Posts in "Företagande" category

Frihet är min bästa lön

frihet eget företag

Driva företag – tjäna pengar, självförverkliga sig själv? Kanske det som vi företagare oftast förknippas med. Den där drivkraften att göra mer, skapa nytt, utforska, agera, och inte minst: jaga debiterbar tid. Men så insåg jag precis. Att frihet är min bästa lön, och min största drivkraft. Och det är precis det som mitt inlägg kommer att handla om.

Varför startade jag företag, egentligen? Jag trodde nog aldrig att jag skulle göra det för alltid, men har nu insett att det passar mig så himla bra. För mig skulle det snarare vara läskigt att ta en anställning. Jag är nämligen oerhört bortskämd med att själv välja precis vad jag vill göra, och när jag ska göra det. Jag är mig själv trognast, helt enkelt. Och dessutom passar det mig på flera sätt, exempelvis har jag inga problem med att sälja in mina tjänster, en av de saker som många förknippar med knepighet.

frihet eget företag bild från Nynäs Havsbad
Några dagar off duty. Fast att driva företag, det släpper jag aldrig helt. En bra kombination – frihet och företagande. Bilder från helgen retreat i Nynäshamn.

Jag kan förstå, att om man aldrig drivit företag, så kan det vara skrämmande. Du ska sköta allt själv, inte minst införsäljningen av jobb. Och jag ska inte sticka under stol med att jag hade några hundår först. Jag jagade som aldrig förr, och fick nästan ingenting sålt. Men jag lärde mig oerhört mycket. Som jag idag kanske tar för givet. Hur man tar kontakt, hur man presenterar sina tjänster, hur man tar betalt, hur man upprätthåller en kontakt. Det som också varit viktigt är att bygga det där som så fint heter “personligt varumärke”. Idag tar jag ofta uppdrag där jag ska agera som avlastning för företag när det gäller innehåll och sociala medier. Det gör att jag vill uppfattas som en trygg och trovärdig person, som är leveranssäker.

Men nog om det. För det som verkligen driver mig är friheten. Att arbeta närsomhelst, varsomhelst. Eller inte alls, om det är det livet vill mig. Igår hann jag med ett kort, spännande samtal med en av mina uppdragsgivare, för att nästa stund ligga med magen neråt på en massagebänk. Och för mig spelar det ingen roll när jag arbetar, det kan vara på dagen, kvällen, helgen. Så länge det passar mitt liv, så är jag väldigt nöjd. Och det innebär också att jag kan ta mig loss, både när det gäller vardag med lämningar och hämtningar, men också som igår och idag: då jag tagit friheten till Nynäs Havsbad för att njuta av livet.

frihet eget företag
En stunds avkoppling för en rätt så pimpad hjärna. Det innebär ny energi. Sen kan jag skvallra om att sconesen och fikat på Nynäs Havsbad på helgerna är outstanding!

Så om jag sammanfattar: därför driver jag företag.

Friheten. Den gör att jag blir mer kreativ, mindre stressad och glad!

Det är roligt. Hela processen egentligen. Att komma på en idé, där man ser att det finns ett behov, paketera det och ta kontakt. Jag gillar också att skriva offerter och inte minst kundvård, där jag jobbar mycket med ett bra bemötande som är personligt och minnesvärt (jag hade en period då jag skickade analoga hälsningar på fina kort när det var högtider, vilket uppskattades mycket!). Däremot har jag lejt ut bokföring, deklaration och sådant som egentligen tar tid men är rätt tråkigt.

Omväxlingen. Jag gör ganska många olika saker i mitt företag. Det började med artikelskrivande, men den branschen har helt ändrat sig med sämre villkor för frilansare. Så jag har istället gått mer åt sociala medier (skapa innehåll + hands on arbete) och en del kommersiella texter (advertorials). Sedan förra året skapar jag också onlinekurser åt företag, där jag bland annat fick ett större uppdrag för HSB. Det som tillkommit mer och mer är att jag profilerar mig som moderator – så oerhört roligt att få träffa människor live och ge dem min fulla närvaro och bjuda på bra intervjuer. Nu i april kommer jag att köra fyra dagar på mässan Gastro Nord, och sedan är det uppstart med Allt för hälsan, där jag både bygger program samt modererar scenen Pratbubblan. Men tillbaka till det här med omväxling: det gör att jag sällan har tråkigt på jobbet.

Mötena. I alla sammanhang – att få träffa människor som på något vis har en del i mitt arbete – det kan vara kunder, personer som jag ska intervjua. Men det kan också vara frilanskolleger, såsom Vandringsbloggen, och många fler.

Möjligheten till att satsa på andra saker också. Med fast anställning ska du oftast vara på plats. Som frilans kommer frihet under ansvar, men också möjligheten att kultivera saker såsom återhämtning, motion, skrivprojekt och mycket mer. Jag har yogat sedan den 5 februari 2018 varje dag förutom tre spridda dagar. Jag är ute mycket. Jag lagar middagsmaten kl 11.00 på förmiddagen för att familjen ska få en lugn kväll. Mixen. Mixen!

Ibland får friheten stå tillbaka när det hopar sig. Jag har intensiva perioder bitvis, men det är ok. Vetskapen om en horisont gör att det alltid är värt det.

Du kanske blev nyfiken på det här med sälj – läs gärna det här inlägget::

När du startar eget –  börja med sälj (råd på vägen). 

Och för dig som undrar vad jag tidigare har arbetat med – då passar inlägget:

Mina tidigare jobb – memory lane
Det där med yoga skrev jag också om nyligen.
Tack för att ni läser! Missa inte några inlägg, följ mig gärna på Bloglovin!

Att vara utmattad & driven. Samtidigt.

utmattad och driven (2)

Tiden rusar iväg. Men hos mig står den just nu stilla. Jättestilla. På söndagsmorgonen, efter frukost, går jag och lägger mig igen. Kroppen är så tung att jag inte ens orkar gå uppför trappen. Jag fattar precis vad det handlar om. Och ingen skugga på mig, efter fem veckors intensivt leverne, där jag trots allt har yogat varje dag sedan den 5 februari.

Det är superläskigt att vara utmattad, när man hela tiden levt sitt liv under parollen “det ska inte hända igen”. Men vi fick en törn här hemma, med ohälsa som följd och det har inneburit en vardag som varit både enkel och svår samtidigt. Enkel: för att vi gör bara det vi absolut måste. Svår: för att jag tagit ett större lass än vanligt, rent fysiskt. Och så är det oron. Den där som äter upp en inifrån – den har varit obarmhärtig i sitt sätt, och hur j-kla bra jag än är på att ta hand om mig och min familj, så är den där och pockar på. Äter energi.

Men så driver jag företag.

utmattad och driven (2)
Här från helgens Fotomässa där jag bland annat körde på scen tillsammans med Elin Kero, bakom bloggen nevnarien.se

Mitt företag är beroende av att jag är alert och på. Och hur fungerar det när man då och då inte är på topp? Jag skulle säga att det faktiskt fungerar precis så som jag vill. Jag gasar när jag kan och vill gasa. Och jag bromsar när det behövs. No questions asked. I min värld är man framgångsrik om man lyckas balansera. Att ta det där steget tillbaka, och bara landa i sitt eget nät. Som betraktare av det som hänt, kommer hända, och det som händer just nu. Det är en bra egenskap, som jag gärna övar upp. Det finns ingen motsättning i att driva företag och ha en sårbarhet, snarare tvärtom. Jag har stor nytta av mina erfarenheter och dessutom styr jag det här skeppet själv. Och hur tänker jag då? Jo, jag tänker lång sikt. Jag tänker hållbarhet.

Tricky part.

Att vara driven, för det är jag, och samtidigt vara medveten om behovet av återhämtning är inte alltid lätt. Men då tänker jag mig att det finns en kraft i återhämtning som jag vill åt. Jag investerar den tiden för framtida affärer, helt enkelt. När jag vill tuta och köra, fast jag inte kan, då lutar jag mig mot vetskapen kring hur värt det är att inte tuta och köra. Är ni med?

Att ha kul på jobbet är ju bland det viktigaste. Men också känna sina gränser. En värld av “både och”. Livet är inte svartvitt, helt enkelt.

Och jag måste slå ett slag för det här med att vara egen, vara sårbar och köra shoppingfritt. Genom att inte shoppa (inne på mitt tredje år) så kan jag dra i handbromsen rätt rejält. Och det är befriande, på alla sätt! Läs mer om shoppingfritt här!

 

Att öppna för något nytt.

personlig utveckling övningar 1

Jag har länge arbetat med hälsa, då i termer av skrivet material och artiklar. Jag jobbar sedan några år tillbaka med Allt för hälsan, där jag skapar program och modererar scenen Pratbubblan. Men, så fick jag chansen att göra något helt nytt. Och det har varit viktigt för mig. Jag berättar varför.

Jag blev kontaktad för ett arbete med Fotomässan och Explore, som går samma helg (9-11 mars) vilket har varit så spännande. Arbetet är enkelt att utföra och jag får prata med människor som jag vanligtvis inte har kontakt med.

Det bästa: jag lär mig hela tiden något nytt.

Det kan vara i termer av “mässpråk” (där jag har hyfsad koll eftersom jag har Allt för hälsan i min högerhand) men också: fototugget och exploretugget. Det pratas vandring, expeditioner, äventyr, galor, erfarenheter, utmaningar, upplevelser, livet osv. Det är nya kameror som är på ingång (fatta den världen är ju så häftig, vilket jag visste lite om innan då följer Golden Hour på Youtube med bland annat Elin Kero).

personlig utveckling övningar 1

Det händer något i oss när vi får testa något nytt. Det är som att delar av hjärnan får ny input, där både inspiration och utmaning ger oss lite extra glöd och energi, under förutsättning att vi tycker det är roligt.

Att göra något nytt – det här har jag noterat.

⇒ Jag får ett intresse för nya områden: framför allt att lära mig mer om foto. Och också: besöka naturnära platser i Sverige.

⇒ Jag får se praktiska exempel på vad foto kan innebära – och även vad äventyr kan betyda. Ett nytt språk växer fram.

⇒ Människor. Det är så speciellt att få höra om människors passion och hur de gör för att leva sin dröm. Jag blev särskilt inspirerad av Elisabeth Toll och hur hon fann fotograferingen som sin främsta livsenergi (länk till Fotomässan, där jag skrivit en intervju med henne). Elisabeth vann nyligen Årets Fotograf hos Elle.

⇒ Att göra något nytt, något annat, gör också att modet växer inom oss – vad är jag kapabel till? Vilka intressen har jag, utöver de som redan finns där? Hur går jag vidare?

personlig utveckling övningar 1

Har du gjort något som du inte brukar? Berätta gärna!

Många av mina favoritinlägg hos andra handlar just om utveckling – läs till exempel vad Katta på Bucketlife ska göra under 2018!

Ps. Du missade väl inte mitt inlägg om Näringsrik Tid – där jag skriver om hur jag hittar närvaro?

Digitalt fokus: att interagera istället för att konsumera.

digitalt fokus 3

Digitalt fokus. I förra avsnittet, Utrymme för digitalitet? Eller ska jag sluta med sociala medier?, kom jag rätt snabbt fram till följande: jag gillar interaktion och kontakt, jag ogillar scrollande och meningslös jakt på dopaminkickar. Och dagens inlägg, som är en del av den digitala disciplin jag vill anamma (både nu och det stundande nya året), kommer landa i det viktiga här i livet: våra relationer, även digitalt. Det är en resonerande text, inga enkla svar, men den uppmanar dig som också är hjärntrött, att ta ställning i hur du surfar.

Så får du digitalt fokus. Interaktion istället för konsumtion.

Facebook.

Om jag ska in, så ska där finnas ett syfte. Syftet kan vara följande: säga något till någon, dela något läsvärt (på riktigt) och också uppmuntra andra i det de gör, som jag gillar (jag gillar till exempel gruppen Köpfritt 2018).

Jag ska gå från anonym skrollare, till exekutiv kommenterare. Och. För att det ska finnas en disciplin bakom det här, så ska jag samtidigt sätta på min timer på fitbiten. Det blir mycket påbud här, jag inser det, men jag vill inte vara inne mer än 1 timme per dag (big change, men jag vill testa och se om det går.). Det kan också vara så att den där timmen delas upp litegrann, men det ska vara kvalitetstid på sociala medier. Jag återkommer om det här med tider och regler i nästa avsnitt som heter Hitta mitt sätt att byta ut slentriansurfet mot något vettigt.

Instagram.

K-o-m-m-e-n-t-e-r-a. Eller gå inte in alls. Sen får jag posta mitt eget, och svara på de kommentarerna. Det låter kanske som en militärövning, men jag vill helt enkelt vara lite mer effektiv och sluta “bara för att”. För mig existerar inte slösurf – för jag mår inte bra av det. Så jag vill både må bra och kunna vara på Instagram.

digitalt fokus 1

LinkedIn.

Den här delen är inte klar än. Jag vill nämligen fundera ut hur jag ska kunna bidra, för att lyfta mitt eget varumärke. Om ni har något bra tips eller feedback på hur jag kan bidra, släng in något i kommentarerna please! Jag har ganska bra koll på hur jag ska presentera mig, mycket tack vare den här boken.

Bloggar. Bloggen.

Same same – sluta konsumera (endast) – och gå mot interaktion istället.

Jag har inte skrivit särskilt mycket om twitter, trots att jag faktiskt har ett konto där. Men där är det på något vis enklare att interagera, det är ett socialt medie som uppmanar till det på ett annat sätt.

Avslutningsvis: att avsätta rätt mängd tid, till något som tidigare tagit mycket tid, är en pusselbit till att nå effektivitet – och lugn uppe i pallet. Så jag ser fram emot att skriva nästa avsnitt!

Vad skulle kunna vara digitalt fokus för dig? Fundera!

Foto: Katarina Jansson, bucketlife.

Utrymme för digitalitet? Eller ska jag sluta med sociala medier?

sluta med sociala medier 2

Sociala medier. I var mans ficka. I var mans huvud. I mitt flöde. I mitt liv. Av min tid. Jag är inte evig. Är du? Mot bakgrund att jag upplevt stress, känt mig ofokuserad, trött hjärna och en längtan till lärande med djup i, skriver jag denna serie om digital disciplin. Ett av mina mer långsiktiga mål är också närvaro. Vilket jag upplever svårt – när det hela tiden finns nytt att upptäcka. Men måste man sluta med sociala medier? Nej, men man behöver förfina sitt sätt i hur man använder dem.

Det här är första delen i min serie om digital disciplin.

När är jag digital? Om utrymme för digitalitet.

Facebook.

Jag är på Facebook. Ofta. Det är kul, men det finns också en baksida. Ni kanske minns när jag skrev Hjärntrötthet den nya Facebook-sjukdomen?

Uppsidan är: upprätthålla relationer som är intressanta och viktiga. Det här med “dark social” har fått min uppmärksamhet. Det vill säga, att vi gärna vill “vara ifred” med varandra på sociala medier, och skapar chattar och grupper där vi kan dela med utvalda. Elin “Teknifik” Häggberg har nyligen skrivit ett siande inlägg om sociala medier 2018, och det var bland annat därifrån jag började fundera på flödet – och på vad jag lägger min sociala medier-tid på. Dark social känns mer värdefullt, än offentliga tummen upps.

Nersidan är: tyvärr, min skrollning på måfå ger mig sällan någonting. Visst, det finns material som jag vill läsa, men oftast är jag inte sugen när jag bara skrollar (“jag läser det sen”). Det är som att skrollandet i sig försöker leva upp till min hjärnas dopaminsug. Men resultatet? Ännu mer rastlös och ibland irriterad. Och dessutom: en insats av tid som inte ger mycket tillbaka i termer av output.

Gör om, gör rätt: att prata med människor, att interagera – fortsätta med det. Att skrolla och slänga tummen upps åt höger och vänster: not so much. Undersöka vilka grupper jag vill synas i.

Målet: hålla kontakt, knyta kontakt, tala om sådant som ligger mig varmt om hjärtat (temat är förstås hållbar livsstil och lifedesign). Men också söka upp den information som jag vill lära mig mer om – istället för att matas med diverse.

Instagram.

Kanske det mest skrollbara som finns. Jag är där ofta, men också utan riktning.

Uppsidan: någon form av omvärldsbevakning (vilket också gäller Facebook) är möjlig, och också kollen på vad ens nätverk gör. Jag postar på mitt eget konto, vilket gör att människor får upp ögonen för min blogg (jag fick världens finaste kommentar på Instagram igår, så ni förstår ju själva). Det pratas mycket om engagemang just nu – och jag kan hålla med om att när det engageras – då är det mycket roligare.

Nersidan: när jag bara skrollar. Vad letar jag efter egentligen? Det är samma nersida som med Facebook, det blir varken hackat eller malet. Och tiden som käkas upp – den skulle jag kunna använda på annat vis.

Gör om, gör rätt: Min inre röst säger: “söker du engagemang? Se till att engagera själv – både i termer av vad du postar, men också hur du talar med andra.”

Målet: Ha ett syfte med min Instagram. Vad är det jag vill uppnå? Jag vill gärna nå ut med mitt budskap om hållbar livsstil, men jag vill också ge uppmuntran till dem som gör bra saker. Engagemang föder engagemang!

LinkedIn

Ni kanske inte tror mig – men det här är mitt favoritställe, när jag väl är på plats.

Uppsidan: LinkedIns innehåll är ofta av karaktären att man ska lära sig något, och också bra för omvärldsbevakning. Jag uppskattar att det finns en professionell ton, och att det finns de som bloggar direkt i verktyget.

Nersidan: med risk för att upprepa mig: skrollandets konst imponerar inte på mig. Det här syftesfria sättet att spendera tid på behöver uppgraderas. Sen har jag svårt att veta hur jag själv ska bidra, eftersom jag är rätt spretig i mitt företagande – jag gör många olika saker. Men jag tror jag kan formulera för mig själv, där min närvaro blir bättre.

Gör om, gör rätt: bort från skrollande – fram med interaktion, bidragande och läsa sådant som gör att min riktning blir framåt!

Målet: knyta kontakter som jag kan hjälpa, eller som jag kan bli hjälpt av. Det finns också ett visst mått av varumärkesbyggande på LinkedIn – och jag har satsat på min profil, både bilder och beskrivning. Bidra blir ett mål som jag kan uppfylla längre fram.

Bloggen. Bloggar.

Jag både bloggar (obviously) och läser bloggar. Om man tittar på ovan resonemang så är detta mina konklusioner:

Uppsidan: Att få kika in i någons liv – bli inspirerad, förvånad, klokare, intresserad.

Nersidan: Att jag sällan lämnar spår efter mig.

Gör om, gör rätt: Jag vill ha en plan för mitt läsande, och det ska gå bort från det slentriana.

Målet: engagemang föder engagemang – jag vill gärna visa uppskattning för de bloggar som jag läser, eftersom jag själv uppskattar när människor lämnar avtryck.

Jag läste hos Jennifer Sandström, om hur hon tänker kring sitt bloggande, kring känslor och mycket mer. Just det här med att vara superdigital – vad har de för konsekvenser? Hon länkade också till en artikel som jag läste, och den var intressant utifrån ett kritiskt perspektiv på sociala medier.

Sluta med sociala medier?

Nej, jag tror inte det behövs, faktiskt. Jag vill inte det – för som jag själv märker så finns där gott också. Så balans is everything. I nästa inlägg i denna väldigt digitala serie, skriver jag om Fokus: att interagera istället för att konsumera. Här kan du läsa mer om hur jag tänker kring serien om digital disciplin.

Hur ser ditt digitala liv ut? Mer eller mindre av något – vad ligger på din digitala beteende-önskelista?

Att återhämta sig efter jobbet. Om hur jag satt i en skrubb och andades.

Om ni visste hur mycket jag vill berätta:
  1. Om hur jag rott i hamn Allt för hälsans scen Pratbubblan.
  2. Om hur jag tacklade ett misstag, och där jag lyckades vända mitt misstag till fokus.
  3. Om hur vi i teamet skrattade så att tårarna sprutade, efter lördagens stängning av mässan.
  4. Om hur jag upptäckt att jag har en drivkraft.
  5. Om att jag fått så mycket positiv feedback, att jag är nära till storhetsvansinne.
  6. Om hur många bra programpunkter och innehåll som Allt för hälsan hade 2017.
  7. Om allt det goda med prestation.

Men det blir:

Om allt det goda med återhämtning.

Foto: Gustav Kaiser

För jag har fått förvånansvärt många frågor. Och jag förstår att människor frågar. Från fredag till söndag har jag haft ett otroligt fokus, där ett trettiotal gäster och talare varit på plats. Men jag ska berätta något för dig: min prestation kommer inte gratis. Jag är människa precis som du. Jag är fortfarande stresskänslig, som jag alltid varit. Mina minnen från sjukhuset, och min totala ångest och hopplöshet är idag mina ledstjärnor. Är du med?

Det är fredagskväll, mässan har stängt kl 18:00. Och jag sätter mig på golvet i skrubben, bakom scenen, och ringer jag min man. Det snurrar av intryck: jag är så glad! – Du, jag måste sitta här en stund, för jag vågar inte riktigt köra bilen just nu, säger jag till honom. Och det är precis det jag gör. Jag sitter där, tills det slutar snurra. Jag har två dagar till framför mig. Jag behöver landa.

Foto: Gustav Kaiser

Sätter på mig understället, tar mig ett mellanmål – och kliver ur skrubben. Min projektledare springer förbi – hon skrattar när hon ser min outfit, och säger några värmande ord om hur bra jag är, precis som jag är. Jag skrattar lite åt mig själv – hur jag kan gå från supercool på scen, till att vara en helt vanlig mamma i underställstrikåer.

Det var inte många minutrar därinne i skrubben – men med den insatsen höll jag både lördag och söndag.

På måndagen kom den verkliga utmaningen: att stilla huvudet. Jag är en person som tänker väldigt mycket, och har nära till överhettning. Det gick inte så bra alls, till en början. Jag åkte till Tyresta, gick en slinga på fem kilometer. Det snurrade på, trots ovilja, tills jag satte mig vid sjön, och den bleka solen bländade mig. Jag satt helt still, drack en kopp te och landade.

Sen förstod jag att jag inte skulle orka lyssna något mer på pladdret uppe i huvudet. Jag ville mest säga: håll käften, men det kändes inte heller helt ok. Så jag satte på den här dokumentären. Och den var så sorglig och intressant, att där, medan tårarna föll, så landade jag lite till. Kanske hade jag behövt att gråta lite av den anledning att jag gått i mål med Allt för hälsan, men för mig är det mycket lättare att gråta när jag blir berörd av utomstående saker.

Så. Det är så jag gör. När jag återhämtar mig. Och jag sover – mycket. Och dagarna innan och efter en ansträngning gör jag inte mycket alls. På måndagen vilade jag i omgångar, med yoga, meditation och promenad. Om och om igen – tills kroppen fattade. Och huvudet.

Mässan? Vi gjorde det riktigt bra – snygg mässa, med många bra programpunkter och innehåll. Genomarbetat, och det ligger mycket arbete bakom. Så stolt över teamet, och framför allt Kristin som varit vår operativa projektledare: hon har varit så bra att jobba med (humor, glädje, skratt och stringens: bästa mixen, hon har styrfart framåt, med värme – älskar’t) och så har vi Linda Gerstenmeyer, som tog över Aktivitetslabbet efter Magdalena Bibik – jag är så glad över att få lärt känna Linda: tillsammans med henne kan man verkligen skratta och hon har en unik förmåga att se människor. Därför ser jag fram emot nästa års mässa redan nu – för vi har ett så bra samarbete! Vi har fått önskemål från några håll – bland annat har Erika Kits Gölevik har bloggat om sina reflektioner. Och även Maya Nesterov. Det är både ris och ros – men det är förhoppningsvis ett öppet samtal vi för!

Var du på mässan?
Older Posts »