När man trillar över ett forskningsprogram som säger vill skapa färdplaner över hållbara konsumtionssätt – då slår mitt hjärta dubbla volter. För ja, vi är en minoritet som vill förändra världen, och vi behöver bli fler. Min hjärtefråga har kommit att bli köpstopp, men har också inlett #matsvinnskampen. Hur som helst, less about me, och mer om MISTRA Sustainable Consumption, vars seminarium jag snubblade över i förra veckan. Här några av de saker som jag tog med mig.
Vad forskar de på då, Mistra Sustainable Consumption?
”Ett forskningsprogram som syftar till att stimulera en övergång till mer hållbar konsumtion i Sverige”.
De har valt att fokusera på mat, semester och heminredning.
Mer om programmet kan du läsa här.
Vad tog jag med mig från seminariet?
Först och främst: programmet är nystartat och de söker svar även från oss som har en massa idéer på temat. Så jag vill slå ett slag för denna enkät – om du har tankar på områdena mat, semester och heminredning – fyll snälla i. Deadline: 27 sept.
Och: jag tog med mig massor. Häng med!
1. Hur tar vi nischade förhållningssätt inom konsumtion och gör dem till mainstream? Om vi tittar på köpstopp så är det en klick (nisch) människor som sysslar med den här typen av omställning. Hur skulle man kunna få fler (mainstream) att välja köpstopp (eller: hållbara matvanor, hållbar semester, hållbart inredningsintresse). Mitt svar från gräsrotsnivå är: om vi tittar på välmående och livskvalitet – är det via konsumtion vi når dit? Till viss del ja, om vi inte har något. Men många av oss har mycket, men ”mycket vill ha mer”.
Om vi bortser från att vårt samhälle bygger på konsumtion (skatteintäkter etc) så är lycka, välmående och meningsfullhet beroende av helt andra faktorer (mat är också konsumtion, och mat är basic behov). Som hur vi mår på jobbet, hur våra relationer ser ut och hälsostatus. Minns ni att jag har refererat till detta TEDtalk? Det jag tror kan vara ett svar på frågan hur vi går från nisch till mainstream: om vi lyfter andra värden och får människor att söka verklig lycka, verkligt välmående och verklig hälsa (den som vi kan påverka, många ohälsotillstånd är ju också utanför vår kontroll).
Och hur man gör det? Det är ett annat inlägg som handlar om konsumentbeteende och drivkrafter, marknadsföring…. Lägger det på min att – göra – lista!
<<Läs detta: Om alla slutar konsumera? >>
Men: om alla slutar shoppa…? Nja, vi behöver kanske inte helt sluta. Vi kan konsumera på nytt, hållbart sätt. Och: om det finns kopplingar mellan våra livsstilar och sjukskrivningar så skulle det teoretiskt betyda att vi kan minska sjukskrivningskostnaderna. Men det är en annan diskussion.
2. Vi kan inte vänta på grön teknik. Jonas Nässén, Senior forskare, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, hade en kort dragning kring ”Hur långt kommer vi med teknikutvecklingen”.
Och det här är spännande – vi kan alltså inte förvänta oss att ”grön teknik” ska lösa allt. Ser vi till semesterresor och utsläpp så behövs det styrmedel från politiskt håll för att vi komma ifatt oss själva. Jonas menade att styrmedel och affärsmodeller är det som kommer avgöra.
Det som jag tycker är intressant är: vad är det som gör att en del människor är nischade i sitt sätt att inte välja flyg, medan andra har det betydligt svårare med omställning? Det stora som behöver påverkas är flyg- och köttkonsumtion men samtidigt: ett politiskt ledarskap måste komma till (och hur ska man som politiker våga?).
3. ”Lätt att göra rätt”. Här pratade programchef Karin Bradley kring delningsekonomi och hur det behövs en ”infrastruktur för delande och skapande”. Hon tog tvättstugor som exempel. Att man har satsat på ”både och” – det finns tvättstugor, men fortfarande räknar man med att kunna tvätta hemma. Ni minns säkert boken Ägodela som jag skrev om senast? Den tar upp många av de sätt som vi skulle kunna gynnas av, och som samtidigt är snälla mot miljön. Nyckeln är att det ska vara konsumentnära , det ska inte vara krångligt, utan just lätt att göra rätt.
4. Rekyleffekter. Detta hade jag inte alls tänkt på. Åsa Svenfelt, Docent, Strategiska hållbarhetsstudier, KTH tog upp att ett hållbart beteende på lång sikt kan få andra konsekvenser, som inte är önskvärda.
Vi tar ett enkelt exempel: vi börjar med köpstopp (positivt beteende) men vi använder de sparade pengarna till att flyga till Thailand (inte så bra). Ni vet ju vad jag tycker ni ska göra för pengarna: vara mer lediga! Och det nämnde Åsa också som kortast, att en effekt av mer hållbara livsstilar skulle kunna leda till minskad arbetstid och mindre pengar i plånboken. Att vi helt enkelt downshiftar. Den strategin tycker jag verkar högst vettig, jag ska fråga Åsa om de forskar på just den frågan.
5. Maten och hållbar konsumtion? Liselotte Schäfer Elinder, Adjungerad professor, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, pratade om att hur och vad vi äter förstås påverkar folkhälsan, och att det finns en naturlig koppling till hållbar konsumtion. Det handlar alltså inte bara om att äta ”för klimatet” utan : ”äta hälsosamt och för klimatet”. Som exempel tog hon upp att vi äter för mycket.
Det kom också upp en kommentar kring effekten av nudging, som exempel: minskade portioner/tallrikar. Jag tänkte själv testa att äta växtbaserat, för att se om det “funkar”.
En panel rundade av och på plats var Anna Hag, Visita, strateg, Charlotte Lagerberg Fogelberg, Livsmedelsverket, rådgivare miljö Avdelningen för hållbara matvanor och Jan Bertoft Sveriges konsumenter. Jag slog förstås ett slag kring det faktum att vi ofta talar om konsumenter och inte medborgare. Det här med att köpcentrum sällan låter oss vara medborgare eftersom alla bänkar är borta – om jag till exempel vill sätta mig och äta min medhavda yoghurt så finns det ingen ”plats”.