Posts in "viloinspiratör" tag

Tre sköna insikter

inlåsta

Det är mycket nu. Framför allt utanför huvudet. Ett litet pyre som numera har testat sin första smakportion, en mamma som försöker sova om nätterna, en pappa som står standby hela natten. Träning ska inrymmas för att parera stresskänslor, mat ska lagas (mest hela tiden), tvätt ska tvättas.

Men vi också grymma på att göra I N G E N T I N G.  Det går när farmor rycker ut. Då gjorde vi det mest nödvändiga: vilade. Det var det bästa på hela veckan. Att sova några timmar på fredagseftermiddagen.

Insikter som nått mig den senaste tiden är. (Yes att vila ger insikter)

> jag skulle kunna helt avstå från shopping livet ut. I utbyte får jag ledig tid. Och därinne ryms det mycket.

> jag fullkomligt älskar att läsa. Så nu är det en av prioriteringarna. Nu senast läste jag Inlåsta av Emma Donoghue – den handlar om en kvinna som blivit inlåst i ett skyddat rum, där hon har fött en son. Boken är skriven utifrån denna femårings perspektiv – och jag är helt förbluffad över hur mamman och sonen lyckas skapa sig ett liv därinne. Det som också fascinerar mig är deras relation – hur stark den blir av denna närhet dag ut och dag in. Boken är spännande, läskig, underhållande och framför allt: bra skriven – man kommer pojken nära. Översättaren Ylva Stålmarck har gjort ett kanonjobb dessutom.

> jag har umgåtts med någon form av katastroftankar ett tag. Som handlar om tid, jobb, relationer och välmående. Nån slags oro att jag inte ska räcka till. Och insikten som nått mig är: som jag tänker, så blir det. Jag vet det sedan länge. Så nu blir katastroftankarna en utmaning: jag vill ändra om. Jag vill känna energi. Inte bli dränerad på livskraft innan saker och ting ens har påbörjats.

Att vara Gudinna i Avvägning

Enemilia viloinspiratör

JA ELLER NEJ? Alla vet vi ju att livet består av en massa val – höger, vänster, ja, nej, blått, rött, grönt. Ja ni fattar. De senaste åren har jag medvetandegjort de här valen på vardaglig basis: det vill säga mycket blir en avvägning för mig – även de små sakerna. Jag är medveten om vad jag lägger min tid på. Anledningen är att jag är rätt dålig på att stressa. Kass, faktiskt. Tycker inte om det heller. Jag kan ha flow, men det är en annan femma. Sen är det lätt att få en känsla av olust med jämna mellanrum – det är något som inte känns bra – och då är jag där med avvägningen igen: vad ska jag göra – och vad mår jag bra av? Nyss kom jag på att det enda jag behöver just nu är ett varmt bad. Och den insikten och avvägningen gav mig lite andrum. Det är den där viktiga självkommunikationen.

Och hur funkar det när man har barn då? Sådär, eller faktiskt: ganska bra. För vi är två. Och då ger vi varandra utrymme, för bad, för skärmtid, för att måla den där tavlan, för att blogga. Och för att vila: där kan jag säga att min magkänsla skriker: vila så mycket du kan! En sak till: min avvägning säger mig oftast: snusa så mycket du kan i den finaste av nackar – för tiden är försvinnande snabb!

Jag går alltså inte så mycket på impuls. Förutom när jag städade kylskåpet igår – det var ren och skär, härlig impuls!

Har du några tankar kring vad du lägger din tid på?

Livet måste få ta tid

jempieteckningar

Liv som är kul vill vi gärna fylla på. Det ska vara extra allt, eller hur? Tidsbrist är inget nytt, vi hinner inte det vi vill. Men är det antalet avverkade todo:s som är det viktiga? Jag tycker inte det. Jag vill gärna hitta något som jag gillar och gotta mig i det ett tag. Det är känslan jag vill åt. Sen spelar det ingen roll hur mycket jag hunnit med när jag ligger där på sista bädden. Låt oss jaga känslor istället för att-göra-listor!

Vad består känslan av då kan man undra? Vilken känsla tycker du om? Lite pirr och “lära-sig-nytt” är häftigt tycker jag. Som när man finner en ny träningsform där ett “yes!” kläms fram medan svettdropparna rinner ner för ryggen. Eller när man ses på aktieträff och tänker “vill lära mig mer”. För att inte glömma: läsa en bok som ger en perspektiv. Alla dessa saker ger mig positiva känslor. Men det betyder inte per automatik att jag måste maxa. Gotta sig lagom gör att känslan landar och får utrymme därinne i bröstet.

Ha! Du trodde väl inte att jag har det så lätt? Jag, precis som många av er, upplever också tidsbrist och att “jag hinner inte”. Självklart. Jag är ju fostrad i samma tid som ni. Men jag slåss som en galning för att få en schyst relation till tiden. Livet måste få ta tid. Jag vill att livet ska få ta tid. Det är mitt mål.

Här är några saker som jag tycker kan få ta tid i livet

> Lära sig mer om proffsigt bloggande – jag vill läsa mer på sajten Better Bloggers. Det var en konferens på g via Betters Bloggers, men den ställdes in. Jag hoppas att den kanske går av stapeln till hösten, för det här kan bli riktigt intressant!

> Läsa en bok om ett ämne som intresserar, jag tipsar om Good enough för föräldrar av Elizabeth Kuylenstierna. Hon föreläste på MammaPower, och jag tycker boken ger perspektiv och tankar som jag gärna vill ge tid till.

> Ett fenomenalt Instagramkonto att följa @jempieteckningar

Vad vill du fylla livet med?

En gång utmattad, alltid utmattad?

EnEmilia bloggare - skriver om utmattning

UTMATTNING. Jag tänker ofta att mina svängar med utmattning är ett minne blott. Men jag kunde inte ha mer fel, tyvärr. Det jag vill säga att det är lätt att falla tillbaka. Vår känslighet tycks öka när vi en gång drivit oss till det tillstånd som sätter kropp och knopp ur balans. Så trots kloka insikter, om man fått sådana på köpet, är det ändå svårt att hålla sig inom de egna ramarna för vad man orkar.

Själv har jag blivit rabiat förespråkare av vila, sömn och meditation. De är de saker som gör att jag funkar. Men sen gäller det att fixa vardagen och genomföra sin klokskap. Den senaste tiden har varit svår, men också underbar. Tänk att det går att känna båda saker samtidigt!

Utbrändhet låter så definitivt. Brinner något ner är det rätt oåterkalleligt. Men från en utmattning kan vi komma tillbaka, även om vägen tillbaka är längre än många tror. Jag har skrivit om ämnet i flera inlägg tidigare:

Dansa. Pausa. (utmattning)
Passion, driv & utmattning
Status utmattning. Status?

Det är rätt dumt ändå. Att lyckas med att köra slut på sig själv. Men att sätta gränser är inte alltid det lättaste, kanske särskilt svårt när livet är extra kul och bjuder på en massa utmaningar. Det är klart att man vill vara med, eller?

Hur tänker du kring utmattning, stress och har du egen erfarenhet?