Riktigt höstrusk utanför fönstret denna tisdag. Jag som vanligtvis är och badar varje dag tar en paus idag. Det känns behövligt. Igår tog jag en sväng till biblioteket och lånade lite böcker till barnet. September är just nu ganska lugn på arbetsfronten och jag kikar runt lite på var jag skulle kunna göra nytta någonstans. Då jag har haft, och har, köpstopp, så innebär det ingen stress eller press, det är skönt. Energin varierar lite från dag till dag och så får det vara. Samtidigt, och det är min företagarhjärna som dikterar villkoren ibland, så har jag slängt ut några trådar. Till exempel tycker jag hela el- och energifrågan är viktig och skulle vilja skapa något digitalt event för människor som ska kunna ställa frågor till en expert. Så den idén har jag slängt iväg till en organisation som jag tror kan passa bra.
Jag har inom mig funnit en titel på en bok jag vill skriva. När jag skrev Klimatglädje 2019 så gjorde jag först en ordentlig synopsis som jag skickade till olika förlag. Det var värdefullt att ha den sen under skrivandefasen. Så det ligger lite på mig nu att öppna ett tomt dokument och sen formulera mig, jag behöver inte vara långrandig. Det är inte alls säkert att jag först söker mig till förlagen, utan jag vill skriva lite på boken först.
Trädgårdstankar
För några dagar sen hade jag en vän över och vi pratade lite om vad man skulle kunna göra på trädgårdsfronten här hemma hos oss. Det var inspirerande och jag passade på att rensa lite i trädgården efter vårt samtal och träff. Kanske att jag faktiskt kan sätta min egen prägel här på tomten så småningom. Tidigare har jag mest varit inne på att odla lite ätbara saker, men inte riktigt kommit till skott. Min kompis förslag var att plantera några buskar precis innan den stenmur som vi har, buskar vars blommor luktar gott. Och så skrev hon till mig igår: “jag vet ju hur mycket du tycker om dofter!”. Och det är så sant.
En väldigt fin sak som man kan göra när man har köpstopp, är att umgås kring maten. Jag och min vän tog en promenad till skogs, och innan dess lagade jag ihop en näringsrik potatis- och purjolökssoppa. Jag mixade den delvis slät, men sparade några hela bitar potatis och la i en burk. Resten hällde jag på termos. Två riktiga porslinsskålar plus skedar kom med och vi satt vid klipporna med var sin knäckesmörgås plus soppan, en enkel lyx som inte tar så lång stund att förbereda. Natur och matintag – vilken grej!
Musiken just nu. Och annat jag lyssnar på.
Jag tycker om att skriva och lyssna på musik samtidigt. Med musiken kommer känslor och med dem kommer orden. Gärna lugna melodier. Den här med Moa Lignell och Ane Brun är en klar favorit. Sen tidigare har jag lyssnat mycket på Melissa Horn. Inte att förglömma: klassisk musik. Då och då, när jag går ut, lyssnar jag på poddar. Nu senast en del på Söndagsintervjun (Sveriges radio). Bland annat avsnittet med Elin Kjos, och sen ett äldre avsnitt med Johan Rockström.
Jag längtar ibland. Till en känsla, till ett tillstånd. Och jag märker att skrivandet hjälper mig – det krokar fast mig i verkligheten och jag vet att jag finns. Svårt att exakt förklara, mer än att det är sant för mig. Rörelse ligger också högt upp på listan, men just idag är gråheten extra grå. Ska in till stan lite senare i eftermiddag.
De senaste två baden nere vid min sjö har varit… precis som jag vill ha dem. Lite frostigare, lite bitigare. Det blir ett litet skifte. Och det är bra så.
I fredags fick jag delta i en panel på Berwaldhallen i Stockholm. Samtalet hette Hoppet lever, vägar till en hållbar framtid. Så roligt att få samtala med stora tänkare: Pella Thiel, ekolog, Kent Wisti, präst och konstnär, och Karim Jebari, filosof. Samtalet leddes av Anna Hedelius. Min bästa vän Sven var med i publiken och efteråt lyssnade vi på körsång. Kika gärna på Berwaldhallen Play. Och vad tar jag med mig? I och med att panelen utgick från Höga visan så tänker jag mig att vi i framtiden, ja redan nu, behöver använda kultur och konst för att nå ut med viktiga frågor. Detta har redan börjat nosats på, jag såg bland annat en Dramaten-produktion med Johan Rockström för inte så länge sedan och många musiker och andra kända profiler lägger in miljöbudskap, inte minst när det gäller klimatet. Det är kanske inte alls dumt att vi inspiratörer (mitt köpstoppsengagemang) får hamna på andra scener än bibliotekens eller företagens. Kan klimat och kultur skapa en egen hög visa?
Jag vill också passa på att ge tre boktips: det är böcker som skrivits av de som deltagit i panelen. Den första boken läste jag Karims del i denna antologi, om ett scenario som satte lite skräckkänslor i fokus, det handlade om hur snett det kan gå om vi använder teknik för att lindra att atmosfären är i brand. De andra två böckerna har jag inte läst, men är väldigt nyfiken på Naturlagen, eftersom lagstiftning på naturområdet är oerhört hett (i dubbel bemärkelse). Den mittersta boken, Kyss, läser jag på bokbeskrivningar att det är en meditation över Höga visan. Passade ju topp i fredags!
I övrigt då? Kan inte riktigt släppa en tanke, och den är: vad händer när en större del av vår plånbok hamnar på något så fundamentalt som en elräkning? Vi talar ju om konsumtionens påverkan på planeten, och kan vi inte konsumera övriga saker i lika hög utsträckning (på grund av en energikris) vad händer då med de övriga konsumtionsutsläppen (och produktionen)?
Konsumtion kan vara väldigt många olika saker, men jag försöker differentiera mellan elanvändning och annan konsumtion. Och en sak till: jag vill inte få det att framstå som att jag tycker energikrisen är bra, men däremot är en följdeffekt att vi får ett medvetande kring vilka resurser vi använder. El/energi är ganska trist, du betalar för något som du inte kan ta på, på riktigt. Samtidigt viktigt att det fungerar.
Det är lätt att dras med. Tempot du vet. Snabbare än en snabbscroll, så kan livet te sig. Aktiviteter avlöser varandra och det verkar som om både handbroms och koppling är ur funktion, högsta växeln styr och farten är hög. I den här bloggen finns det drösvis med inlägg om det där andra. Sävligheten. Förnöjsamheten. Lite mindre som ger mer. Men varför är det svårt att vara långsam? Jag ställer frågan både till mig själv. Och till dig.
Jag tror vi är många. Som fått lite nog. Som inte vill dras med. Men det finns bilder och uppfattningar om vad livet ska vara. Och jag förstår mig själv, den där pressen som egentligen inte är sprungen ur mig. Jag vill säga till oss: du har rätt. Vi behöver andra förebilder, familjer som lever enkelt till exempel. Jag skulle vilja att vi gjorde så, och att det kändes så.
Jag tänker att jag vill skapa något stabilt som utgår från enkelt liv – men inte bara skapa, utan uppleva. En grund att stå på som inte låter sig luras. Som är fast i formen och något som är mitt. En styrketräning för själen. Det är vad jag vill. Vad vill du?
Min höst – slow living autumn
Denna höst kommer spegla mig. Det innebär att det blir mer av mindre. Jag har några uppdrag som jag stolt ska ta mig an. Jag har ynnesten att bygga mitt eget arbetsliv och efter kollapsen förra sommaren är jag noga. Noga med att välja vad jag lägger min tid på. Det jag vill göra i höst är att fortsätta föreläsa, både digitalt och live. Skriva regelbundet, både här och på andra ställen. Hålla bokcirklar.
Och resten av tiden? Mycket handlar om att grunda mig, meditera, träna, yoga. Det tar tid men det är så det behöver få vara. Har bokat en konsert som jag ska gå på med min bästa vän, det blir Melissa Horn på Cirkus. Men mest: luft i mina lungor och i kalendern. Träffa människor som betyder mycket för mig. Samtal om högt och lågt. Gå på live yoga, inte bara fastna framför skärm (även om det faktiskt ger mig mycket att träna online). Du gör rätt.
“Det viktigaste idag”
Om vi går tillbaka till där vi började det här inlägget: Snabbare än en snabbscroll, så kan livet te sig. Jag tänker högt här: det kommer alltid finnas saker som behöver fixas med, både när det gäller jobb och hemarbete. Det finns ingen anledning att trycka på gasen för mycket, för det finns ingen egentlig slutdestination. Så det vi behöver mina vänner, är acceptans och ett förhållningssätt. Ja, jag sjunger långsamhetens och lathetens lov. Och för mig har det varit viktigt att hitta en sak per dag som får extra prioritet: “det viktigaste idag”. Som idag: det blir orientering med hela familjen på eftermiddagen. Middag som förberetts innan, för att kunna komma hem till ett kravlöst matintag. Jag är lite kluven när det gäller aktiviteter på vardagar, jag tänker att lilleman har nog på skola och fritids. Men jag tänker också att rörelse är det bästa vi kan ge varandra. Det får bli en liten omstart för denna dag när vi tar fram cyklarna och tar oss till Rudan för kartläsning och spring.
Vad är det viktigaste för dig idag, om du tänker på EN sak?
Matplanering, checka in med ditt kylskåp och bli en klimatidrottare.
I förra veckan höll jag en föreläsning tillsammans med Årstiderna. Här kommer en sammanfattning av det jag ville lyfta lite extra och temat är hållbar matvardag! Om du vill se det hela på video, kika den här länken från Youtube!
#1 Sätt din matplanering 10 minuter
En av de vanligaste frågorna som vi ställer är: vad ska vi äta ikväll. Mat kan symbolisera mycket och att känna glädje inför sitt matintag, kanske tillsammans med andra, är viktigt. Samtidigt har många av oss mycket på agendan med både jobb och fritid och middagsidéerna flödar inte alltid. Det kan till och med kännas bökigt. Eller att man äter samma mat vecka in och ut.
Men det finns lösningar och jag vet att en del av er redan har någon matplanering på plats. Enligt Matrapporten 2022 gör var tredje svensk veckomatsedel.
Och det är så bra med matplanering- du investerar lite tid, men får som belöning en mindre stressad tillvaro. Lägg tio minuter på att matplanera – det har du igen och du minskar risken för att köpa hem take away för att inte ha en plan och kanske är mör efter dagen som gått. Planera en vecka eller flera veckor i taget. I min familj planerar vi ca 5-6 dagar i stöten, där vi försöker variera oss när det gäller olika livsmedel. När vi har ätit under några dagar ser vi över om det finns rester till den 7 och 8e dagen och då äter vi upp det som blev över från planeringen. Ibland för vi över en måltid till veckan efter.
Vi brukar spara vår matplanering för att kunna återanvända den, så vi har en mängd matlappar som vi samlat på oss. Utifrån dessa kan du komponera nya veckomenyer. När vi planerar kan vi känna oss trygga genom att vi har koll på läget. Men vem ska göra planeringen? Jag kan villigt erkänna att jag tagit på mig den rollen hemma men jag har också en dold agenda: jag vill att vi ska äta mer vegetariskt och grönt.
Hur jag gör rent praktiskt? Jag sitter i köket med en lapp och penna – jag öppnar kylskåpet och ser över vad som finns sedan tidigare. Sen komponerar jag maträtter eller söker recept utifrån det. Det kan vara en grönsak eller något annat vi har hemma som får vara guidande i vad vi kommer äta och vad som hamnar i planeringen. Utöver kylskåpet tittar jag också i frysen, vad har vi där? Det kan också finnas en poäng med att laga lite extra portioner av någon maträtt som kan räcka som matlåda till arbete eller lata dagar.
Ett annat sätt att planera är att kika på erbjudanden eller vad som är i säsong och utifrån det skriva ned en meny. En akilleshäl som vår familj har är våra skafferier: i nuläget är de knökfulla med torrvaror och vi har noll koll. När jag skrev boken Klimatglädje gick jag igenom skafferiet som ett sätt att minska på svinnet och minska på onödiga inköp. Men av någon anledning har vi hamnat på ruta noll. Tanken är att vi ska gå igenom skafferiet och ha samma strategi som med kylskåpet vid planeringen: vad har vi hemma som vi kan äta upp? En annan ganska skön strategi är att sätta av och batcha veckan med storkok. För en del kan det vara skönt att laga en del av maten på till exempel en söndag. Det beror förstås på hur du själv vill göra. Om du har många åtaganden under veckan är det absolut en strategi där du curlar din vardag.
#2 Gör en check-in med ditt kylskåp
Genom att hälsa på i ditt kylskåp kan du lättare minska ditt matsvinn. Och fler får ju såklart upp ögonen för att matpriserna ökar, som en konsekvens av världsläget. Det är inte bara ur ett klimatperspektiv vi inte ska slänga mat utan det handlar även om våra plånböcker. Samtidigt är jag av åsikten att mat ska få kosta. Det handlar om matrespekt, att få fram livsmedel och mat är något bland det viktigaste vi kan sysselsätta oss med. Att vi slänger fullt duglig mat, 17 kilo per år är intressant – vilka 17 kilo skulle du vilja äta upp istället? Men vi behöver förstås också lite klimatglädje. Enligt Livsmedelsverket slänger hushållen mindre mat, det har minskat från 19 kilo till 17 kilo – så det har skett en förändring i positiv riktning. Ett tips är också internationella matsvinnsdagen där Livsmedelsverket tagit fram material för att kunna lyfta dagen.
Det är där din check-in kan göra skillnad. Den kan du bland annat göra när du planerar din mat: att du har extra pejl över vad som sker i kylen. Men utöver planeringen är det bra att 2-3 gånger i veckan hälsa på och fråga hur din kyl mår och vad den eventuellt gömmer. Utgå ifrån: ”Vad behöver ätas upp”, bli en hejare på rester och samtidigt spara pengar, tid och samvete. En del har en dedikerad plats i kylen där man lägger saker som behöver snabb omsättning.
Din check-in kan också sträcka sig längre än så: ha koll på frysen och skafferierna också. Då och då kommer uppmaningar att vi ska kunna klara oss själva ifall en kris kommer. Och det finns absolut en poäng med extra torrvaror och konserver, men att även ha kontroll över dessa produkter, och byta ut dem med jämna mellanrum och äta upp de varor som börjar närma sig slutdatum. Det finns en klassiker som behöver dammas av: Titta, lukta, smaka – våga närma dig den mat du har handlat för pengar du har jobbat ihop!
#3 Våga vara klimatglad
Vad är det då att välja klimatglädje? Ju mer du planerar, värderar och har koll på din mat, desto roligare är det. Att inte slänga mat, det är glädje, både för dig och planeten. Att äta upp något i sista stund är lite av en sport. Och så förstås: den här kommer vi inte undan ifrån: vilken typ av mat ska vi ha på tallriken? Den tanken, att vi vill äta hållbar mat, behöver omvandlas till konkret handling.
Till och med forskaren Elin Röös, som höll ett fantastiskt sommarprat och som jag intervjuat i min bok Klimatglädje, säger att det är svårt att vara medveten som konsument – det finns målkonflikter – en produkt kan vara klimatsmart ur ett perspektiv men en miljöbov ur en annan vinkel. Hon nämner bland annat i sitt sommarprat att man kan leta efter trovärdiga märkningar som ett sätt att lotsa i matdjungeln. Samtidigt: hur mycket ansvar ska läggas på oss konsumenter? Någonstans behövs styrmedel och det påpekar Elin också i sitt sommar.
Klimatglädje är också att lära sig något nytt om mat och klimat. Det är i produktion som mycket av utsläppen sker och det är också där de stora förändringarna behöver göras. Men det finns också mat som du aktivt kan välja att ha på din tallrik som rimmar med de planetära gränserna. Det fina är också att klimatmat också kan vara hälsomat. Vi vet idag att rött kött har en hög klimatpåverkan i produktion, så här berättade Elin både i min bok och i radio:
“När man pratar om matens klimatpåverkan, så handlar det om de utsläpp som blir när man producerar livsmedel. Det handlar om lustgas som bildas på åkern, att korna släpper ut metan, gödselstackar som avger både lustgas och metan och allt sådant som är energirelaterat: el i stallar, transport, förädling. De stora posterna i jordbruket är metanet och lustgasen.”
Vad händer om vi adderar grönt på tallriken istället? Elin Röös trycker på det: att det är bättre att vi själva äter baljväxter och växtbaserad mat istället för att det ska gå igenom ett djur. Så här säger Elin om klimatmat: »Bland det mest klimatsmarta du kan äta är spannmål, baljväxter, rotfrukter, frukt, de är livsmedel som har absolut lägst utsläpp.«
En annan viktig aspekt är: Vad kan vi odla klimatsmart i Sverige som sen svensken och andra medborgare i världen kan lägga på sin tallrik? Att vi producerar mat i Sverige är viktigt också ur den synvinkeln att andra delar av matproduktion i andra länder tar mycket mark i anspråk. Vi behöver både tänka lokalt och globalt. Vi behöver använda den svenska marken smart.
Det som gör mig extra klimatglad är när kunskap serveras på den digitala tallriken. WWF är en organisation som gör mycket för vår planet. Bland annat finns det något som heter One Planet Plate och jag skulle rekommenderat att kolla in Vegoguiden där du kan se vad olika vegoalternativ har för ”rating”. Guiden kan du använda i din matplanering.
På konsumentnivå är det ¼ av vår klimatpåverkan som kommer från maten, låt oss sänka det tillsammans! Ett riktmärke: 11 kilo koldioxidutsläpp per person och vecka från våra tallrikar! Se det som en sport, det blir roligare så 🙂
Jag fick ett mejl för ett bra tag sen där avsändaren undrade hur jag klarade mitt köpstopp, hur gjorde jag med mat och matpriser var en av frågorna som ställdes. Och här finns det massor att säga! Självklart behöver vi lägga pengar på mat, det är grundläggande behov. Så det enkla svaret är: mat ingår inte i mitt köpstopp. Och därtill: jag vill gärna lägga pengar på mat, har stor respekt för dem som producerar och jag är nyfiken som tusan just nu på vegetarisk kost då jag ställt om min mathållning för klimatets skull. Och för mig själv också såklart. Allt hänger ihop!
I runda slängar har vi tidigare i svenskens historia lagt en ansenlig summa av vår disponibla inkomst på just mat, cirka 20 procent på 70-talet. Idag är den siffran cirka 12 procent, men jag tror den kommer öka i och med inflation och höjda matpriser (fakta hämtat ur Matrapporten 2022, från Food and friends). Och vad händer då? Jag tänker att det generellt vore en fin trend om vi faktiskt la våra kronor på hållbart producerad mat och att annat onödigt får stå tillbaka (klimatfrågan och så vidare). Om stigande matpriser har jag skrivit om i inlägg här. Sen behöver vi förstås vara noggranna med att förstå hur det kan se ut ifall pengarna helt enkelt inte räcker till, det finns en sådan aspekt och den är svår: jag vill att mat ska kunna kosta men jag vill förstås också att människor ska ha råd med mat. Mat är dessutom så mycket mer än enbart en prislapp: det är näring, det är umgänge det är en sinnenas resa.
Klimatpepp på agendan tillsammans med Årstiderna
Nu kommer ett tips till dig som vill prata mer om mat och hållbarhet. Imorgon tisdag 23 augusti kommer jag hålla en inspirationsföreläsning tillsammans med Årstiderna. Det är klockan 19.00 på zoom och jag hoppas att du vill komma! Anmäl dig så kommer en påminnelse på mailen.
Innehåll ur kvällen:
#1 Sätt din planering
Lägg tio minuter på att matplanera – det har du igen. Ta en vecka eller flera veckor i taget. Emilia berättar hur hon och hennes familj gör. Under liven kan vi gemensamt tipsa varandra så att vi får extra matglädje inför vardagens matbestyr.
#2 Gör en check-in med ditt kylskåp
Genom att hälsa på i ditt kylskåp kan du lättare minska ditt matsvinn. Utgå ifrån: ”Vad behöver ätas upp”, bli en hejare på rester och samtidigt spara pengar, tid och samvete.
#3 Våga vara klimatglad
Det finns en klassiker som behöver dammas av: Titta, lukta, smaka – våga närma dig den mat du har handlat för pengar du har jobbat ihop! Emilia delar med sig av klimatglädje och guidar dig till en hållbar matvardag.
“Sjutton också, glömde både spade och hink. Och bollen….”
Jag var ensam hemma med lilleman häromdagen. Min tanke var att vi skulle komma ut lite, det var fint väder och jag tycker att umgänge utomhus är mycket lättare. Så vi packade lite matsäck, picknickfilt, badkläder och handdukar. I med allt i lådcykeln och sen åkte vi iväg och det var då jag kom på det: vi hade inte några leksaker med oss. Det får lösa sig, vi kan bada, hann jag tänka.
Vi badar på ett sätt som gör att lilleman får lite vattenvana och inte ska vara rädd för vatten. Till det ändamålet har vi använt en röd keps som vi kastar mot varandra, fylld med vatten. Även denna gång gjorde vi det, det plaskades friskt. Sen kom vi på en ny lek. Att jag kastade kepsen så långt bort jag kunde, och sen sprang/simmade vi mot den. Och det blev en poppis lek, fram och tillbaka, hit och dit.
Gör det enkla enkelt
Vad jag vill säga? Ja egentligen bara peka på att det går att skapa nytt av något så enkelt som en röd keps. Det behöver inte alltid vara specifika leksaker som får igång leken. Den första leken, med skvättande av vatten kom vi på tidigare i somras. Vi har som målsättning att lilleman ska få öva sig i vatten under hösten där det så småningom handlar om att lära sig att simma.
