Sociala medier. I var mans ficka. I var mans huvud. I mitt flöde. I mitt liv. Av min tid. Jag är inte evig. Är du? Mot bakgrund att jag upplevt stress, känt mig ofokuserad, trött hjärna och en längtan till lärande med djup i, skriver jag denna serie om digital disciplin. Ett av mina mer långsiktiga mål är också närvaro. Vilket jag upplever svårt – när det hela tiden finns nytt att upptäcka. Men måste man sluta med sociala medier? Nej, men man behöver förfina sitt sätt i hur man använder dem.
Det här är första delen i min serie om digital disciplin.
När är jag digital? Om utrymme för digitalitet.
Facebook.
Jag är på Facebook. Ofta. Det är kul, men det finns också en baksida. Ni kanske minns när jag skrev Hjärntrötthet den nya Facebook-sjukdomen?
Uppsidan är: upprätthålla relationer som är intressanta och viktiga. Det här med “dark social” har fått min uppmärksamhet. Det vill säga, att vi gärna vill “vara ifred” med varandra på sociala medier, och skapar chattar och grupper där vi kan dela med utvalda. Elin “Teknifik” Häggberg har nyligen skrivit ett siande inlägg om sociala medier 2018, och det var bland annat därifrån jag började fundera på flödet – och på vad jag lägger min sociala medier-tid på. Dark social känns mer värdefullt, än offentliga tummen upps.
Nersidan är: tyvärr, min skrollning på måfå ger mig sällan någonting. Visst, det finns material som jag vill läsa, men oftast är jag inte sugen när jag bara skrollar (“jag läser det sen”). Det är som att skrollandet i sig försöker leva upp till min hjärnas dopaminsug. Men resultatet? Ännu mer rastlös och ibland irriterad. Och dessutom: en insats av tid som inte ger mycket tillbaka i termer av output.
Gör om, gör rätt: att prata med människor, att interagera – fortsätta med det. Att skrolla och slänga tummen upps åt höger och vänster: not so much. Undersöka vilka grupper jag vill synas i.
Målet: hålla kontakt, knyta kontakt, tala om sådant som ligger mig varmt om hjärtat (temat är förstås hållbar livsstil och lifedesign). Men också söka upp den information som jag vill lära mig mer om – istället för att matas med diverse.
Instagram.
Kanske det mest skrollbara som finns. Jag är där ofta, men också utan riktning.
Uppsidan: någon form av omvärldsbevakning (vilket också gäller Facebook) är möjlig, och också kollen på vad ens nätverk gör. Jag postar på mitt eget konto, vilket gör att människor får upp ögonen för min blogg (jag fick världens finaste kommentar på Instagram igår, så ni förstår ju själva). Det pratas mycket om engagemang just nu – och jag kan hålla med om att när det engageras – då är det mycket roligare.
Nersidan: när jag bara skrollar. Vad letar jag efter egentligen? Det är samma nersida som med Facebook, det blir varken hackat eller malet. Och tiden som käkas upp – den skulle jag kunna använda på annat vis.
Gör om, gör rätt: Min inre röst säger: “söker du engagemang? Se till att engagera själv – både i termer av vad du postar, men också hur du talar med andra.”
Målet: Ha ett syfte med min Instagram. Vad är det jag vill uppnå? Jag vill gärna nå ut med mitt budskap om hållbar livsstil, men jag vill också ge uppmuntran till dem som gör bra saker. Engagemang föder engagemang!
LinkedIn
Ni kanske inte tror mig – men det här är mitt favoritställe, när jag väl är på plats.
Uppsidan: LinkedIns innehåll är ofta av karaktären att man ska lära sig något, och också bra för omvärldsbevakning. Jag uppskattar att det finns en professionell ton, och att det finns de som bloggar direkt i verktyget.
Nersidan: med risk för att upprepa mig: skrollandets konst imponerar inte på mig. Det här syftesfria sättet att spendera tid på behöver uppgraderas. Sen har jag svårt att veta hur jag själv ska bidra, eftersom jag är rätt spretig i mitt företagande – jag gör många olika saker. Men jag tror jag kan formulera för mig själv, där min närvaro blir bättre.
Gör om, gör rätt: bort från skrollande – fram med interaktion, bidragande och läsa sådant som gör att min riktning blir framåt!
Målet: knyta kontakter som jag kan hjälpa, eller som jag kan bli hjälpt av. Det finns också ett visst mått av varumärkesbyggande på LinkedIn – och jag har satsat på min profil, både bilder och beskrivning. Bidra blir ett mål som jag kan uppfylla längre fram.
Bloggen. Bloggar.
Jag både bloggar (obviously) och läser bloggar. Om man tittar på ovan resonemang så är detta mina konklusioner:
Uppsidan: Att få kika in i någons liv – bli inspirerad, förvånad, klokare, intresserad.
Nersidan: Att jag sällan lämnar spår efter mig.
Gör om, gör rätt: Jag vill ha en plan för mitt läsande, och det ska gå bort från det slentriana.
Målet: engagemang föder engagemang – jag vill gärna visa uppskattning för de bloggar som jag läser, eftersom jag själv uppskattar när människor lämnar avtryck.
Jag läste hos Jennifer Sandström, om hur hon tänker kring sitt bloggande, kring känslor och mycket mer. Just det här med att vara superdigital – vad har de för konsekvenser? Hon länkade också till en artikel som jag läste, och den var intressant utifrån ett kritiskt perspektiv på sociala medier.
Sluta med sociala medier?
Nej, jag tror inte det behövs, faktiskt. Jag vill inte det – för som jag själv märker så finns där gott också. Så balans is everything. I nästa inlägg i denna väldigt digitala serie, skriver jag om Fokus: att interagera istället för att konsumera. Här kan du läsa mer om hur jag tänker kring serien om digital disciplin.
Hur ser ditt digitala liv ut? Mer eller mindre av något – vad ligger på din digitala beteende-önskelista?
