Posts in "Allmänt" category

Matpriserna stiger och hur vi värderar mat

Det talas om lågkonjunktur, inflation och stigande matpriser. Kanske är du också en av dem som reagerat på att maten blivit dyrare? Titta på lyxprodukten kaffe till exempel: Bryggkaffe Ekologisk 450g KRAV Arvid Nordquist Selection, på ICA, kostar enligt dagens datum 67 kronor. Det är en markant skillnad mot hur det var för några månader sen. Och även frukt och grönt skjuter uppåt. Vet du hur mycket av vår disponibla inkomst som vi lägger på mat? 12,6 procent enligt SCB (för 2021), då räknas inte café och restaurangbesök med (som tillsammans med hotell blir 5,8 procent). Jag kan väl säga att jag är hemskt nyfiken på hur det kommer se ut för 2022. För jag har en åsikt här. Jag tycker nämligen att vi ska lägga pengar på mat – och jag tycker att hållbar mat ska få kosta (eller kanske ännu bättre: att ohållbarhet får sin rätta prislapp).

Innan jag skriver vidare vill jag påminna om att det finns familjer och människor som har det oerhört tufft ekonomiskt och med det finns en förståelse att det helt enkelt inte går ihop att köpa kaffe för 67 kronor eller tvåpack paprika eko för 56 kronor. Jag vill uppmärksamma att det finns grupper i Sverige som drabbas av fattigdom och att matpriserna stiger gör det hela ännu tuffare. I den bästa av världar skulle vi alla ha råd med hållbar mat. Även om det finns delar i utbudet som både kan vara prisvärt OCH hållbart – inte minst baljväxter. Lite längre ner kommer jag att tipsa om ett lyssnartips!

Matpriserna stiger men hur värderar vi maten?

Så jag säger alltså att maten ska få kosta. De där 12,6 procenten är inte är särskilt mycket av den disponibla inkomsten. Vi är rätt så duktiga i Sverige att prata om “billiga matkassar” och det irriterar mig samtidigt som jag förstår logiken i budskapet: mat är något vi alla behöver och den behöver marknadsföras. Men om vi vänder på det: tänk om vi la 50 procent av vår inkomst på mat, vad skulle det innebära? Annan konsumtion blir då lidande. Men måste det vara något dåligt då? I genomsnitt släpper varje krona ut cirka 46 gram koldioxid i atmosfären (Konsumtionsrapporten 2019). Kan det vara så att vi borde lägga mer pengar på mat och istället dra ner på flygresor, lyxkonsumtion och annat som tär? Ja, matpriserna stiger, men går det att förstå det i ett annat ljus?

>>Du kan också läsa om världens mest onödiga utsläpp >>

Det kan också vara så att maten behöver få kosta. Särskilt i ett läge där omställning är nödvändig. Tänk om våra klimatkronor som vi lägger på mat i framtiden inte alls släpper ut för mycket, att den hållbara maten gör att vi kan äta den med gott samvete? För mat behöver vi, det kan vi inte komma ifrån (även om jag för flera år sen läste om ett piller/dryck som skulle innehålla allt vi behöver). Om jag ska ge ett riktigt bra lyssnartips så är det Elin Röös som håller sitt sommarprat den 12 augusti 2022.

Matpriserna stiger bild på mangold

Några sista ord. Värderingar. Paus.

Vi behöver ett skifte – det kan inte vara rimligt att vi som konsumenter finansierar ohållbarhet genom att handla och efterfråga skräp. Jag skriver skräp och menar då all den konsumtion som bidrar till klimatförstörelse. Och det är inte bara klimatet, utan det finns så många miljöanledningar att verkligen väga våra kronor på en våg. Att veta och förstå skillnaden på hållbart och ohållbart. Att känna det, att veta det. Att agera på det. Som jag skrivit så många gånger förut så tror jag på en förändring med glädje i fokus, att styra kosan med ett leende. Varför är jag då så hårdhänt i min text? Allvaret behöver få komma till sin rätt helt enkelt. Värdera maten som den förtjänar.

Vad tänker du när du ser att matpriserna stiger?

Ekonomiskt lugn & utmaningen #köpfritt2022sommar

Vi pratar rätt ofta ekonomi online, i gruppen Köpfritt på Facebook. Det är en normal följdeffekt att se över sin plånbok när vi adderar köpstopp i livet. Ibland är köpstoppet mer av ett måste: Vi kanske har fått förändrad ekonomi på grund av arbetsförlust eller sjukdom. Och det tycker jag är intressant, hur olika det kan se ut.

Är det en sak som jag verkligen önskar att vi alla kunde addera så är det: ekonomiskt lugn. Det är ett ändamål i sig. Att få frid trots mindre resurser på kontot. Ibland hamnar vi människor i svårigheter och i skuldfällor, det är alldeles för lätt att hamna i ett ohållbart läge. Eget ansvar? Jo absolut, men då också i relation till allt det andra i livet: hur vi mår och hur vi förhåller oss till alla budskap som försöker nå oss. Det är starka konsumtionskrafter som vi omringas av.

Igår startade utmaningen #köpfritt2022sommar. Tre månader av köpstopp testas av dem som känner att de vill något annat än ett traditionellt köparliv. Under mina år som admin i Köpfritt-gruppen har jag fått ta del av fina erfarenheter hos människor som vågat gå utanför normen. Tacksam för det! Jag är själv med i sommarutmaningen (juni, juli, augusti) och det finns två orsaker: jag trivs med köpstopp då jag hittat andra saker som förgyller livet. Om det kan du läsa här. Den andra handlar om att jag just nu inte jobbar lika mycket vilket innebär en tunnare plånbok. Jag övar på att känna ekonomiskt lugn, och det är inte alltid lätt. Min generella åsikt är: mat och tak över huvudet är vad jag behöver pengar till. Sen en slant så att barnet har kläder och vissa aktiviteter, och där är vi två vuxna som bidrar. Sen jobbar jag lite, så det funkar ändå. Det är väldigt lätt att jämföra sig med andra men med handen på hjärtat: vad ska det tjäna till?

emilia skriver om ekonomiskt lugn. Här bild på henne.

Klimatpärla #3 Våra barns klimat-podden med Åsa Svenfelt

Den här gången får klimatpärlan ett helt eget inlägg på bloggen. Det blir ett tips om ett poddavsnitt! Våra barns klimat-podden med Manne och Frida möter Åsa Svenfelt, docent på KTH och pratar konsumtion i nästan alla bemärkelser. Här är några av de saker jag tar med mig:

  1. En lösning för att få ner utsläppen är att helt enkelt jobba mindre. Mindre pengar är direkt kopplat till färre utsläpp. Jag har skrivit om det förr att varje krona släpper i genomsnitt ut 46 gram koldioxid.
  2. Vi behöver planera för den omställning som behövs, så att vi inte helt plötsligt får en kris för att vi agerar för sent. Planerad omställning tycker jag låter mycket vettigt.
  3. Vad sägs om att klicka hem en reparation istället för att klicka hem en ny vara? Reparerbarhet nämns som en förutsättning för en mer hållbar konsumtion. Jag lagade min dator 2019, om det kan du läsa om här.
  4. Det kan behövas att vi köper mer hållbart, ja dyrare saker helt enkelt, som håller längre. Åsa Svenfelt nämner också livscykelkostnad som begrepp. I slutändan kan det betyda: det blir billigare att handla dyrt sett över hela livstiden (vs slit och släng)
  5. Vad är det vi behöver, egentligen? Det är en så bra fråga att ställa. Minns du kanske när jag bloggade om att vi behövde stolar? Jag tror att vi absolut kan behöva saker, men det är hur vi löser problemet som blir det intressanta.
Vy över frusen sjö. Inlägg med tips om Våra barns klimat-podden.

Det kom också upp en fråga i Våra barns klimat-podden kring vad som är status idag. Det kan nog vara så att viss status handlar om att du själv har möjlighet att bestämma över hur du disponerar din tid, något som bland annat diskuterades i Ekonomibyrån häromsistens. Makt över sin tid kan alltså vara status, tänker jag. Pengar och ekonomi är också makt, men frågan är hur mycket av dem vi ska ha att strössla med. Kan rikedom vara något annat kanske? Vi behöver en viss nivå av inkomst, absolut och det skulle vara oförskämt av mig att hävda något annat. Men det intressanta blir när vi utmanar vår konsumtion, för det rör ju vår inkomst. Vad vill vi tjäna pengar till? På vilket sätt kan vara kronor bli klimatsmarta? Och sen är det så jäkla lätt att jämföra sig med andra, vi tittar på våra närmsta grannar och i bekantskapskretsen.

Vem står bakom miljökvittot?

“Men vi kan väl inte lasta individen?” – ett av påståendena som kommer när vi pratar om konsumtion och miljöpåverkan. Och det finns något där att hämta: är saker och ting tillgängliga på lagligt vis, då kan vi väl inte påstå att vi konsumenter handlar “fel”? Mitt svar på frågan är: det saknas ett kvitto för våra köp. Och det är miljökvittot: den kostnad som uppkommer för att vi ska kunna konsumera som vi gör. Det är bara det att ingen betalar för den delen, i alla fall inte idag.

Vems är ansvaret för miljökvittot?

Nästa frågeställning blir: vem ska ansvara för miljökvittot? Här kan vi tala om styrmedel och beteenden. I den bästa av världar skulle vi inte behöva ett miljökvitto, utan politiker har istället styrt på ett sådant sätt att de miljöintensiva produkterna inte finns kvar i samma utsträckning. Det är nog det som skulle kunna kallas för en marknad där det är lätt att göra rätt. En del gånger lägger vi allt krut på företagen: “gör om era affärsmodeller, se till att konsumenten blir miljöhjälte!” Men även där kommer det behövas justeringar, till exempel hur vi beskattar materialflöden och skatt för arbete. Om det skriver jag bland annat om i min första bok, Klimatglädje.

miljökvittot

Beteenden. Det finns så mycket att säga. Jag gissar att en stor del av svenskarna skulle svara att det vore toppen om vi fixade klimatfrågan, ja till och med att den är viktig. Men på andra sidan myntet gör vi som vi alltid har gjort. Det finns kloka livsstrategier som gynnar miljön i större utsträckning, men hur ska vi få människor att förändra sig? För vi behöver att människor är miljökloka när de röstar i nästa val och därför är individen viktig. Miljöklok hur då? Ett exempel är att svenskens utsläpp från konsumtion behöver minska. Det kan vara i termer av hur vi äter, hur vi transporterar oss, hur vi shoppar. Det behöver vara attraktivt att vilja förändra sig: ett sätt som vi utvärderar på är genom att titta på andra, hur gör mina vänner, mina närmaste? Det går att skapa sociala tryck också.

Parallellt med miljöfrågorna går det också att lösa andra problem. Hur vi äter behöver inte bara handla om klimatfrågan, det kan också finnas en koppling till hälsa. Vad händer med hälsan om vi adderar mer växtbaserad mat, kanske odlad och förädlad i Sverige? Klimatmat skulle alltså kunna vara bra på flera sätt och lite beroende på vem mottagaren är så kan vi skräddarsy våra budskap. För mig var det viktigt att investera i en elcykel, men också viktigt att jag får röra på mig: ytterligare ett hälsoargument. Shopping då? Det går att koppla till vår mentala hälsa. Och till svenskens skuldsättning. Vi är duktiga på att shoppa, men frågan är hur det får oss att må, både på kort och lång sikt. Här kan vi också dra en parallell till tiden. Att shoppa mycket innebär att vi behöver lägga rätt mycket tid på arbete. Även om vi lånar till konsumtion så behöver den skulden också betas av så småningom. Men samhällsekonomin då? Shopping är inte bara dåligt, vi får in skatteintäkter som ger olja till maskineriet. Men då är vi tillbaka till det som jag skrev i början: vem tar ansvar för miljökvittot? En lösning är förstås att titta på vad vi shoppar – kan det finnas konsumtionsmodeller som är mindre resursintensiva? All konsumtion är inte dålig.

Vi behöver vara ödmjuka inför att alla är inte intresserade av miljö. Visst, det vore finemang om det fanns ett allmänt brett intresse för till exempel klimatfrågan, men i och med att det finns så mycket i livet att lägga fokus på, så är det inte konstigt alls att miljöfrågorna utkonkurreras. Sen finns det förstås ALL anledning att inspirera på området: vi som redan är hooked behöver visa på allt det fantastiska som händer när vi blir miljömedvetna, eller hur? Här ett youtubeklipp på 15 minuter med Per Espen Stoknes: How to transform apocalypse fatigue into action on global warming

Klimatpärla #2

Såg en blänkare på Instagram där Malin Wollin utmanar sig själv på klimatområdet, i en podd: Malin blir en bättre människa. Tänkte lyssna lite i eftermiddag <3 Finns bland annat på Spotify!

Klimatpärlan är en ny uppfinning från mitt håll, hoppas att du gillar den! Minns du att jag skrev om mitt ord för februari? Jag jobbar stenhårt med att vara nöjd. Som att jag har skrivit det här inlägget om miljökvittot. Ett ord för varje månad detta år, vilken bra utmaning ändå! Och nu strösslar jag lite till med nöjda tankar: jag har sålt två saker i februari: en jacka och en bovetemadrass!

Nyårsintentioner 2022 – här kommer mina fem

NYÅRSINTENTIONER. När snön föll för några veckor sen var jag snabb på bollen. Eller kälken rättare sagt. Ut med snowracer och stjärtlapp och dundra iväg direkt till närmsta backe med lilleman. Det gjorde vi två kvällar i rad och sen började snön smälta. Då kände jag mig stolt för jag vet att det ibland tar emot. Det är lätt att skjuta upp det spontana och sen står man där med smält snö och ishalka. Så jag tänker att jag behöver tänka lite smått på nästa år.

Och det känns dubbelt. Jag gillar normalt sett att se framåt men nu behöver jag göra på annat vis, lite på grund av det här. Men det här “annat vis” kan också ha en riktning har jag insett under de senaste månaderna. Det blir inte bra att ställa in livet. Tvärtom kan aktivitet hjälpa oss att må bra. Det som är svårt för mig personligen är återhämtningen, det är som att kroppen inte riktigt vet hur den ska göra för att komma ned i varv trots att jag gör massa på den fronten (yoga, meditation, promenader etc). Läser just nu på en hel del om vagusnerven och tycker mig hitta hjälpande information och övningar. Om du inte vet något om vagusnerven: check it out! (: googla). Men hur som helst: låt oss formulera vad 2022 kan bli!

Jag vill 2022, mina 5 nyårsintentioner

Jag vill

#1 röra på mig så som jag gör nu. Det gör skillnad. Jag har så smått börjat med styrketräning också, ska ge det ett ärligare försök och hoppas kunna stärka mig den vägen också. Framför allt överkroppen, bröstryggen och axlarna, samt ländrygg.

#2 skriva varje dag, jag vet att det gör mig gott. Och att ni läser betyder mycket. Jag blev idag intervjuad av en student som läst min bok Klimatglädje och det berör när någon läst det jag skrivit och gör referenser till boken. Min andra bok Leva nära behöver komma ut lite bredare så jag håller på att kontakta förlag för att se om intresse finns att trycka den (den finns bara som ebok just nu, i egen regi). Du har förresten inte missat möjligheten att få fyll-i-boken Köpfritt när du signar för mitt nyhetsbrev?

#3 jobba i lagom takt, något som varit mitt mantra länge men som blir extra viktigt nu när jag är där jag är. Jag tänker att jag kan ta skrivjobb, det är något som jag känner mig trygg med. Sen längtar jag till scenen som tusan men det får vänta lite. Ett av mina få köp per år (köpstoppet har hängt med sen 2016!) är en almanacka, och idag hittade jag en för mig, en vacker grön variant (149 kr). Jag kommer planera mer strukturerat än tidigare.

#4 fortsätta inspirera i Köpfritt-gruppen, göra lives oftare. Gemenskapen betyder mycket för mig och vi har kul ihop! För några år sen var jag med i denna podd, då var jag (precis som nu) väldigt entusiastisk över köpfrihet. Och för varje år lär jag mig något nytt om mig själv, så den här punkten kommer att vara lätt att leva upp till 2022. Och så senaste köpstopps-skvallret: jag kommer fortsätta med köpstopp 2022.

#5 välja lugnet framför allt. Det är lätt att önskelistor checkar av professionella intentioner (ändå nöjd med att det endast blev punkt #3). Men vi är ju mer än så. Det kräver lite av oss, att kika inåt. Men det behöver vara värt det.

Nyårsintentioner med Emilia Arvidsson

Vad vill du 2022, vilka är dina nyårsintentioner? Skriv gärna i kommentarerna! Tack för att just du läser.

Augustitankar, ett hej från mig

Det känns som tiden rinner iväg, nu har halva augusti gått och här sitter jag och har sökt hjälp. På riktigt. Under några månader har min sömn krackelerat och jag mår därefter. Jag måste skriva, om än kort, om det, för annars känns mitt inlägg osant. Det blir ingen peppig lista på “7 saker du kan göra för att…” utan lite mer lågmält, men ändå: att få skriva här känns bra. För dig som sovit eller sover dåligt, du vet vad jag menar. Dessutom kan man göra “alla rätt” och ändå sova dåligt. Men inatt kändes det ändå som att jag fick några timmar, och mådde bättre på morgonen än vad jag räknat med. Och det där med förväntningar, det kan ju slå hur snett som helst. Förväntansoro, stel kropp, stress – det säger sig självt. Jag gjorde en enkel yoga igår kväll, och jag kände på riktigt hur min kropp tackade mig, det knakade på väl valda ställen. Yogan var ett pass på tjänsten Yogobe, som jag prenumererar på.

Saker jag läst och sett

“Motstånd skapar lidande” – det var ett samtal mellan Axel Wennhall och Camilla Sköld, där de pratade om acceptans kring var man befinner sig i livet. Och att om man har smärta eller psykiskt lidande, så kan motstånd snarare förvärra och skapa lidande. Det är klart som tusan att vi inte vill ha ångest, men likväl, om vi slåss så får vi tillbaka med samma mynt.

Ni kanske vet att en av min hjärtefrågor är klimatet? Och att vi nyligen fick en rapport från IPCC? Samlad forskning som visar på konsekvenser av global uppvärmning. Emma Sundh skrev ett inlägg som jag har läst. Kika du också! Att försöka ducka för klimatfrågan är också ett sätt att se som ett motstånd. Och det skapar lidande framgent. Vi behöver öppna våra ögon. Nu.

Sommaren har inte varit svart eller vit. Den har varit tuff på många sätt för mig när det gäller orken och till viss del ångesten. Det gör mig lite ledsen, för det känns som att jag missar saker. Men jag stoppar de finaste minnena i min dagbok och läser om Skansen, Mulle Meck, Tobbe Trollkarl på scenen i Rudan, parken i Skogås. Ja, jag har det tufft, men jag har människor som älskar mig och vi kämpar tillsammans för att vända detta.

Kram

Emilia

Older Posts »