre svar på hur vi ska röra oss mot hållbarhet: produktionsförbättringar, konsumtionsförändringar och matsvinn. Det vill säga: hur vi producerar maten är starkt kopplat till exempelvis användning av fossila bränslen. Samtidigt pekade hon på att lantbrukare många gånger inte har det ekonomiska utrymmet att göra klimatsmarta investeringar. Konsumtionsförändringar: vad du och jag har på tallriken avgör miljöavtrycket, vi behöver äta en större andel växtbaserad mat. Matsvinn: well, du vet alldeles säkert vad det handlar om: minska! Elin pekade också på att lösningar kan samexistera och att vi ska prata med varandra, inte debattera.
    PS. Jag intervjuade också Elin Röös i min bok!
  2. Katarina Luhr, miljö- och klimatborgarråd i Stockholms Stad, gav exempel på skolor som serverar till stora delar vegetariskt. Matstrategin i Stockholm är: god, hälsosam och klimatsmart mat. I staden serveras 150 000 portioner mat per dag, så det är klart att det går att göra skillnad.
  3. Jens Persson, kommunikatör för Miljödepartementet, gav oss en inblick i EU, Bryssel och talade bland annat om den lobbyism som finns. Han menade också på att förslag som kommer från folkrörelser skulle kunna få ett genomslag, även om det känns svårt att nå igenom. Min tanke är att klimatfrågan behöver fart, och att folkrörelser och opinion kommer vara det som trycker på och får saker att hända. Dessutom behövs flera sådana, ju fler desto bättre: Fridays for future, Reformaten, Våra barn klimat som jag nu tänker skriva om!

Våra barns klimat

Det tidigare Föräldravrålet har bytt namn till Våra barns klimat. Jag har följt dem ett tag nu, och deras arbete handlar bland annat om ett upprop, där också du kan skriva på. De bildar opinion och hjälper vuxna att engagera sig för klimatet.

Klimatkommunikation – mitt nya intresse!

Det var en blänkare på Facebook, där jag surfade in på det här Youtube-klippet. Och ja, jag tittade på hela programmet, på en timme och 20 min.

Det jag främst tar med mig är “berättelsen om klimatet”, hur berättar vi? Jo, vi kan utgå från olika målgrupper: för en del är det mer intressant att tala om grön ekonomi än om smältande isar. Andra går igång på de existentiella frågorna kopplade till klimatet, då är det där vi ska lägga krut. Per Espen Stoknes tar upp fyra sätt att berätta, beroende på vem man berättar för. Med är också Johan Rockström, Tina-Marie Qwiberg och några till! Samtalet leds av Martin Hedberg.

Annars då? Jo, det är bra. Jag har ju tidigare bloggat om mina tankar inför hösten, och jag försöker hålla mig till planen. Jag glor på min paprikaväxt, eftersom jag är så fascinerad över att den har tre frukter som växer. Lite oklart hur jag ska göra nu med den, i och med kallare väder. Väder ja. Jag behöver komma ut en sväng, sitter i soffan och har skrivit det här inlägget men nu längtar jag efter skog. Det är inte lätt att leva lugnare när allt i vår kultur säger att vi ska tuta och köra. Samtidigt läser jag inlägg om människor som tröttnat på zoom och skulle helst göra annat. Vi har en stark kultur i hur vi ska tänkas leva våra liv, men det är inget som säger att den har rätt.

Så lyckas du med köpstopp. 8 frågor för att hitta rätt.

SÅ LYCKAS DU MED KÖPSTOPP. Jag går förbi den där tvålaffären. Det doftar gott även utanför. Det blir som en riktig aromaterapisession att stå där en stund. I julas fick jag en produkt därifrån av min man, som jag använde upp på någon månad eller två. Det var faktiskt njutning. Och jag har tänkt att jag ska köpa en till, vid tillfälle. Men inte nu.

Varför? Jag tänker att man kan ställa frågan så här istället: om du köper den nu, varför gör du det? Och jag har inget svar på det. Att säga att jag tycker om något räcker inte som argument, eftersom jag vet att känslan är flyktig. Så jag går vidare den här gången, likt många andra gånger. Och livet är härligt ändå.

Handlar det om impulskontroll? Ja det tror jag nog, jag har hållit på så här i några år nu. Varför är det viktigt med den kontrollen? Det är inte kontrollen i sig som är viktig. Det är den stora bilden som är viktig. Historien om våra liv, det är den som är viktig. Om hur vi vill leva våra liv, vad vi vill fylla dem med och hur vi vill känna. Det är därför jag kan stå och dra in doften och sen gå vidare, jag ska ju faktiskt nånstans.

Så lyckas du med köpstopp: hitta ditt varför!

Vi skippar hela den där harangen om att tukta sig själv och ha impulskontroll. Låt oss fokusera på det roliga istället. Lägg bort plånboken för en stund. Berätta för mig vem du är och vad du tycker om, har du något du vill lära dig? Är det något du saknar i livet? Vad får dig att känna värme inombords? Vem tycker du om att umgås med? Var hittar du energi någonstans? Vad mår du bra av, skulle du säga?

Jag provar, sen kan du göra också om du vill.

Vem är du?
En människa som vill vara ute, hela tiden och trampa mig framåt. Ja alltså jag tycker om att röra på mig. Jag har ju en kropp.

Vad tycker du om?
Mat och naturen. Och jag sa ju det: att röra på mig. Alla årstider. Regn, snö, sol och vind. Jag älskar ju också att skriva. Hela tiden. Och läsa, nu när jag kan (varför jag inte kunde? Läs mer här). Människor men också ensamhet. Ibland tycker jag om att känna saker också. Typ känslor och så.

Vill du lära dig något?
Lite mer om odling (här är anledningen varför). Laga ett trasigt cykeldäck. Mer om hur jag lagar växtbaserad mat. Laga kläder.

Saknar du något i livet?
Inte just nu. Men lite tålamod skulle inte vara fel 🙂 Jo förresten: jag saknar mindre koldioxidutsläpp i världen.

Vad får dig att känna värme inombords?
Mitt barn. Naturen. Kalla bad. En god natts sömn. Meningsfulla aktiviteter. När jag tittade på den här dokumentären blev jag varm.

Vem tycker du om att umgås med?
Mina vänner, Sven och jag försöker ses en gång i veckan. Min familj.

Var hittar du energi någonstans?
I skogen.

Vad mår du bra av, skulle du säga?
Att vara närvarande, även när det är svårt. Att få vara mycket ute i naturen och röra på mig, promenader och kalla bad. Gärna balans mellan att vara med människor och vara utan människor. Jag vet. Det låter sådär. Men vi gillar alla olika.

Mitt varför till köpstopp är att kunna hitta frihet i vardagen, att inte belasta mig själv med ett måste, när det gäller inkomst till konsumtion utöver det mest nödvändiga. Jag vill tacka ja till saker som inte behöver kosta pengar, helt enkelt. Sen är jag inte absolutist, i somras köpte jag en ellådcykel som jag sparat till länge. Det handlar inte om att vara svart eller vit med sitt köpstopp, men däremot handlar det om att välja så nära sina egna värderingar som möjligt. De hittar jag bland annat i svaren häruppe.

Mer läsning om köpfrihet

Guiden för 2020 – hur du kan genomföra ett köpstopp
Men om vi inte handlar, blir folk inte av med jobben då?

Sluta köpa onödiga saker

Att aldrig sluta prata

Något som jag alltid tyckt varit roligt, kanske extra med tanke på mitt nykläckta intresse för klimatet, är att prata radio och pod. Det jag inte hunnit med är att dela de senaste avsnitten här på bloggen, eftersom jag hade lite av en kris nu under våren. Men varför inte dela två nu, som tips på sommarlyssning? Jag tror på det!

Allra senast var jag en liten del av ett program som heter Kjells Agenda, och ja, jag pratade köpstopp. Kloka Katarina Graffman pratade om skam och också hur komplex situationen är, när vi både kan ha en klimatkris och en ekonomisk kris samtidigt och hur vi behöver bestämma oss för vilken värld vi vill bygga.

Sen så var det Heja Framtiden, med Christian von Essen. Min bok Klimatglädje fick extra mycket plats och därtill lite småkluriga frågor som gjorde att hjärncellerna fick jobba på!

Här kan du klicka vidare till ett inlägg med ytterligare en podd och ett radioprogram som jag gästat (länkar finns långt ner i inlägget).

Har du något som du lyssnar på just nu?

Mått på livskvalitet

Ute till skogs är livskvalitet för Emilia

Svårt det där – men kanske egentligen: rätt basic, att vi själva skapar en mall för livskvalitet.

Eller?

Jag vill lägga till en liten tanke. Och det är att DIN livskvalitet inte är någon annans. Och någon annans livskvalitet är inte din. Jag tänker att vi tittar på varandra. Vi har en kultur som gör att det är gruppen som agerar på olika saker, mer än individen själv. Förstår du vad jag menar? Det finns helt enkelt en gruppmentalitet som spiller över på individuella val. Jag tittade nyligen på ett TEDx Talk med Katarina Graffman och det är därför jag snöat in på det här med grupper och kulturer.

Ute till skogs är livskvalitet för Emilia
Inte otippat va? #skogen

Jag är själv intresserad av att vara disruptiv i mitt sätt att se på livskvalitet. Men givetvis är jag en del av den stora gruppen och dras med, både i sociala medier och på marknaden. Där ägs nämligen livskvalitet av en massa andra människor, företag och ja, grupper också. Det som gör mig bestört, jo, det är när unga människor exponeras för ett ganska snävt ideal för livskvalitet.

Där idoler inte bara är idoler för att man gillar musik eller en tv-serie, utan idoler är idoler för att de har en stor följarskara, för att de skapar egna produkter och tjänster och att genom köp så ska livskvaliteten säkras. Välj ett mobilskal med fräscht mönster och ditt liv blir komplett, om så för en stund eller för en vecka, för då kommer nämligen nästa grej.

Isabella Löwengrip var med i Skavlan för ett bra tag sen och tog upp det excelark som hon använder för att kunna sälja så bra som möjligt till sin publik och hur hon planerar sina inlägg efter det. Jag säger inte att det är fel, hon driver företag där logiken handlar om att sälja, men jag säger att det behöver finnas en bredare tolkning än att hon, och många andra, bara kränger produkter.

Ta med lite frukt när du är ute. Enkelt att skapa livskvalitet
Ett äpple och du kan vara ute lite längre….

Låt oss då fundera på vad livskvalitet är. Och för vem. Jag utgår från ett väldigt snävt perspektiv här – nämligen vad som skapar livskvalitet när man väljer att delvis ställa sig utanför marknadslogiken. Som ni vet praktiserar jag en köpfri livsstil, där mina utgifter inte är noll som många tror, men som är begränsade (du kan läsa om mina regler här). Och den köpfria livsstilen kommer någonstans ifrån, det är inte så att jag bara började, utan precis som du går jag med en livshistoria. Jag tänker att mina tidigare livserfarenheter med dålig hälsa gör att jag idag uppskattar nästan precis allting (ok, inte när jag ibland har dålig nattsömn). Jag tänker att jag ska motivera för dig varför jag väljer vissa saker i livet, och hur det är kopplat till livskvalitet.

Mina 5 källor till livskvalitet

Livskvalitet 1: Frihet. Det finns något som är otroligt stärkande. Och det är att känna sig obunden, fri och med möjligheten att själv bestämma. Därför är drivandet av eget företag livskvalitet för mig.

kaffe på termos är livskvalitet
#kaffe. En egen kategori livskvalitet

Livskvalitet 2: Rörelse. I skrivande stund har jag ohemult ont i ryggen, men trots det vill jag slå ett slag för fysisk aktivitet – det är verkligen något som ökar på min livskvalitet. Har du läste Anders Hansens bok Hjärnstark, då vet du vad jag menar!

Livskvalitet 3: Läsa och lära. Och hitta en bok som tar över ens närvaro och bjuder på nya världar – det är livskvalitet eftersom vi faktiskt får uppleva något nytt. Samma sak när vi läser och lär oss något – det gör i alla fall mig glad!

Livskvalitet 4: Stillhet. Varför? Jag tror jag är lite av en introvert och HSP. Jo, det är konstigt på ett sätt, med tanke på hur social jag är. Men, är det något jag uppskattar så är det ensamtid, tystnad och naturen. Jag har sociala talanger, ja. Men jag behöver även den andra sidan av myntet.

Livskvalitet 5: Långsamt liv. Förra året var fantastiskt på många vis. Jag sålde in en bokidé, genomförde hela bokprocessen, lanserade boken och gästade morgonsoffan, radio och tidningar. Parallellt: några till projekt. På julen kom den stora tröttheten – och jag har nu haft tre olika hälsorelaterade tillstånd – alltifrån rygg till halsont. Att vara hållbar går inte alltid, men strävan finns där. Så årets ord är måttfullhet och jag praktiserar lite det som den här bloggen en gång i tiden handlade om: vila och långsamt liv. Men vad gör det till livskvalitet? Jag tänker att det finns ett lugn där, som gör att närvaro blir lättare, att livet blir väldigt mycket här och nu.

När jag skriver den här listan kan jag inte annat än säga att dessa 5 har stark koppling till klimatfrågan, på individnivå. Lite enkelt – de kräver inte så mycket utsläpp och förhoppningsvis tar jag mig också tiden att vara mer klimatsmart, när jag till exempel lever lite långsammare. Det finns försök, där man har tittat på kopplingen mellan livskvalitet och egna satsningar för klimatet – och inte särskilt förvånande: man tycker livet blir rätt härligt. Det går nog också hand i hand med att leva efter sina värderingar. Sen kan det förstås vara bökigt med en del förändringar – men så är det ju med allt i livet, eller hur?

1000 kronor senare blev en ny dator – om elektronikavfall.

elektronikavfall - bild på dator som lagats

Det jag berättar nu hände i somras och jag har verkligen sett fram emot att dela detta med dig. Det började med att jag skulle uppdatera min dator från 2012 med ett nytt operativ och bakgrunden till det är att jag vill kunna livesända med en dedikerad systemkamera. För att kunna uppgradera operativet ville jag först säkerhetskopiera min filer.

Tog i för hela slanten

Under kopieringen fick datorn arbeta hårt. Vid ett tillfälle kopierades 28 000 filer och den höll på i tolv timmar. Någon dag senare upplevde jag att datorn var väldigt seg. Sen gick den helt plötsligt inte att använda. Pulsen gick upp vill jag lova, eftersom jag skulle börja redigera min bok dagen efter.

Vi lyckades rädda min mapp för 2019

Jag blev lite orolig, för en av de viktigaste mapparna låg fortfarande kvar på datorn. Vi lyckades, eller ja, min man lyckades, koppla samman min dator med sin och då kunde vi få över det som saknades. Det lustiga var att en av mina kunder bad om en back up-fil för ett jobb jag gjort och givetvis låg denna back-up precis i den mappen, pju!

<< Emilia har skrivit boken Klimatglädje – läs mer här länk till Adlibris>>

“Jag måste ha en ny dator. Eller?”

Ni som följer mig vet att jag har en stark känsla inför den klimatkris vi är i. I somras läste jag rapporten Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner och den talade sitt tydliga språk. Elektronikavfall är en riktig klimatbov. Om vi kan förebygga och inte handla elektronik lika ofta, och också se till att vår uttjänta elektronik hamnar på rätt plats, så har vi mycket att vinna.

De högsta koldioxidbesparingarna genereras genom förebyggande av textil samt av elektriskt och elektroniskt avfall. Ett kilo undvikt el-avfall genererar i genomsnitt en besparing på 40 kg CO2e vilket motsvarar 300 km körning med en genomsnittlig personbil. (s. 5 från rapporten)

“Jag vill veta mer om elektronik!” – kika på Evelina Utterdahls artikel (på engelska) om e-waste.

Läs Evelinas artikel om e-waste! Bild från www.goclimateneutral.org

Men så tillbaka till det faktum att jag står utan dator. Min instinkt är att vi måste lösa det här snabbt. Jag börjar resonera med mig själv att “datorn är gammal” och börjar surfa runt för att se om jag kan köpa en återtillverkad dator. Inte helt lätt, och leveransen tycks ta ett par dagar. Jag erkänner villigt att jag börjar bli, vad ska man säga, stressad!

Visste du att det finns stora soptippar med bara elektronikavfall? Kolla in den här dokumentären från UR play.

“Din dator är väldigt bra!”

Min man börjar kika på datorn. Och han blir förvånvad.

– Din dator, trots att den köptes 2012, har väldigt många bra funktioner.

Han listar det som är bra och jag börjar fundera. Tänk om vi kan laga den på något sätt? Vi börjar undersöka vilka möjligheter som finns. Jag erkänner en sak: min man är PC-tekniker, så han har viss datorvana. Han kommer fram till en hypotes om att det är hårddisken som tagit stryk. Vi börjar titta på vilka alternativ som finns att köpa. Han hittar en och en vecka efter datorkraschen köper vi en ny hårddisk, som dessutom inte är mekanisk utan snäppet mer rolls-royce. Den kostar cirka 900 kronor. Han monterar den. Och sen installerar vi Windows 10, som var vår ursprungliga idé.

Det funkar!

När vi kör igång datorn är det flera saker jag verkligen uppskattar

  • den startar fort – och går smidigt när jag loggar in.
  • jag har inget material på min “nya” dator (eftersom vi tog över det till en annan dator), vilket ger en skön känsla, som om den var ny. Jag tänker att det är bra att hålla lite ordning på grejerna som man har på datorn.
  • jag känner mig som en miljöhjälte och blir sjukt peppad på att ha den här datorn så länge jag bara kan. Som en utmaning. Den är 7 år just nu. Mot 2022?
elektronikavfall bild på dator som lagats
Hur nöjd kan man bli? Väldigt!

Om jag nån gång 2022 behöver en ny dator

Så kommer jag att köpa en återtillverkad. Det finns ingen anledning att köpa nyproducerat. Det finns företag som tar in elektronik och genom en industrialiserad process ser de till att grejerna funkar ordentligt och därutöver så säljer de dem med garanti.

Du kan läsa om när jag besökte företaget Inrego i Täby, och hur processen för en återtillverkning av mobiltelefon går till.

Läs min artikel om besöket hos Inrego

Och så ett sista tips – kolla på dokumentären Giftigt skrot till salu, Uppdrag Granskning på SVT Play.

Hur ser du på elektronik? Kan du tänka dig att köpa begagnad?

« Newer Posts Older Posts »