Tid: pengar. Eller: ledigt, hälsa och minska sina utsläpp.

Dessa tider. Låt oss gå bortom “allt det”* för en stund, för att marinera det här med tid. För visst har tiden förändrats en del? Vi behöver inte längre åka till jobbet om vi jobbar på ett sätt som involverar dator och uppkoppling mot internet, för nu har vi kontoret hemma. Helt plötsligt kanske du sparar 14 timmar i veckan på att inte transportera dig. Vad gör du med den tiden istället? Är tid pengar eller är tid: ledig tid? Fri att fylla den med vad du vill? Om vi kopplar samman det med hälsa för en stund, så kanske du går hemifrån ändå, tar en timmes promenad och transporterar dig hem igen, så att du får en stunds rörelse?

*Jag orkar inte ens skriva ut ordet kris.

Försiktigt nöta mark med fötterna.

Bibliotek och transport

För några dagar sen skulle jag en sväng och lämna böcker på biblioteket. Böckerna var grannens och jag ville gärna göra det, en tjänst och samtidigt komma bort en stund från “allt det”.**

**Jag orkar inte ens skriva att jag får krupp av att bara vara hemma.

Så jag satt här hemma och pusslade med tiden. Jag ville inte åka kollektivt (och du vet ju precis varför) och jag ville inte ta bilen (det är en helt annan historia: att vi fortfarande äger bil men inte använder den). Tittade på klockan. Hon var redan efter lunch och jag kände att eftermiddagen och vardagen efter arbetstid närmade sig med stormsteg. Kanske skulle jag ta bilen ändå, så kunde jag handla på vägen hem? Ett klassiskt försök att rättfärdiga sina koldioxidutsläpp, om du frågar mig. “Om jag bara har tillräckligt många ärenden med bilen, så är det okej”. Så klart går det att diskutera det här i oändlighet. Och det blir förstås en skam när jag berättar att jag inte gillar bilen. Det finns givetvis situationer där bil är ett redskap för att livet ska fungera. Men låt oss åtminstone fundera på det. Och: i Coronatider*** så tänker jag att bil kan behövas. Eller som när lilleman fick en plastbit i ögat och vi behövde ta oss till akuten. Livet händer.

***Så bra lyckas jag med att hålla mig undan från att nämna krisens namn.

Låt mig ta ett exempel, innan vi får en lösning på biblioteksmysteriet. Jag ska strax ta emot ett besök av min bästa vän. Vi ska ta en promenad utomhus på behörigt avstånd. Kaffetermos. För att det ska vara möjligt behöver han ta bilen. Det jag, eller vi, väger emot utsläppen är möjligheten till samvaro. Sen visade det sig att jag hittade ett par beggade fotbollsskor i Huddinge, som han kan hämta upp på vägen. Visst, jag försöker kompensera för utsläppen, för på detta vis behöver vi inte köpa nyproducerat eller att jag åker till Huddinge med vår bil. Det blir en präktighet över det hela (jag kan tänka mig att det är irriterande, jag har fått meddelanden från folk som tycker att detta är symbolpolitik), men att effektivisera våra privata resor är en del av den medvetenhet som behövs, när det gäller klimatfrågan. Varje kilometer med bil är som bekant ca 200 gram koldioxid. Räkna på dina resor!

Kaffe utomhus med bästa vännen Sven – den bästa kaffen!

Men så tillbaka till det här med tiden. Jag skulle alltså till biblioteket, och räknade på det lite till och tänkte att det faktiskt är möjligt för mig att ta cykeln ändå, om jag pusslar lite med maken, så att han hämtar och är med barnet och jag kommer någon timme senare än beräknat (kontra bilåkandet). Det blåste som tusan och jag fick mjölksyra, men jag fick också göra något vettigt med tiden. Jag fick, tur och retur, cirka 90 minuters pulsträning. Tid blir hälsa. Tid blir också “utsläppsminskning“. Det blir också handling i den lokala butiken istället. Det blir mindre tid med familjen, men kanske kan vi ta igen det under helgen? I och med att vi jobbar hemifrån kan vi hämta tidigare. Så ja, det går att tänka flera varv på temat: vad är tid?

Jag pratar gärna om olika sätt att minska sina utsläpp. Jag är förhoppningsvis inte svart eller vit i mitt sätt att resonera.

Nu kommer lite reklam.

Så här skriver jag om bilresor i min bok Klimatglädje:

“Jag tänker att vi ska kunna använda bilen ibland, men mest när det
verkligen inte finns alternativ eller tid. Tiden är ett krux, många av oss
vill eller behöver effektivisera. Men om vi verkligen förstår vinsterna
med att inte ta bilen och också lär om oss hur vi tar oss fram på annat
sätt, då tror jag det blir lättare. Att ha en fyraåring hemma och vilja gå
på aktiviteter är högst normalt, och min tanke är att det bilfria livet
kan hindra oss från att göra saker, men jag påminner också mig själv
om att vi bor i en kommun i den stora staden – för oss ska det inte
vara ett problem att inte ha bil, egentligen. Att välja aktiviteter nära
eller där det är enkelt att ta sig kollektivt är det som gäller ifall man
vill vara klimatsmart. Det handlar ju också om vad du har för utbud i
din närmiljö. Har du nära till dina aktiviteter eller till grönområden, så
blir du automatiskt en klimathjälte när du inte behöver ta bilen för att
kunna värna om dina intressen.

Vad sparar jag i utsläpp genom att inte ta bilen? Jag hittade en kalkylator på nätet, där jag kunde slå in antalet kilometrar och storlek på bil.
Där fick jag fram att min bil ger upphov till ungefär 200 gram koldioxid
per kilometer – det är ingen exakt siffra, utan det blir mer för att få en
ungefärlig bild. Har du någonsin tänkt på hur mycket bilen genererar i
utsläpp? För mig var den kunskapen ny och med den till hjälp kan jag
få en tydligare bild av hur mycket utsläpp jag ger upphov till med de
bilresor jag tidigare berättade om:

1 resa tur och retur till Friskis Haninge: 11 kilometer à 200 g: 2,2 kg koldioxid
1 resa tur och retur Friskis Tyresö: 16 kilometer à 200 g: 3,2 kg koldioxid
1 resa tur och retur Ica Maxi: 8 kilometer à 200 g: 1,6 kg koldioxid
Per vecka: 7 kg koldioxid
Per år: 364 kg koldioxid

När jag skrev ovan, så hade vi inte ett virus som härjade. I förra helgen tog jag bilen och lilleman och åkte till Tyresta. Jag kikade på bussen som kom in till busshållplatsen, och den såg dessvärre ganska full ut – det gör att jag just nu väljer bilen. Men! Jag dregglar också över en elcykel med låda, jag vill kunna åka till olika platser, max en mil bort, på utflykter, utan att vara beroende av varken buss eller bil.

Det var mina tankar om tid. Jag har skrivit en del förut, kika på de här inläggen:

2:49 min är också tid

Reflektionstid

Därför väljer vi inte klimatsmart

Och förresten – jag har pratat pod och radio för inte så länge sedan.

Här har vi medverkan i Lära från lärda, med Fredrik Hillerborg. Och sen fick jag gästa P4 Östergötland där Cia ville veta mer om köpstopp.

Klicka på bilden om du vill komma till programmet!

Innan jag “lägger på” vill jag skriva en sak. Du behöver inte alls känna att du håller med mig. Hur vi transporterar oss har olika dynamik hos olika människor, hur vår vardag ser ut, kan också skilja sig markant. Det är lätt för mig att snacka om bilfrihet, för att det passar oss bra. Men, jag vill lyfta frågan ändå, så att vi kan ha ett samtal. Det är svårt att skriva, utan att döma. Utsläppsminskningar är inte svarta eller vita. Tack för att du läser <3

Mått på livskvalitet

Ute till skogs är livskvalitet för Emilia

Svårt det där – men kanske egentligen: rätt basic, att vi själva skapar en mall för livskvalitet.

Eller?

Jag vill lägga till en liten tanke. Och det är att DIN livskvalitet inte är någon annans. Och någon annans livskvalitet är inte din. Jag tänker att vi tittar på varandra. Vi har en kultur som gör att det är gruppen som agerar på olika saker, mer än individen själv. Förstår du vad jag menar? Det finns helt enkelt en gruppmentalitet som spiller över på individuella val. Jag tittade nyligen på ett TEDx Talk med Katarina Graffman och det är därför jag snöat in på det här med grupper och kulturer.

Ute till skogs är livskvalitet för Emilia
Inte otippat va? #skogen

Jag är själv intresserad av att vara disruptiv i mitt sätt att se på livskvalitet. Men givetvis är jag en del av den stora gruppen och dras med, både i sociala medier och på marknaden. Där ägs nämligen livskvalitet av en massa andra människor, företag och ja, grupper också. Det som gör mig bestört, jo, det är när unga människor exponeras för ett ganska snävt ideal för livskvalitet.

Där idoler inte bara är idoler för att man gillar musik eller en tv-serie, utan idoler är idoler för att de har en stor följarskara, för att de skapar egna produkter och tjänster och att genom köp så ska livskvaliteten säkras. Välj ett mobilskal med fräscht mönster och ditt liv blir komplett, om så för en stund eller för en vecka, för då kommer nämligen nästa grej.

Isabella Löwengrip var med i Skavlan för ett bra tag sen och tog upp det excelark som hon använder för att kunna sälja så bra som möjligt till sin publik och hur hon planerar sina inlägg efter det. Jag säger inte att det är fel, hon driver företag där logiken handlar om att sälja, men jag säger att det behöver finnas en bredare tolkning än att hon, och många andra, bara kränger produkter.

Ta med lite frukt när du är ute. Enkelt att skapa livskvalitet
Ett äpple och du kan vara ute lite längre….

Låt oss då fundera på vad livskvalitet är. Och för vem. Jag utgår från ett väldigt snävt perspektiv här – nämligen vad som skapar livskvalitet när man väljer att delvis ställa sig utanför marknadslogiken. Som ni vet praktiserar jag en köpfri livsstil, där mina utgifter inte är noll som många tror, men som är begränsade (du kan läsa om mina regler här). Och den köpfria livsstilen kommer någonstans ifrån, det är inte så att jag bara började, utan precis som du går jag med en livshistoria. Jag tänker att mina tidigare livserfarenheter med dålig hälsa gör att jag idag uppskattar nästan precis allting (ok, inte när jag ibland har dålig nattsömn). Jag tänker att jag ska motivera för dig varför jag väljer vissa saker i livet, och hur det är kopplat till livskvalitet.

Mina 5 källor till livskvalitet

Livskvalitet 1: Frihet. Det finns något som är otroligt stärkande. Och det är att känna sig obunden, fri och med möjligheten att själv bestämma. Därför är drivandet av eget företag livskvalitet för mig.

kaffe på termos är livskvalitet
#kaffe. En egen kategori livskvalitet

Livskvalitet 2: Rörelse. I skrivande stund har jag ohemult ont i ryggen, men trots det vill jag slå ett slag för fysisk aktivitet – det är verkligen något som ökar på min livskvalitet. Har du läste Anders Hansens bok Hjärnstark, då vet du vad jag menar!

Livskvalitet 3: Läsa och lära. Och hitta en bok som tar över ens närvaro och bjuder på nya världar – det är livskvalitet eftersom vi faktiskt får uppleva något nytt. Samma sak när vi läser och lär oss något – det gör i alla fall mig glad!

Livskvalitet 4: Stillhet. Varför? Jag tror jag är lite av en introvert och HSP. Jo, det är konstigt på ett sätt, med tanke på hur social jag är. Men, är det något jag uppskattar så är det ensamtid, tystnad och naturen. Jag har sociala talanger, ja. Men jag behöver även den andra sidan av myntet.

Livskvalitet 5: Långsamt liv. Förra året var fantastiskt på många vis. Jag sålde in en bokidé, genomförde hela bokprocessen, lanserade boken och gästade morgonsoffan, radio och tidningar. Parallellt: några till projekt. På julen kom den stora tröttheten – och jag har nu haft tre olika hälsorelaterade tillstånd – alltifrån rygg till halsont. Att vara hållbar går inte alltid, men strävan finns där. Så årets ord är måttfullhet och jag praktiserar lite det som den här bloggen en gång i tiden handlade om: vila och långsamt liv. Men vad gör det till livskvalitet? Jag tänker att det finns ett lugn där, som gör att närvaro blir lättare, att livet blir väldigt mycket här och nu.

När jag skriver den här listan kan jag inte annat än säga att dessa 5 har stark koppling till klimatfrågan, på individnivå. Lite enkelt – de kräver inte så mycket utsläpp och förhoppningsvis tar jag mig också tiden att vara mer klimatsmart, när jag till exempel lever lite långsammare. Det finns försök, där man har tittat på kopplingen mellan livskvalitet och egna satsningar för klimatet – och inte särskilt förvånande: man tycker livet blir rätt härligt. Det går nog också hand i hand med att leva efter sina värderingar. Sen kan det förstås vara bökigt med en del förändringar – men så är det ju med allt i livet, eller hur?

Mina regler för köpstopp 2020 & årets ord

Vi är igång och första veckan på 2020 har gått till ända. Dryga 7 dagar och jag har hunnit formulera mitt köpstopp 2020. Av erfarenhet vet jag att många efterfrågar regler och jag upprepar gång på gång, det är du som sätter dina regler. Inspireras gärna, men reflektera över hur just din konsumtion ser ut. Så här tänker jag:

Köpstopp regler 2020

  1. Inga kläder, inga skor, inga prylar, ingen elektronik.
  2. Äta ute max 1 gång i veckan, och max 1 gång fika i veckan.
  3. Använda upp den hudvård jag har (borde räcka ca 6 månader, fick i julklapp av min mamma). Visste ni att svenskar handlar sjuka mängder hudvård?. Jag har nån slags idé om att skapa egen rengöring till ansiktet med raps- och olivolja (får återkomma).
  4. Använda upp smink. Ok att köpa ny foundation när den är helt slut, men den jag köper ska vara producerad på ett sätt som rimmar med miljön. Ny mascara likaså, när den är slut. Jag ska lyssna med Alejandra om hon kan rekommendera något. Överlag sminkar jag mig bara när jag har något framträdande eller är ute på jobb.
  5. Använda upp deos, schampo och tvålar. Deo brukar jag köpa 2-3 gånger per år.
Visste ni att det jag tidigare väldigt mycket tyckte om hudvård, något som jag gärna shoppade. Läser du länken ovan om att vi shoppar mycket av den typen av produkter, så skulle jag säga att den bästa hudvården är sömn, bra mat och motion 🙂

Jag säger ja till (Och detta är mitt fokus!)

  1. Resa med tåg inom Sverige.
  2. Bo på hotell/vandrarhem/SPA några gånger under året. Sverige.
  3. Läsa massa böcker från biblioteket.
  4. En almanacka för 2021 är undantaget köpstoppet.
  5. Kultur som teater och bio är ok, jag borde göra det oftare.
  6. 1 onlinetjänst är ok, t ex yoga eller musik.
Fika med en intention, inte slentrian. Allt borde egentligen vara med en intention, eller hur? Medveten och mysig fika där jag hann arbeta en stund. Jag hade tidigare på dagen deltagit i tv, så minns att jag kände mig inspirerad.

Ordet som ringar in 2020

Måttfullhet. Mått. Fullhet. Måttlig. Fullt med. Närvaro. Måttar mina intentioner. Fullständig i naturen. Hitta tillbaka till mina spaningar över meningsfullhet. Siktar på att känna. F-n vad jag ska känna.

Jag blir fullständig utomhus. På ett sätt som inga saker eller prylar kan mäta sig med. En termos kaffe och jag är inspirerad och får dessutom hälsa på köpet.

Jag är, som ni kanske vet egenföretagare, och jag älskar det. Dels för att jag vet HUR jag ska göra för att kunna sälja in arbeten, men också för den FRIHET jag har. Samtidigt läste jag det här inlägget hos Louise Stigell, och kände så mycket igen mig, även om jag försöker återhämta mig så mycket jag kan.

Tack Louise för påminnelsen.

Några andra inlägg om köpstopp

2016: därför har jag ett shoppingfritt år

2017: att fixa skidkläder när man är köpfri

2018: 12 saker du kan göra istället för att shoppa.

2019: Att ha ett shoppingfritt 2019 är att säga “Ja!”.

Tack för att du läser, jag är även aktiv på Instagram, välkommen dit!

Vad händer efter ett år med köpstopp?

blomma blå, köpstopp inspiration

Inspiration köpstopp. En gång i veckan kör jag live i gruppen Köpfritt år 2020 (fd 2019) där jag inspirerar till att testa köpstopp. Igår samtalade vi om tiden “efter” ett köpstopp. Finns det något mål, egentligen? Vad händer när året är slut? Jag har ju lite skämtsamt sagt att jag alltid ska ha köpstopp, men det är en sanning med modifikation. Även jag gör avsteg och det är jag öppen med, men jag vill ändå leva en köpfri livsstil, som bas. Eftersom frågorna kring tiden efter ett år ändå kommer upp ofta, kommer jag att fokusera på just det, och ge er de svar jag har.

Inspiration köpstopp – det händer saker innanför, när vi slutar köpa

Det kan finnas olika anledningar till köpstopp. Oavsett vilken anledning du har, är jag övertygad om att det händer saker inom oss alla när vi slutar köpa. Kanske börjar du fundera på hur det hänger ihop – hur produceras de varor som du tidigare köpte? Varifrån kommer kläderna du har på dig? Vem är på andra sidan, vem har sytt? Ett tydligt uppvaknande kan komma om du börjar fundera på tiden. Hur disponerar du din tid? Hur kommer det sig att du jobbar så många/så få timmar? Hur skulle du vilja att din vardag såg ut? Hur gör folk i din omgivning – jämför du dig? Hur mycket pengar behöver du varje månad för att gå runt, om du tar bort shoppingen? Vad går din lön till?

Emilia köpstopp inspiration
Jag tänker att det finns många “resultat” efter att man testat köpstopp. Mitt eget miljöintresse är ett sådant.

>>Så lyckas du med köpstopp 2020>>

Min egen erfarenhet säger mig att jag vill äga min tid och inte vara stressad över att jag måste producera för att få in lön. Mina inkomster är rätt oregelbundna, och nu i januari har jag inte full beläggning. Jag vet hur jag ska göra för att sälja mer (min tid), men jag vill också ha rymd för hösten var rätt full. Frihet går inte att mäta, men den är värdefull. Om jag fick välja mellan “köp” och frihet så är valet enkelt.

Om jag fick bestämma köpstoppets resultat

Kommer köpdjävulen fram efter ett år av köpstopp? Jag tror inte det. Jag tror vi samlar ett år av insikter. Att vi förstår att livet kan bestå av så mycket annat, som inte involverar ett köpcentrum och en plånbok. I den bästa av världar hoppas jag att köpstopp leder till en större medvetenhet, ett miljö och resursintresse, ja rentav ett hälsointresse. Jag vågar påstå att köpfrihet har en positiv effekt på vårt mentala välbefinnande. Kanske inte konstigt att jag valde köpstopp 2016, som tidigare utmattad. Det hänger ihop. Jag tror också att vi upptäcker nya saker, genom att ha ett djupare fokus på frågan “vem är jag, när jag inte shoppar”.

Hitta till naturen kan vara en effekt av köpstopp, tror jag.

<<12 saker du kan göra istället för att shoppa >>

Jag tror förstås att vi visst kan handla igen – men med en ny medvetenhet: att vi vet hur saker och ting har producerats, att vi har koll på miljöaspekterna, och att vi också vet att det ofta finns andra sätt att lösa våra behov (låna, hyra, skapa själv, köpa begagnat)

Vad säger du, vad tror du händer efter ett år med köpstopp?

En busstur bort

Vi har vänt på dygnet och livet blir därefter. Häromdagen, när halsflussen faktiskt lagt sig still, ville jag med all bestämdhet ta mig någonstans med lilleman. Först tänkte jag Solna, men maken övertygade mig om att “utflykta” närmare än så. Så jag kom på att jag sett en fin lekpark i Tyresö, precis bredvid kyrkan. Tog med mig barnet och matsäck till bussen, hoppade på 840 och snart var vi på plats, närmare en kvart tog det. Och parken var över förväntan, det fanns så mycket att göra. Men först: plättar med sylt och socker, för det är så man gör när man läst Astrid Lindgrens Bråkmakargatan. Sen var det full rulle i två timmar, inte minst när man träffar en jämnårig kamrat. Som dessutom frågade lilleman om han ville bli brevvän. Det är något med utomhus som lämnar mig förundrad. Det är som att kroppen och själen sjunger tillsammans. På riktigt.

lekpark i tyresö
Det här var bara en bråkdel av allt som fanns. Precis vid kyrkan vid Tyresö Centrum.

Och idag blev det en busstur till, till Trollbäcken. Där finns en park som ligger tio minuter bort – Fornuddsparken. Här var det två kompisar till, med tillhörande föräldrar. Så mycket rörelse att stegräknaren stannade på dryga 11 000 steg när jag kom hem. När solen gick ner bet det bra i kinderna. Och jag älskar det! Vi lunchade i Trollbäcken, och gick sen tillbaka till parken. Efter någon timme var det dags att åka hem, och vi fick sällskap. En dag i min smak!

Så – att utflykta nära är ett utmärkt sätt att lära känna sitt område. Bor man som vi i Stockholmstrakten, är man dessutom bortskämd med bussar som går ofta. Det är tacksamt fortfarande när man som i mitt fall har ett rätt litet barn (nåväl) som hakar på. Vi får se hur det blir sen….Jag är en uteförälder och jag vill att det ska fortsätta vara så.

Jag håller på att fila på mina planer inför 2020 – och jag ska vara helt ärlig: jag har dragit i bromsen rejält. Det är svårt när man är entreprenöriell i blodet, men en konst jag gärna vill lära mig. Däremot har årets almanacka börjat fyllas med saker som inte enbart rör “pengar in”.

Fler tips på turista nära, om du bor i Haninge.

Nynäshamn – strandvägen.

Tyresö slott

Är det första gången du hittar hit? Läs mer om mig. Lägg gärna till mig på bloglovin.

Året som gick i bilder – enemilia.se

Jag sitter på närakuten och kollar upp min hals som krånglar. En effekt av det är att jag inte kan sova. Under isen helt enkelt. Men då är det bra att reflektera över året som gått – och blicka framåt. För vilket år det var 2019!

Januari. Jag hade ännu inte skrivit på något bokkontrakt men hade tre intresserade förlag. Däremot skrev jag på boken, eftersom jag med stor bestämdhet sagt att “den måste ut!”. Det som upptar en del av mina tankar under januari är #matsvinnskampen – där jag gör det jag kan för att inte slänga mat. Devisen är egentligen rätt simpel: “Vad behöver ätas upp?”.

chokladmuffins på gamla bananer. matsvinn sverige 2019
Ett mindre lyckat projekt, men som ändå åts upp. Sjukt många väldigt mogna bananer gick åt till detta muffinsprojekt.

Februari. Jag har signerat för Mima förlag och är mitt inne skrivprocessen – att skriva en bok där jag dessutom ska testa allt och träffa experter på området är mycket arbete – så jag väljer att tacka nej till en del annat arbete (hur jag kan det? Jag har köpstopp!). Jag tittar i almanackan för februari – och ser att det är då jag snart ska påbörja det bilfria livet – och att jag i almanackan skriver om olika provturer jag ska göra med bussen. Idag är bussen så naturlig för mig, även om jag inte använde bilen särskilt mycket innan heller. Det vi inte lyckades med under bilutmaningen (då) var att ta oss till familjejympan i Tyresö. Däremot – så fixade vi det under hösten som var nu nyss- och våra turer där lilleman skriker och viftar för att vi ska hinna med diverse bussar, och glada busschaufförer som ser till att vi hinner åka med, det är liksom viktigt för mig. Inte bara för klimatet – utan för äventyrets skull.

En av mina bästa turer, när jag hoppade av några busshållplatser tidigare och hittade en smidigare väg hem!

Mars. Ja, som ni förstår är boken i fokus. Mars blir en kunskapsintensiv månad – där jag träffar forskare som berättar vad yta i bostad har för klimatpåverkan, varför förebyggande av avfall är melodin vi ska satsa på och vilken mat som ska produceras och ätas för att nå klimatmålen. Ett möte med SLU-forskaren Elin Röös fick mig också att fundera på matens egentliga värde och det vill jag skriva mer om. Jag besöker också företaget Inrego och lär mig om hur det fungerar när man återtillverkar mobiltelefoner.

Många olika steg – innan man har en “ny” telefon – mer kollad än de telefoner du köper i butik!

April. Jag tar in på hotell och skriver det sista. I princip är det så tajt att personalen vet att jag äter min middag, och betalar, utan att njuta av den fina vyn från fönstret. På natten skickar jag in mitt manus, efter att på morgonen intervjuat min mormor kring hennes passion för energi och elektricitet. Jag är helt slut men också så glad att jag klarat ett första delmål. Jag opereras också i april, en mindre operation, men som jag gruvat mig lite för. Det skulle visa sig gå bra, och faktum är att jag och läkaren skrattade oss igenom hela proceduren (endast lokalbedövning). Det som helt får mig ur balans är när jag meddelas att Angeliqa gått bort, en vän som var väldigt aktiv i sociala medier och som jag lärde känna. Som jag trodde på så oerhört mycket. Som jag var fascinerad av, ja, hon var verkligen “one of a kind” och så begåvad. I april är det också helt tyst på min egen blogg, inget som var planerat – men det var en tid för reflektion och att ses på riktigt, irl, vilket vi också gjorde.

Maj. Den vackraste månaden, eller en av de vackraste (jag älskar hela året) och jag lägger en extra växel på att skapa Allt för Hälsans huvudscen. Ett arbete som ger mig så mycket glädje – att få bjuda in författare inom hälsa till scenen Pratbubblan är så roligt – de allra flesta tackar ja direkt och jag får möjligheten att sätta ihop en bra mix av både föreläsningar och intervjuer. Jag får också dille på fåglar under denna period. Jag läser om fåglar, lyssnar på fåglar och spanar på fåglar. Här en bild från Årstaviken, där jag och min man sprang på en nötskrika. Så vacker och fascinerande!

En av vårens bilder på Instagram

Juni. Semestertider och också tid att samla ljus. Maria bjöd in mig och några till – Sara och Katta – till Värmlands sköna “Valley School House”, där vi badade och tog igen oss. Jag sov som aldrig förr!

Sommarens ledord: BADA för allt vad du är värd (det vill säga HELA tiden)

Juli. Vi reste bort – och hem igen. En konstig resa på ett sätt, för jag minns den inte riktigt. Jag mådde inte helt bra, är gissningen. Jag ville hem, och det ville resten av familjen också. När vi väl bestämt oss, så kändes resterande dagar på resan bättre, och sen fick det bli en hemmasommar – vilket passade oss så bra!

Den här stunden var magisk! För även om jag ville hem, så hade vi förstås bra äventyr också. Det var mest sömnen som spökade, men som bekant kan det vara jobbigt nog.

Augusti. Ja just ja. Det var ju en bok som skulle redigeras denna sommar – och på ljusa kvällar satt jag och vred och vände på manuset, tillsammans med min redaktör som tålmodigt gav mig feedback. Den första omgången var tuff, rent mängdmässigt, men den andra kändes något enklare. Och! Jag upptäckte fjärrutlösaren på min kamera, som jag kunde styra med mobilen. Kolla här!

Jo. Den här hösten badade jag järnet. Så glad över det!

September. Nu när jag skriver allt detta känns allt så – avlägset? Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Men jag studsade in i hösten och rumlade runt där rätt ordentligt. Min fantastiske make började studera och det blev stora förändringar för oss – det mesta bra, men också en större ansträngning för mig här hemma med vardag, lämning och hämtning. Jag försöker inte klaga, men det går sådär. Men jag vill skriva, och jag säger det ofta: jag är så glad att han kom in på sin utbildning till redigerare. Så oerhört stolt! Det jag har försökt att addera under hösten är promenader med min bästa vän Sven och lilleman. Gärna med kaffe på termos och lite fika. Vi har några platser vi alltid besöker. Naturen, den är vår vän! Jag åker också en sväng till Åre – och det visade sig vara helt rätt.

Vi och vår skog

Oktober. Alltså. Min bok kommer ut, den sista oktober. Och vi har jobbat som gnuer in i det sista. Korrläsningen var makaber – i alla fall för mig. Jag var tvungen att koncentrera mig ordentligt (well, not min starka sida) och jag kände mig minst sagt mosig på slutet. Jag har fått så mycket kärlek av er på alla kanaler och jag känner mig glad över fortsättningen med föreläsningar som främsta redskap. Här en bild från releasen (som jag dock höll i november då schemat var knökat och orken behövde fördelas).

Vi höll till på Ahouse och maten var från Sopköket.

November. Den här månaden är speciell eftersom den för mig rör sig om tre dagars fest på Stockholmsmässan, Allt för Hälsan – och ingen skillnad i år – snarare händer något varje år som gör mig extra glad. I år testade jag några nya grepp på scenen – och jag tar med mig det in i 2020! Och det här med mässor – jag blir så genuint glad!

Tjejerna från Ångestpodden – årets mest spännande intervju!

December. Ah, denna månad av – hets? Stress? Massor? Ja, eller så gör man som jag: väljer några saker, och väljer bort en massa annat. Och somnar till Kalle, med lilleman på magen. DET är december och jul för mig!

Måste säga, att genom att skriva det här inlägget, vill jag ju gärna blicka framåt också! Håll till godo, det kommer en “Det här vill jag 2020!”.

Hur har ditt år varit? Om du valde EN sak som faktiskt gjorde skillnad, vad var det?

Older Posts »