Det blev en vit och kall jul. Vi tog oss ut i solljuset med Lilleman, första 15 minuterna var utmanande med ett barn som bara ville vända om. Men vi fortsatte enträget ända fram till en träbänk där några julkakor intogs. Vägen hem gick mycket bättre, det tycks vara kakornas förtjänst. Jag är trots allt väldigt glad över våra 40 minuter i dagsljus eftersom däri kunde vi hitta skillnaden. I humör, hälsa och julglädje.
Just nu är det enda som hörs ett legobygge med barn och pappan, annars är det helt tyst. Gårdagens feber och kräksjuka är nu borta, vilket gör att vi tre firar tillsammans och vi får träffa resten av nära och kära i nästa vecka. Det blir sällan som man tänkt sig, men det blir bra ändå!
Jag tänker mycket på det “senaste” här livet, att jag har en utmaning i att ta mig framåt. Eller ännu mer: hitta mitt här och nu. Och jag lyssnade nyss på en intervju med Elin Kjos i podden Livscoacherna. Och det som fastnade var diskussionen om “språket”. Hur vi pratar om oss själva och våra svårigheter påverkar oss. Jag minns mitt första inlägg efter kraschen i augusti. Hur svårt jag tyckte det var att formulera mig. Hur var min röst nu? Vad skulle jag ens skriva? Jag har valt att vara öppen med min utmattning och jag tänker att det finns en poäng med det. Men efter podavsnittet med Elin så förstår jag vilken påverkan språket har. Jag tar med mig det och förhoppningsvis hittar jag nya sätt att förhålla mig till utmattningen och tröttheten.
Nästa vecka den 30 december klockan 19.00 kör jag en halvtimme live på temat köpstopp, i gruppen på Facebook. Haka på om du vill få inspiration till ett Köpfritt 2022. Den 30 december kommer jag också publicera mina regler för 2022 och en större förändring är på gång för min egen del, där jag fokuserar på när jag faktiskt vill öppna plånboken.
Tack du som läser bloggen och jag önskar dig en God jul och att ditt 2022 blir 👌.