Posts on February 2016

Trevlig helg? 5 enkla tips för skön feeling

Skaffa sig en trevlig helg? För mig har egentidens underbara tystnad gjort min dag. Ja, jag är i behov av ensamhet och behov av sömn, för här gjordes inte mycket när huvudet lades på kudden för att vila lite. Två timmar sov jag. Och ärligt, jag hade kunnat sova två timmar till. Underbara egna tid. Det blev en sväng till gymmet för att känna på vikterna lite, ett mjukt pass med tanke på att jag hostat slem varje morgon i över en veckas tid. Skönt var det, även om jag saknar lite mer oumpfh när det gäller träningen.

När man är trött och samtidigt vill saker… kombon är bara irriterande. Jag bestämmer mig för att strunta i allt som pratar med mig (typ tvätthögar, leksakshögar, klädhögar, dammtussar, pappershögar osv) och istället lyssna på lite bra musik och fundera på vad helgen mer skulle kunna bjuda på. För det är en dag imorgon också.

5 enkla tips för en riktigt trevlig helg

  1. health for wealth trevlig helg
    Foto: Katarina Jansson

    Lyssna på en pod. Och då kan jag välja den åt dig: Health for wealth avsnitt 1. Så jobbar Europas bästa arbetsplats med Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier. Verkligen ett bra avsnitt som ger hintar om vad som gör en arbetsplats hälsosam, och dessutom: framgångsrik. Intervjun är med Jon Persson, VD för Cygni. Det som gav mest behållning var att få höra vad Jon anser om mätning, intressant resonemang samt det vad det är som driver oss på en arbetsplats. Vi drivs inte av pengar, menar VD:n, utan av värden såsom meningsfullhet, att man är bra på det man gör, att man gör skillnad. Och det stämmer ju rätt bra med den forskning som bedrivits på området – där till exempel relationer är det som gör att lyckliga och hälsosamma. In och lyssna!

  2. Baka ett bröd eller laga någon form av mat. Det är ju lite terapi. Såg senast ordet “köksterapi” och tänkte, aha, det är det jag sysslar med. Igår bakade jag mitt hirsbröd – skön grej.
  3. Meditera. Jag har ju helt fallit för meditationstrenden, milt uttryck (snarare pladask). Igår blev det två gånger, och idag väntar nog en kvällsmeditation. Jag kör helst guidade versioner, för det funkar för mig. Meditera. Små korta stunder för dig. Bara dig.
  4. Lyssna på musik. Jag går tillbaka i tiden och kör gärna gamla favoriter. Vad sägs om Dido, The Cranberries, Coldplay?
  5. Läs en bok. Eller tidning. Jag läser mer än vanligt nu och senast blev det Yes! Därför köper vi det vi inte behöver! men nu är jag sugen på något skönlitterärt. Vi får se vad det blir. Har också läst något nummer av Filter som jag lånade på biblioteket. Älska biblioteket!

 

Hur gör du för att få en trevlig helg?

Bota sömnproblem? Viloserien #1

god sömn bild på måne

Viloserien? Så här är det: vila ligger inte högst upp på din priolista, men du skulle vilja. Ett starkt påstående med en hel del bakom sig. Det finns inte tid till vila. Men jag tror också att eftersom vi inte presterar när vi vilar – då blir det svårt att välja vilan. Fokuset ligger ju på allt vi gör. Inte på allt vi inte gör. Så därför vill jag återinföra vilan på agendan – och jag vill också visa att det finns otroligt mycket att hämta. Viloserien kommer i fem delar och den första delen handlar om sömnproblem.

Viloserien #1 – bota sömnproblem?

bota sömnproblem - blogginläggSömnproblem drabbar många – och det kan se olika ut: svårt att somna, vakna flera gånger på natten, vakna i vargtimmen, sova för mycket, sova för lite. Sömn för småbarnsföräldrar är en bristvara, medan den som är djupt deprimerad kan sova långt över genomsnittet. Gemensamt är: sömnen påverkar oss och därför vill vi ha ordning på den.

Vad har vila med sömn att göra? En stressig vardag, med kraven dinglandes framför ögonen på dig, påverkar hur vi sover. Är du upptrissad, stressad och samtidigt dödstrött, är risken ändå rätt stor att du inte somnar. Att lägga in vila kan istället få dig att gå ner i varv, du blir mer närvarande och det viktigaste: att du somnar. Vad är vila? Mer om det i viloseriens nästa inlägg som kommer i nästa vecka, på torsdag.

Vad kan man göra?

Orsak? Att du inte kan sova kan bero på många saker – stressad kropp och knopp är en grej, en annan är när vi börjar älta saker. Den enkla lösningen, som ändå är på sin plats, är förstås att försöka lösa problem under dagen, och sen låta natten vara till sömn. Det kanske känns som att du inte vet varför du inte kan sova – och pågår det längre tid: sök hjälp!

En metod som jag själv faktiskt har testat för några år sedan är sömnrestriktion. Jag sov för mycket och hade svårt att kliva upp på morgonen. En ond cirkel hade påbörjats och jag var tvungen att bryta den. Sömnrestriktion går ut på att man under en tid begränsar sömnen, för att sedan lära om kroppen på nytt att sova. Det funkade sådär. I efterhand förstår jag att det var min livssituation i stort som behövde förändras, och sedan kunde jag börja sova bättre. Så: har du en knepig livssituation: den behöver ju redas ut! Skitsvårt osv. Verkligen. Men sömnen och din livssituation hör ihop.

Sovmiljön. Hur har du det i sovrummet? Är det stökigt? Jag tror att sovrummet ska vara en lugn plats, där man bäddar för bra sömn. Faktum är att jag upplever att jag sover bättre med manglade lakan. Och jag vädrar gärna in frisk luft – det får nästan vara lite kallt därinne. Just nu har jag stökigt i sovrummet, och behöver tömma det på grejer. Det gör skillnad – det yttre påverkar det inre. Och då ska man ändå vara glad över att man har ett sovrum.

Maten? Ja faktiskt, det påverkar. Läser du boken Magsmart får du reda på mer – till exempel att om LPS-nivåer blir för höga så kan det skapa sömnsvårigheter. Och hur ökar de? Genom för högt alkoholintag eller skräpmat, dvs en kost med stor andel raffinerade kolhydrater och fel sorts fett.

Hur du äter kan alltså påverka hur bra du sover och inte bara genom effekter på blodsocker eller andra grundfysiologiska mått utan kanske i ännu större grad beroende på effekterna på dina tarmbakterier – ur boken Magsmart av David Jonsson.

Under dagen. Det som händer under dagen, ger effekt på hur sömnen blir. Att du rör på dig är viktigt, gärna 3-4 timmar innan sänggåendet. Faktum är att uttömmande träning är den bästa sorten för att dra nytta av de mekanismer som kommer igång tack vare den fysiska ansträngningen. Jag har skrivit en del om det när jag träffade David Jonsson och skrev blogginlägget Vardagsmotion börjar i tanken – så gör du!

Sömnproblem – värt att lyssna till

Sveriges Radio Kropp & Själ har snack om Den heliga sömnen och Varför är det så svårt att somna?

8 punkter för en bättre sömn

Jag skrev ett inlägg för ett bra tag sen, Sömnproblem – vad kan man göra? och där hade jag en konkret lista som är mina tips för en bra sömn (det är säkerligen många med mig som skriver under på den). Värd att repeteras!

1. Använd sängen enbart till sömn. Ha gärna svalt i sovrummet.

2. Gå upp även om du vaknar i vargtimmen – ligg inte kvar med oro och ångest.

3. Lägg dig på regelbundna tider.

4. Motionera på dagen: det kan vara en promenad, eller löprunda, lite beroende på hur du mår.

5. Få inte panik! Det kanske låter enkelt, men jag vet att det är svårt. Men hur du förhåller dig till dina sömnproblem psykologiskt kan påverka hur svårt/lätt du har att sova. Acceptans blir viktigt.

bota sömnproblem
sömndagbok för att få ordning på sömnproblem

6. För sömndagbok: vad funkar? Skaffa kontroll

7. Kanske fånigt: men jag tog “hand om” min sovplats: ofta manglade jag lakan, och såg till att ha en skön säng.

8. Håll utkik efter sömntåget! När det kommer: hoppa på!

 

 

Hur tänker du kring sömn?

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!

Yes! därför köper vi det vi inte behöver!

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!
Det är titeln på en konsumtionskritisk bok som släpptes i förra året (Ordfront 2015). Skriven av författaren och journalisten Katarina Bjärvall. Jag lyssnade till henne då hon gästade Kropp & Själ i P1 (avsnitt Handla dig lycklig) och blev nyfiken. Att jag själv ingår i ett shoppingfritt år gör ju det hela ännu mer intressant. Vad är konsumtion, hur ser den ut? Vilka problem finns det? Och vad gör företagen för att locka oss ännu mer? Eller är det vi själva som ska ansvara för vår konsumtion?

Yes! Därför köper vi det vi inte behöver!Yes! därför köper vi det vi inte behöver!

Bokens fokus blir hjärnan – där Bjärvall söker svar på varifrån konsumtionshetsen kommer. Hon har en grävande ansats genom att gå en kurs i neuromarketing.

Det händer otroligt mycket på den spelplan som kallas marknad. Metoder för att öka konsumtion slipas till, och med teknikens utveckling verkar nu nästan vad som helst möjligt. Som läsare tycker jag det är lite obehagligt, men samtidigt är jag inte förvånad. Men med boken blir det verkligen svart på vitt. Bjärvall sätter ord på det som vi gör själva gör. Skillnaden är att vi många gånger saknar reflektionen. Det är därför boken ger mig stor behållning. Hon skriver det vi ofta inte ens hinner tänka.

Ska pengar tjänas och ska du som företag vara konkurrenskraftig, då är det hårda tag som gäller. Bokens stora plus är alla de intervjuer, undersökningar, funderingar som tillsammans ger en ganska tydlig bild av vad konsumtion är. Samtidigt förstår man tidigt att författaren är kritisk och ifrågasättande. Men i och med att Bjärvall underbygger sina argument så stör det mig inte – det är ju syftet i det här fallet.

Några favoritkapitel – och reflektioner

Kap 5, s 42 – Neuromarknaden. Det är häftigt och samtidigt: funkar det verkligen? Och intressant är Katarinas reflektioner under den kurs som hon går. Det är en bra blandning av hennes tankar, återberättelser av forskningsresultat och en inblick i den nyaste sorten av marknadsföring.

Kap 9, s 87 – Sakernas sönderfall. Det här med planerat åldrande. Det är creepy – jag har vetat om det sedan tidigare. Men att man producerar ohållbart enbart för att öka konsumtionsfrekvensen rimmar så dåligt 2016. Bjärvall kontaktade bland annat Apple för att höra hur de ser på sin egen produktion av Iphone, men utan att få svar. Däremot så tror jag på ett skifte nu. Jag tror att hållbara produktioner kommer leda marknaden. Varför: för att efterfrågan på dessa kommer öka. Till exempel så kommer nog uthyrning av prylar att komma mer och mer. I sann hållbar anda. Men det är min reflektion, bortom boken.

Kap 16, s 184 – AB Samhället. Starka krafter och marknader gör att andra aktörer också påverkas – då vi de facto är styrda av ekonomiska medel. Enligt författaren blir det problematiskt när forskarvärlden blir köpt på olika vis. En kommentar från Bjärvall lyder:

“Samtidigt har fler och fler forskare egna företag där de säljer sin kunskap i form av föredrag, expertbedömningar eller olika tekniska lösningar och andra innovationer. Detta skapar en nästan ogenomtränglig sammanblandning av i praktiken motstridiga intressen – forskarens egen ekonomiska vinning, den externa uppdragsgivarens nytta och lärosätets, alltså i förlängningen allmänhetens, bästa”. (s 190)

Kap 18, s 207 – Det finns alternativ. Ett spännande kapitel där du får läsa om exempel på aktiviteter mot konsumism. Titta till exempel på Sao Paolo i Brasilien där man förbjudit utomhusreklam. Det finns andra bra exempel – där rörelser har startats för hållbar produktion, där ekonomisk vinning inte är på agendan.

Länkar på temat hållbar konsumtion

Anki Sundin, konsult med fokus på lönsam hållbarhet, skriver bland annat om Så får vi konsumentens köpbeteende hållbart. Hon konstaterar att för att få konsumenten på bättre tankar, så ska erbjudandet vara fördelaktigt för konsumenten själv. Man väljer alltså inte utifrån moral utan snarare efter vad som gynnar den enskilde. Att vi till exempel väljer ekologiska ägg har kanske mer att göra med hur det uppfattas socialt av andra, än att det skulle vara bättre för djuren. Ett annat ekoargument är att äggen är av bättre kvalitet – och det väger exempelvis tyngre än att hönsen mår bra.

Att dra ner på konsumtionen är nära relaterat till att leva ett enklare liv – något som jag skrivit om i inlägget Att leva enkelt – om minimalism.

Har du några tankar kring konsumtion, planerat åldrande eller något annat på det här temat?

Ny pod – arbetsmiljö och hälsa – Health for Wealth!

Health for Wealth – en nyhet som lanseras i början på mars – mer om det nedan. Hälsa och arbetsmiljö på agendan. Den där du vill ha, alldeles säkerligen, men kanske inte alltid är lätt att få till. Är man riktigt trött så undrar man vad hälsan består av. Men det är ett annat inlägg. För hälsa på arbetsplatsen är det stora fokuset just nu. Medarbetare som mår bra, ger bra arbetsplatser och… i förlängningen: ett lönsammare företag. Hey, what´s there not to like?

Ann-Sofie Forsmark, en av grundarna till Health for Wealth, höll en intressant föreläsning om hälsa på jobbet, med lönsamhet som följd. Hon är civilekonom och strateg och jobbar bland annat med dessa frågor på sitt arbete hos PwC. Hon skriver också bloggen Runnerslove på Runner’s world. Nedan kommer några av de saker som Ann-Sofie tog upp.

Arbetsmiljö och hälsa – en lönsam affär

96 miljarder kronor år 2020. Kostnadsprognos från Försäkringskassan där man tittar specifikt på vad sjukförsäkringen kommer att kosta. Men det kostar även för företagen. Och det är här lönsamheten kommer in. Om vi som företag satsar djuptgående på hälsa så har vi mycket att vinna, inte bara genom att ha medarbetare som mår bra. Pengar som en gång var kostnader kan nu omvandlas till något nytt och mer hållbart. Samtidigt vill jag lägga en brasklapp. Att vi har en sjukförsäkring är fantastiskt – en del av vår välfärd och trygghet. Att vi lägger skattepengar på rätt satsade rehabiliteringar är något positivt. Att en del behöver vara sjukskrivna på hel eller deltid är också en del av det faktum att alla har inte samma förutsättningar.

Vad handlar den där hälsan om?

arbetsmiljö health for wealth hälsaJag hade förväntat mig att det skulle vara mer fokus på tränings- och hälsosnack men blev glatt överraskad av Ann-Sofies djupdykning i andra fakta som verkligen gör en arbetsplats hälsosam. Det är långt ifrån den där friskvårdschecken som du cashar in varje år. För det handlar om ledarskap, tydlighet, kommunikation, kollegor. Det handlar om meningsfullhet – hur det funkar uppe i pallet när du stiger in på jobbet på måndagsmorgonen. Det. Och lite till.

Det som också får mig att fundera är individens eget ansvar, och egen vilja. Är hälsa viktigt och varför. Och då är vi inne på det här med hållbarhet. Jag är som sagt lite allergisk mot begrepp som karriär. Men! Jag tror jag har gjort en tankevurpa. Det jag egentligen är allergisk mot är vad vi kan driva oss till ifall hälsan inte är på det rätta stället. Det får i min mening inte vara status att slänga sig med full kraft mot väggen. Vi har kommit längre än så. Varför är det dåligt nu då? Därför att det inte är hållbart. Du kan slänga dig med full kraft mot väggen, men en genomsnittlig tid för återhämtning av en utmattningsdepression ligger på fantastiska 18 månader. Så. Det är klart att vi ska få arbeta. Vissa mer än andra. Men låt oss göra det med hela vårt arbetsliv i perspektiv. Vad vill jag åstadkomma i år? Okej, hur bryter vi ner det? Okej, är det möjligt rent tidsmässigt? Vad kan vi öka upp? Vad kan vi dra ner på? Tydlighet. Eller hur?

Det var bra och öppen stämning när Ann-Sofie drog sin föreläsning – där också publiken visade på vilka hinder som faktiskt finns för att skapa hälsa. Och vilka missuppfattningar som florerar på svenska arbetsplatser. Jag tror personligen att vi kommer att se mer av framtidens arbetsplatser – att de så sakteliga byggs upp – och de som är hälsoinriktade också är mer lönsamma, hållbara och konkurrenskraftiga.

Ann-Sofie släpper en pod tillsammans med Boel Stier i början på mars – passande nog heter podden Health for wealth – podden om hur man lyckas med hälsa i arbetsplatsen. Den ska bli spännande att följa. Programledarna var båda nyfikna på förslag till innehåll och jag funderar på om vårt fokus på arbetstider är det som ska avgöra hur mycket vi arbetar, istället för den faktiska kapacitet och produktivitet som människan besitter. Vissa yrken kanske inte ska ha en 40 timmars arbetsvecka tänker jag. Dessutom: mer tid för relationer, både på och utanför arbetsplatsen, kan nog också generera lite lönsamhet för företaget. Mer om relationer kan du läsa om i mitt inlägg om Min lycka och 5 saker jag inte kompromissar med (sista stycket om relationer).

Health for wealth är nystartat – men ett första blogginlägg går redan att läsa på webben. Jag citerar därifrån

Strategiska hälsosatsningar handlar om annat än träning och mat. Det handlar om att koppla hälsan till affärsplanen och satsa på långsiktig hållbarhet. Att inse att medarbetarnas motivation och möjlighet att hantera sin arbetssituation är grunden för att företaget ska vara både lönsamt och attraktivt som arbetsplats.

Mer om Health for Wealth & länktips

Fitness-Livia har också bloggat om föreläsningen, här kan du läsa hennes inlägg: Hälsa på jobbet i fokus.
Och förstås: Health for Wealth
Sen tror jag att om du är intresserad av att funka bättre på jobbet, så kan även dessa inlägg vara värda att läsas

Magsmart – årets intressantaste hälsobok?

magsmart bokomslag

MAGSMART. Boken som verkligen har en bred målgrupp – var fjärde svensk upplever magproblem. Framtidens hälsa ligger i magen, lite enkelt uttryckt. Inte övertygad? Då tycker jag du ska läsa Magsmart (länk bokus), vem kunde tro att en bok om magen är en riktig bladvändare? Författaren och näringsfysiologen David Jonsson skriver på ett lättfattligt sätt, som gör att du dels får kunskap, och samtidigt tappar du inte tråden. Här kommer mina favoriter ur boken som kom i början av året!

Magsmart – mat för en lugnare mage och bättre hälsa – mina favoriter

Boken har åtta kapitel, och av dem är favoriterna:

Kap 3 Bakterierna bestämmer. Det är här du får kunskapen, och också insikten, att vi är ett ekosystem. Det betyder också att vi alla är unika med den komposition som vi har i mag- och tarmkanalen. Och vad handlar det om? Bakterierna! Inte undra på att det ibland kan vara svårt att veta: vad funkar för just mig? Du ska dessutom teama ihop dig med en jäkligt stor mängd små arbetare.

“Vi är alltså inte människor, vi är bakteriehärdar med ett mänskligt skal” – David Jonsson i boken Magsmart

Kap 6 Magproblem – en tyst epidemi. David tar upp IBS (Irritable Bowel Syndrome), som så ofta klassas som en slaskdiagnos. Men det finns kunskap att hämta kring IBS – som David skriver: “Forskningen visar att IBS har många samverkande orsaker. Och hela kroppen, inklusive hur hjärnan och våra tankar, samverkar med tarmen”. Han skriver vidare om tarmbiotans känslighet för olika näringsämnen. Och att gå till läkaren kan dessvärre resultera i mediciner som ska lindra symtomen – istället för att undersöka vad just du behöver. Jag tänker att det är ett detektivarbete att lära känna sin mage.

“Det grundläggande problemet med medicinsk behandling av IBS är att de idag tillgängliga preparaten i bästa fall bara döljer symtomen och påverkar inte de bakomliggande orsakerna”

Han listar även några livsmedel som kan funka för känsliga magar – den typen av tips tycker jag om – det blir hands on och man kan direkt göra en förändring nästa gång man går och handlar. Vilka livsmedel? Bland annat banan och blåbär, mynta och psylliumfrön.

magsmart syrade grönsaker_Frida Wismar

Kap 8 Magsmart mat – recept på hälsa. Det här med syrade grönsaker alltså – nu ska det ske! Och hur det ska göras läser du i boken. Att probiotika och prebiotika alltmer kommer klassas som hälsomat är det nog ingen tvekan. Läget kanske redan är så. Det finns förstås fler recept än så, och författaren berättar också på vilket sätt de är bra för magen.

Boken får ett högt betyg. En av de bättre hälsoböcker jag läst faktiskt! Den känns gedigen, baserad på den senaste forskningen och den motiverar mig till att fortsätta leva hälsosamt. Vi har redan infört psylliumfrön, kimchi och havregrynsgröten lagas med fortsatt extra kärlek.

Nyfiken på David Jonsson?

In och kika på hans blogg Kostdavid.

Update för riktigt intresserade: David Jonsson pratar om Magsmart på Nyhetsmorgon.

 

Bilder Copyright/Fotograf Frida Wismar

En god glutenfri semla – recept!

en god glutenfri semla - resultatet

En god glutenfri semla – det är inte helt enkelt att göra. Den ska vara smaskig som sjutton och lätt kunna bytas ut mot en traditionell vetesemla. Det är tredje året som jag gör ett försök, och jag sneglade på förra årets recept. Vad kunde jag förändra? Först och främst: det behövs rätt mycket av glutenfria mjöler för att degen ska bli någorlunda fast. Så nu kommer ett recept med mer exakta mått. Degen kommer inte helt att lossna från degbunken, men det gör inget. Har den väl börjat jäsa, så funkar det lätt att få ut den sen.

Precis som förra året rekommenderar jag en degskrapa. Sen när den ska jäsa: koka upp lite vatten i en mindre kastrull, cirka 1 cm hög ska vattennivån vara. Och sen lägger du degdunken ovanpå: det jäser kanonbra då!

En god glutenfri semla – skrid till verket

Ingredienser
12 st

25 gr jäst för söta degar

40 gr smör

4 dl mjölk

1 dl lättkesella

1,5 msk psylliumfröskal

½ dl socker

1 tsk kardemumma

2 krm salt

1 ägg

Mjöler

ca 8 dl glutenfri mjölmix

2 dl pofiber

2 dl mandelmjöl

1 dl hasselnötsmjöl

0,5 dl durramjöl för utbakning

Fyllning

150 gr riven mandelmassa

inkråm från bullar

½ dl grädde

1 tsk vaniljsocker

Vispad grädde till semlorna, ca 2,5 dl

Så här gör du

Smula ner jästen. Smält smöret och tillsätt mjölken och kesellan – se till att det blir fingervarmt. Häll över degspadet på jästen och rör om tills det löst sig. I med psylliumfröskalen och låt svälla i 10 minuter. Nu häller du i socker, kardemumman, saltet, ett uppvispat ägg och ca hälften av mjölet (ett tips är att hälla upp alla mjöler i en separat dunke, förutom durramjölet, och sedan addera allt eftersom). Blanda om ordentligt och tillsätt resten av mjölet i mindre portioner åt gången. Degen får inte vara för kladdig, men samtidigt inte för torr. Att den inte släpper gör ingenting. Jäs i 30 minuter under duk.

en god glutenfri semla - jäsning

Häll ut durramjölet på rengjord diskbänk. Gör en lätt och snabb knådning av degen (du ska hantera den som om den vore riktigt het – rör den inte för länge!) och rulla till en längd som du delar i 12 bitar – här har du användning av degskrapan – det blir lätt kladdigt. Forma till bullar och lägg bullarna i en smord (smör) muffinsplåt – då håller de höjd bättre.

en god glutenfri semla - bearbetning en god glutenfri semla - bearbetning
De ska jäsa igen i 30 minuter under duk – mot slutet av jäsningen kan du värma ugnen till 250 grader. Grädda i mitten av ugnen ca 11 minuter. Låt sedan svalna.

en god glutenfri semla - jäsning 2

Fyllningen

Skär av toppen på bullarna. Ta ur en del av inkråmet och lägg i bunke. I samma bunke lägger du även i riven mandelmassa, grädde och vaniljsocker. Rulla fyllningen till små bollar och tryck sedan ned det i bullarna. Sedan kan du frysa in de bullar som inte ska ätas! Bara att tas fram när du är sugen och vispa lite grädde till!

en god glutenfri semla - inkråm en god glutenfri semla - frysa in

Och jag hoppas att du njuter av dessa!

en god glutenfri semla - resultatet

En god glutenfri semla, med en blandning av olika glutenfria mjölsorter

Var köper du dina glutenfria mjölsorter?

Durramjölet är från Risenta och det hittade jag på min närmsta Hemköp, ofta i hyllan med gryner etc. Det finns olika märken, men mjölmixen är från Semper, och jag köper det mandelmjöl som är billigast. Hasselnötsmjölet är jag riktigt nöjd med, märket heter Sellton och säljs på Ica Maxi Haninge, de har även mandelmjöl i sitt sortiment.

Older Posts »