Min tanke är att om jag är mer effektiv i mitt användande av digitala verktyg och sociala medier, så borde tid lösgöras. Och det är ju något bra! Här är några av de saker som jag vill göra med “min nya tid”. Det här är den tredje delen av min serie “Digital disciplin”. Sista delen kommer i nästa vecka!
Min tid – så gör jag med den.
Läsa och recensera. Ta mig tiden att tipsa om de böcker jag läser på insta stories. En kombination av lösgjord tid och interaktion i sociala medier (istället för enbart konsumtion). Digital disciplin när den är som bäst!
Lyfta blicken. Jag har inte helt påbörjat min digitala utmaning, men det jag verkligen vill och behöver är att lyfta blicken lite grann. Som idag när jag satt på framsidan av det hus som jag just nu hyr i Freluga Bollnäs. Näsan i mobilen. Men så tittade jag upp. Där hade jag mitt varför.
Hemmamiljön. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst på temat, men jag stannar vid: vi vill skapa ett hem. Och det kräver sin tid.
Lära mig något nytt. Jag har påbörjat Google Analytics i höstas, men har en bit kvar. Att faktiskt fokusera på något, en längre tid, är något som jag har saknat. Sen har jag några andra saker jag skulle vilja lära mig, för att kunna prestera bättre på mitt jobb!
Närvaro. När hade du tid sist att…bara vara? I ett nu som i vanliga fall fylls av flöden? Sådant tänker jag på.
Jag kommer formulera en aktion plan till mitt sista inlägg på den här serien: Sammanfattande digital disciplin för 2018, med konkreta tips och råd!
Om du missade de tidigare avsnitten, så kommer de här:
Det kommer frågor, både från familj och vänner, men även i sociala medier. Det här med shoppingfritt – varför? Jag tänker att det finns flera anledningar och även om jag svarat på frågan förr, tänker jag mig en uppdatering inför det faktum att vi har ett nytt år här – och nu! 2018 – här är mina anledningar till ett tredje år med shoppingfritt.
Minska konsumtion – mina anledningar.
♦ baksmällan från 2017.
Vi har haft ett ganska tufft 2017, och det har inneburit att vårt hem hamnat lite i efterkälken. Det är bråte mest överallt, och ingen ordning. Vi vill ta tag i det gemensamt, och skapa ett hem som vi trivs i. Genom att inte shoppa, kan jag lägga tid (och eventuellt pengar) på att göra just det. Jag har läst en bok på temat lean, som jag kommer recensera inom kort. Den har inspirerat mig mycket. Boken heter lean@home av Eva Jarlsdotter.
Det lustiga med mig, det finns säkert en kategorisering av det, är att jag är väldigt social, men också väldigt tillbakadragen. Två sidor av samma mynt. Men jag vet också hur mycket det ger, också i termer av hälsa. Vänner och familj – vill du satsa på det, så behöver du ofta mer tid än vad du upplever att du har. Men jag brukar ju tala varmt om min bästa shopping – och det är att köpa loss tid, för att använda den till viktiga saker. Genom att göra ett uttag från de sparade pengarna från icke-shopping, kan du förhoppningsvis ta mer ledigt för att göra de där sakerna som betyder något. I mitt fall: vänner, familj och egentid.
Att hinna med vänner och familj, kräver tid och resurser. Foto: C. Lind
♦ Min hälsa och att minska konsumtion.
Hälsan har varit förhållandevis god det senaste året, det var mot slutet som det tog lite stopp – där både trötthet och förkylningar var naturliga följdverkningar. Jag vill kunna satsa på ännu mer hållbar hälsa. Att komma ut, ta den där friska luften och placera den i lungorna, att ta tiden för natur i närområdet – det är mycket enklare om jag inte shoppar. Shopping innebär: tid som ska spenderas på nätet eller i affärer. Det innebär pengar som spenderas – och som måste tjänas in. Sedan ska prylarna in någonstans i hemmet – och där vi åter inne på min första punkt.
♦ satsa lite.
Jag skrev lite med en av mina bästa vänner, om vad jag planerar för 2018, och jag kom på mig själv att skriva att jag vill satsa lite på egna projekt. Det innebär att jag behöver kunna lösgöra lite pengar, och tid, på att göra roliga saker i min egen verksamhet. Mycket av det jobb jag gör har handlat om att skapa innehåll åt andra, vilket jag blivit riktigt duktig på (både text, film och foto, de två sistnämnda projektleder jag, eller lejer ut). Men nu är det min tur lite grann – och då behövs resurser. Dem frigör jag genom att inte shoppa. Easy peasy! Förresten, jag har skrivit om förändring förr!
Jag vet att några av er som läser funderar på att dra igen konsumtionen – vilket är ert varför?
2017 innehöll precis allt. Människor, Möten, Minnen och Mer därtill. Häng med!
Januari. Workation i Åre. Där jag fick nya bekantskaper som följt mig året runt. Linda och jag började arbeta tillsammans, där min roll blev att sälja in sponsorer till konferensen Ticse. Att Linda snart släpper bok, ett år efter workation, känns oerhört spännande!
Frilansliv är att kunna välja sin paus eller källa till kreativitet utan att behöva rapportera till någon!
Mars. Mitt i vårrusningen, där jag skrev både artiklar och arbetade med innehåll åt alla håll och kanter, började jag förstås att fundera på det här med att skala av.
Att bara vara är en konst, och att skala av, likaså. Foto: Christofer Lind.
April. I månadsskiftet var det dags för #ticse, en konferens som jag arbetat ihop med Influencers of Sweden (ett väl investerat medlemsskap om man arbetar som influencer). Det var så bra på många vis:
Bo på hotell. Ensam.
Människor. Människor!
Att lära sig mer, och få valuta för medlemsskapet!
Maj. En månad av reflektion och rannsakan. Jag tog en soloresa till Copperhill i Åre, vilket jag tänker göra om rätt snart, vintertid. Så skönt. Sova länge, vandra, göra några utflykter. Sådant som gör själen gott!
Juni. Familjemånad! Vi åker på efterlängtad resa tillsammans.
Foto: Christofer Lind.
Juli. Sommar – väldigt mycket sommar. Enkla rutiner för en sommarvardag. Ute mycket, och vi hittade till Drevviken. Jag fundera på det här med att vilja mindre, och få mer.
Foto: Christofer Lind
Augusti. Jobbhösten närmar sig, och vid det här laget jobbar jag bakom kulisserna hos Allt för hälsan, där jag bygger ett bombastiskt program till scenen Pratbubblan, som jag också modererar. Mitt “andra” barn kan man säga. Och hörrni – jag har redan börjat snickra på programmet för 2018, så ni ser hur taggad jag är! Men så kom där också en inbjudan. En inte anonym sådan, men för en vald krets. Och att känna sig utvald, det är en bra känsla! Det var dags för årets andra workation – som blev så fruktansvärt bra och rolig.
Några dagar efter min hemkomst går vår fina farmor bort. Det är en sorg, men det är också ett vackert farväl. I tre år har vi sida vid sida kämpat mot sjukdomen. Vi har svetsats samman, vi har kämpat, vi har gjort allt i vår makt. Hon kommer fortfarande att ha en viktig roll i vår familj. Vi pratar om vår farmor varje dag. Lilleman tittar på fotot i ramen. Han vet vem hans farmor är. Vi saknar dig.
September. Vardag men ändå inte. Vi jobbar på här hemma, vi funderar på begravning, praktiska saker, motar än så länge sorgen i grind. Vi gör det vi måste, för att hålla ihop. (Det är först senare som vi landar i det som hänt, och framför allt var begravningen viktig, att få säga hejdå). Vi börjar med en fin vana, och det är att nyttja helgerna till att åka till Tyresta med lilleman. Det blir många fina turer, och hösten är så vacker.
Foto: Christofer Lind.
Oktober. Leveranstider – i full prakt. Jag gör det sista med mitt schema för Pratbubblan, jag skapar en större onlinekurs för kund och dessutom har jag bästa konversationen, “dark social” på Facebook med workation-gänget från Särna. För att hålla – för det är många gånger det handlar om hållbarhet i livet – så yogar jag varje onsdag.
November. Dags för årets hälsohändelse. Jag intervjuar ett 30-tal författare och profiler under en fullspäckad helg!
December. Mer ledig än vanligt. För att jag kan. Och så var det Hälsingland – en 24 timmars dejt jag inte kommer glömma i första taget. Och så jul. Jul strålande jul.
Foto: Christofer Lind
Och en dejt med bästa vännerna på Grill, samt med maken, avrundade året fint!
Tack för det här året – ni som läser, och nytillkomna. Jag vet att den sista delen i serien digital disciplin är efterlängtad – den kommer inom kort! ♥
Några dagar kvar på det “gamla” året. Från att känna glädje över gåvor på julafton, tvingas vi in i nästa fas av shoppinghets. Vi får ju inte missa att känna “thrift” – för det är en av mekanismerna som ligger bakom. Lite fomo, för att vi ska missa de bästa och mestaste priserna. Det trycks ut sms, nyhetsbrev och kampanjer och jag kan inte känna annat än mättnad och en rejäl dos trötthet.
Den här texten är till dig.
Som vill sluta.
Jag slutade handla 1 januari 2016. Det finns olika anledningar till det. Och jag vill att du ska förstå, att det är fullt möjligt.
För det första: det finns ingen koppling mellan välmående och shopping. Eller ja, för en kort stund känns det bra, men sen kan du säkert skriva under på att det känns tomt eller meningslöst. Här är ett TEDtalk som talar om vad som gör oss lyckliga, på riktigt.
För det andra: du vinner tid, pengar (att “shoppa mer tid för”) och också, om du vill, relationer. Du kan också välja att lägga pengar på helt andra saker än prylar. Kom ihåg – du har makten över ditt liv. Och shoppingfritt är en livshållning, inte en uppoffring.
För det tredje: det går att göra det här tillsammans – jag är själv med i gruppen Köpfritt 2018 på Facebook.
För det fjärde: när du slutar med något, så kan du också börja med något annat. Vad vill du börja med? Jag har några saker som jag tipsar om här.
För det femte: med tiden, blir det nya det “normala”. Shoppingfritt är en skön känsla, för jag låter det som kommer emot mig “rinna av”. Jag är mer än en ny tröja, ett nytt smink, eller nya skor. Du också.
För det sjätte: att förstå mekanismerna bakom marknad, konsumtion och konsumentbeteende kan vara en väg att gå. Det är psykologi bakom varje köp. Och det som får oss att gå igång är inget mindre än att vi vill känna på ett visst sätt. Som thrift som jag skrev om i början av inlägget: att vi känner oss sparsamma när vi gör en bra deal. Men vi borde ju känna lika mycket thrift genom att helt avstå.
Jag tror på en annan typ av spenderande av pengar. Där prylar, kläder, skor och väskor, får lämna plats åt ett varmare hjärta och ett gladare sinne. Är du med?
Digitalt fokus. I förra avsnittet, Utrymme för digitalitet? Eller ska jag sluta med sociala medier?, kom jag rätt snabbt fram till följande: jag gillar interaktion och kontakt, jag ogillar scrollande och meningslös jakt på dopaminkickar. Och dagens inlägg, som är en del av den digitala disciplin jag vill anamma (både nu och det stundande nya året), kommer landa i det viktiga här i livet: våra relationer, även digitalt. Det är en resonerande text, inga enkla svar, men den uppmanar dig som också är hjärntrött, att ta ställning i hur du surfar.
Så får du digitalt fokus. Interaktion istället för konsumtion.
Facebook.
Om jag ska in, så ska där finnas ett syfte. Syftet kan vara följande: säga något till någon, dela något läsvärt (på riktigt) och också uppmuntra andra i det de gör, som jag gillar (jag gillar till exempel gruppen Köpfritt 2018).
Jag ska gå från anonym skrollare, till exekutiv kommenterare. Och. För att det ska finnas en disciplin bakom det här, så ska jag samtidigt sätta på min timer på fitbiten. Det blir mycket påbud här, jag inser det, men jag vill inte vara inne mer än 1 timme per dag (big change, men jag vill testa och se om det går.). Det kan också vara så att den där timmen delas upp litegrann, men det ska vara kvalitetstid på sociala medier. Jag återkommer om det här med tider och regler i nästa avsnitt som heter Hitta mitt sätt att byta ut slentriansurfet mot något vettigt.
Instagram.
K-o-m-m-e-n-t-e-r-a. Eller gå inte in alls. Sen får jag posta mitt eget, och svara på de kommentarerna. Det låter kanske som en militärövning, men jag vill helt enkelt vara lite mer effektiv och sluta “bara för att”. För mig existerar inte slösurf – för jag mår inte bra av det. Så jag vill både må bra och kunna vara på Instagram.
LinkedIn.
Den här delen är inte klar än. Jag vill nämligen fundera ut hur jag ska kunna bidra, för att lyfta mitt eget varumärke. Om ni har något bra tips eller feedback på hur jag kan bidra, släng in något i kommentarerna please! Jag har ganska bra koll på hur jag ska presentera mig, mycket tack vare den här boken.
Bloggar. Bloggen.
Same same – sluta konsumera (endast) – och gå mot interaktion istället.
Jag har inte skrivit särskilt mycket om twitter, trots att jag faktiskt har ett konto där. Men där är det på något vis enklare att interagera, det är ett socialt medie som uppmanar till det på ett annat sätt.
Avslutningsvis: att avsätta rätt mängd tid, till något som tidigare tagit mycket tid, är en pusselbit till att nå effektivitet – och lugn uppe i pallet. Så jag ser fram emot att skriva nästa avsnitt!
Vad skulle kunna vara digitalt fokus för dig? Fundera!
