Det har varit intensivt för mig den senaste tiden. Och senast igår rackade jag ner på nyårslöften. Jag känner mig ärligt talat splittrad, trots allt vill jag vara balanserad både online och offline. Allt mitt bloggande går ju ut på att jag vill inspirera till enkla livsval och en shysst life design. Men det är klart som sjutton att jag faller dit. Jag har haft skitdagar, rätt många sådana, under hösten.

Jag är i behov av en nystart. En riktigt sån. Det handlar inte så mycket om att jag vill utveckla mig. Snarare tvärtom. Jag vill avveckla mig själv i en riktning där tankarna får samla sig. Det får gärna vara helt tyst i sann Eckhart Tolle-anda.

Att leva med den här skörheten är underbart först då man förstår den. Och jag gör det, till viss del. Jag förstår när det blir för mycket. Vissa dagar kan jag med exakt precision veta att nu, nu har jag gått över gränsen. Värdesätter den egenskapen, men nu behöver jag något nytt.

Det grundar sig i jakten på framgång, men i en lite nyare tappning. För ett tag sedan skrev Bucketlife inlägget Vad är framgång – egentligen? och efter det har jag funderat på om vad vi människor egentligen vill med våra liv.

Det handlar om känslor, rätt och slätt

Jakten på lycka, framgång och meningsfullhet handlar i min mening i mångt och mycket om att känna saker. Du vill tjäna pengar för att känna dig trygg eller få känna känslan av äventyr när du är ute på resande fot som dina pengar möjliggjort. Känslor navigerar oss – vad är bra, dåligt, häftigt, läskigt, roligt osv. Att vilja utvecklas, som Bucketlife skrev som en av sina viktigaste life design-punkter, tolkar jag som “jakten” på känslan av förnyelse.

Det är ju inte rocket science så. Men jag har aldrig fått den frågan: Vad vill du känna?

Så vad vill jag känna i december?

Känslan av frihet. Den kopplar jag samman med en promenad i Tyresta. En sista yogakväll nästa onsdag. Lagom med jobb till förmån för utevistelse.

Känslan av samhörighet. Den här är svår för mig. Jag är en ensamvarg ut i fingerspetsarna. Det blev så. Och nu har jag min familj, både sen gammalt och sedan min nya lilla familj. Men jag tror jag ska våga mig på en jul ihop även om hela min kropp skriker: “Är det verkligen så bra, orkar du?”. Samhörighet är någonstans viktigt. Jag vet ju det. Och ibland måste man våga.

Känslan av lugn. Den inleder jag med en digitalfri helg, 9-11 december, där jag är helt skärmfri under tre dagar. Jag är en digital nörd, särskilt när det gäller sociala medier (det här med ensamvarg stämmer inte i alla lägen alltså). Känslan av lugn innebär också att jag lägger mig i tid, så pass att jag hinner läsa en sväng. Har hunnit med en del böcker under hösten och läser just nu Passionskoden av Eva Sanner. Kommer recensera den när jag är klar.

Det finns fler känslor. Men jag tror nyckeln ligger i att vara medveten om var jag befinner mig, både i tanke och rent fysiskt.

Vilka känslor vill du känna i december?

Bonustips: Gå med i Mitt Healthy Living på Facebook, temat just nu är #dittdecember och det passar ju bra med min egen känsla inför månaden.