Är det verkligen det vi “gör” som avgör?

prestationsångest förhålla sig till prestation

Livet ställs på sin spets då och då. Och tankar som “var är viktigt?” kommer upp – det kan både vara svårt att svara på, och också en resa i att välja om. Om och om igen. Det som länge cirkulerat i mina tankar är hela idén kring görandets excellens. Det vi gör är det som räknas – vad vi jobbar med, vilka vi umgås med, var vi bor, hur många utbildningar vi tagit och listan kan verkligen göras lång. Och det behöver inte vara fel att göra. Men där, i slutändan, vad finns då kvar?

Missförstå mig rätt: jag gör gärna saker. Jag tycker om att arbeta, jag umgås gärna och tror att mitt grundläge någonstans är inställt på “aktivitet”. Men det slog mig idag, att om det inte känns bra inombords, då spelar det inte längre någon roll vad jag faktiskt gör. Och det här är inget nytt för mig. Jag levde många år med statisk ångest, och gjorde en massa saker parallellt. Men känslan av “görat” infann sig inte. Istället var där en grå massa som täckte allt det där. Så det jag vill säga är att det är känslan som avgör. Hur det känns i bröstet, magen eller i huvudet. Och då kan till synes små saker faktiskt göra hela skillnaden. Som ett femton minuters yin yoga pass (för att jag har inte tålamod att yoga längre just nu). Eller att uppskatta att solen skiner i ansiktet en januaridag.

Läs också: Jag kunde ha jobbat. Om längtan efter äkta närvaro.

Fastnar vi inte lite väl ofta i tankar som “om bara” så skulle jag “känna så”. Allt ska vara så stort, men hur stort blir livet, när känslan inte är på plats? Vi kan göra stora saker, men kicken är fadd när det inre inte spelar med.

Känslan före görat. Kanske ett sätt att släppa prestationsångest?

Så -vi ska inte racka ner på görat – för det är klart att vi ska ge oss ut och äventyra! Men – börja med att få till känslan därinne. Kan det vara att öka på närvaron med några snäpp? Kan det vara att uppmärksamma de knarrande stegen i ett snövitt landskap? Implementera känslan först – och få med görat på noterna sen! En sådan sak som säkerligen påverkar känslolivet kring “görat” är ju prestationsångest, och jag tror fokuset ska gå bort från prestationen, till det inre. En tanke att trösta sig med är ju: vad är prestationen värd, om jag inte mår bra av den?prestationsångest närvaro knarrande skor mot snö

Kan man bestämma känslan?

Jag är som sagt ingen psykolog eller psykoterapeut. Så mina skrivna rader bottnar snarare i mina erfarenheter och arbete kring känslor, utmattning osv. Men jag tror att man kan “prata ihop sig” med sina känslor (inte om du är mitt i panikångest, eller med utmattad hjärna) och kanske fundera över vilka känslor som du vill prioritera. Ställa sig frågan: vad vill jag känna? Det betyder inte att vi kan vaccinera oss mot obehag. Men när det gäller fanatismen kring hur mycket vi ska göra under en dag, där effektivitet och riktning är det som räknas, kan det ibland vara skönt att ta ett steg tillbaka och fråga sig själv: känns det så som jag vill?

Jag upplever att jag själv tutar och kör rätt ofta, medan det jag egentligen vill känna är lugn, närvaro, långsamhet, sävlighet och rofylldhet. Det rimmar illa när man springer som en skållad råtta mellan livets göromål.

Göra något nytt, kan det vara bra för känslan? Det skriver jag om i Att öppna för något nytt.

prestationsångest närvaro se inåt

Ge mig gärna din tanke, om du vill.

Att öppna för något nytt.

personlig utveckling övningar 1

Jag har länge arbetat med hälsa, då i termer av skrivet material och artiklar. Jag jobbar sedan några år tillbaka med Allt för hälsan, där jag skapar program och modererar scenen Pratbubblan. Men, så fick jag chansen att göra något helt nytt. Och det har varit viktigt för mig. Jag berättar varför.

Jag blev kontaktad för ett arbete med Fotomässan och Explore, som går samma helg (9-11 mars) vilket har varit så spännande. Arbetet är enkelt att utföra och jag får prata med människor som jag vanligtvis inte har kontakt med.

Det bästa: jag lär mig hela tiden något nytt.

Det kan vara i termer av “mässpråk” (där jag har hyfsad koll eftersom jag har Allt för hälsan i min högerhand) men också: fototugget och exploretugget. Det pratas vandring, expeditioner, äventyr, galor, erfarenheter, utmaningar, upplevelser, livet osv. Det är nya kameror som är på ingång (fatta den världen är ju så häftig, vilket jag visste lite om innan då följer Golden Hour på Youtube med bland annat Elin Kero).

personlig utveckling övningar 1

Det händer något i oss när vi får testa något nytt. Det är som att delar av hjärnan får ny input, där både inspiration och utmaning ger oss lite extra glöd och energi, under förutsättning att vi tycker det är roligt.

Att göra något nytt – det här har jag noterat.

⇒ Jag får ett intresse för nya områden: framför allt att lära mig mer om foto. Och också: besöka naturnära platser i Sverige.

⇒ Jag får se praktiska exempel på vad foto kan innebära – och även vad äventyr kan betyda. Ett nytt språk växer fram.

⇒ Människor. Det är så speciellt att få höra om människors passion och hur de gör för att leva sin dröm. Jag blev särskilt inspirerad av Elisabeth Toll och hur hon fann fotograferingen som sin främsta livsenergi (länk till Fotomässan, där jag skrivit en intervju med henne). Elisabeth vann nyligen Årets Fotograf hos Elle.

⇒ Att göra något nytt, något annat, gör också att modet växer inom oss – vad är jag kapabel till? Vilka intressen har jag, utöver de som redan finns där? Hur går jag vidare?

personlig utveckling övningar 1

Har du gjort något som du inte brukar? Berätta gärna!

Många av mina favoritinlägg hos andra handlar just om utveckling – läs till exempel vad Katta på Bucketlife ska göra under 2018!

Ps. Du missade väl inte mitt inlägg om Näringsrik Tid – där jag skriver om hur jag hittar närvaro?

Näringsrik Tid.

hitta närvaro

Jag funderar på att lägga det här med nyttighet till aspekten tiden. Ni vet, den där som vi alla har, men vill ha mer av? Ja, precis den. Vi är överens om att vi alla har exakt lika mycket tid, men hur vi använder den skiljer sig förstås åt. Och mitt ord för i år är närvaro, efter ett år av hyfsat högt tempo. Jag ser närvaro som den näring vi lägger i begreppet och upplevelsen tid. Så, hur får vi mer näringsrik tid?

Jag tror att när vi har lite för mycket att göra, så blir tiden mindre näringsrik just för att vi alltid är steget före. Det betyder att vi går miste om nuet. Samtidigt så jagar vi i många fall det där nästa steget, för att sen kunna känna på ett visst sätt. Där jag tror att vi ”sen” vill vara närvarande. Jag tror det vi önskar mest av allt är känslor – att vi vill känna glädje, närvaro, lycka, meningsfullhet. Men däremellan kommer ”jag ska bara” och inte minst ”aktiviteter” som pressas in i almanackan. Vi gillar att kunna göra mycket – men hur känns det när näringen, närvaron, är borta? Stress tror jag.

hitta närvaro

Så får jag mer näringsrik tid. Hitta närvaro.

Lite mer långsam. Som ett motstånd mot ”andan i halsen” gick jag långsamt över förskolegården med lilleman. Kände knarret under skorna och tog in att ”här ska han leka idag”. Jag hämtar långsamt, vi sitter ibland inne på förskolan en stund, leker, tittar, pratar med förskolepersonalen. Jag vill vara så långsam jag kan bli. På riktigt.

Sociala medier. Jag har varit inne på det förr, att det här med digital disciplin är viktigt. Det kan du lyssna på här, i senaste Kropp&Själ, P1. Det är väldigt dubbelt för mig, men nu är jag rätt säker på hur jag ska hantera det hela. Jag jobbar professionellt med Facebook och Instagram, vilket gör att jag är inne 2-3 timmar per dag och jobbar. Men efter att ha skrivit digital disciplin serien här på bloggen, behöver jag steppa upp. Jag känner mig väldigt splittrad om jag är inne för mycket. Så: tydliga mål och begränsad tid inne på medierna! Det handlar om vad jag vill känna – och det är inte alltid närvaro med näsan i luren!

Meditation. De flesta listor som jag gjort genom åren på den här bloggen har det här elementet med sig. I veckan fick vår familj en törn i livet (egentligen två törnar), och vi har drastiskt fått planera om vår vardag. Det första jag adderade, för att orka, var meditation och vila, samt extra motion. Närvarande och lugn är bästa stegen för att orka. Att jag har min yoga på onsdagarna är guld värt för närvaron.

hitta närvaro

Hur får du till näringsrik tid?

Om att resa ensam.

att resa ensam 6

Jag såg henne lite på avstånd. Tillsammans med ett tiotal andra var jag på resa långt hemifrån. Och när jag tittade på henne, ensam, så förstod jag min längtan. Den där försjunkenheten och blicken mot horisonten, den ville jag också ha. Minnet har följt med mig, det är nästan 20 år sen nu. Här försöker jag sätta ord på min ensamhet, som jag så älskar. Och hur jag tar hand om den genom att resa ensam.

att resa ensam 6

Resa ensam – en reflektion.

Jag är uppvuxen i en trångbodd familj. Vi är några systrar som levde tillsammans med vår mamma i Bromma. Att få vara ifred har alltid varit viktigt för mig. Jag vill ha lugn och ro kring mig, och vill helst inte bli störd. Jag satt länge på kvällarna och pluggade för mig själv. Ofta åt jag middag ensam på mitt rum. En ensamvarg, som gärna sjönk ner i böckernas värld. Att få vara helt ensam i lägenheten i Bromma var en lyx som inte hände så ofta. När jag därför fick min första egna lägenhet som 29 åring (lämnade ett långt förhållande bakom mig) blev det en milstolpe i mitt liv (då jag också började kunna hantera långvarig depression och ångest). Att kunna stänga den där dörren, det betydde så otroligt mycket.

att resa ensam 6

Under många somrar har jag också rest ensam, till Jastarnia som ligger i norra Polen. Med tiden har jag valt att helt isolera mig på mina resor dit. Efter att jag träffat min livs kärlek 2011 så fortsatte jag att resa ensam, bland annat till La Gomera, en ö utanför Teneriffa. Även till Polen åkte jag ensam i två veckor, senast 2014 (då jag var gravid med vår son A).

Och nu är jag i Järvsö (bilderna i inlägget är härifrån!). Ensam i tre dagar, nästan fyra. Och varför behöver jag och vill jag resa ensam? För mig är det tydligt: jag ger så mycket i min vardag, till familj och vänner, med närvaro, med aktivitet, med skratt, med stress, med power att lösa problem. Jag behöver och vill lägga tid på mig själv – och då inte bara någon enstaka timme, utan några dagar minst.

att resa ensam 6

Att resa solo, när man har familj?

Jag har fått flera hejarop på mina soloresor, och nu senast sa en av mina bästa vänner att hon gillar att jag reser ensam och att hon har många kompisar i sitt hemland som aldrig skulle kunna göra det. För att det förväntas av mammor att de ska släppa allt och vända ut och in på sig själva, allt för att räcka till för familjen och vardagen. Ledsen, men jag kan inte ställa upp på sådana villkor, och jag vet också hur glad min man är för min skull. Jag dras med olika tankar kring mitt resande, men det jag landar i är att jag tar ansvar för att vara den bästa mamman till vårt barn och vår familj. Jag ser till att skapa precis de förutsättningar som vår familj behöver. Jag är snäll mot mig själv, och i förlängningen: mot andra. Rätten att njuta av ensamhet försvann inte bara för att jag tog emot barn och familj.

Vi är alla olika, säkert, men för mig har det varit elementärt att förstå min längtan efter både samvaro och ensamhet. Hur jag väljer både och. Inte antingen eller.

att resa ensam 6

Reser du ensam?

Återhämtning som prestation?

återhämtning tips blogg

Så jag la mig för att meditera. Hittat en variant av yoga nidra som har precis rätt längd (det vill säga: ganska kort) och som passar mig. Efter 20 minuter ska jag alltså vara färdigvilad och återgå till mina arbetsuppgifter. Det går inte. Kroppen är blytung och jag orkar knappt vända på mig. Så jag ger upp, eller ger in. In i mer vila. Dvalar mig vidare under en timme sammanlagt och tänker tanken: för vem ska jag sluta vila?

Det här året har jag nämligen bestämt mig: minsta möjliga ansträngning, efter ett år av frilansuppdrag som avlöst varandra i rasande takt. Vi kan kalla det för fu-ck-off år, för det finns anledning att kaxa upp sig mot rådande normer. Jag är inte min prestation. Fast det är förstås en sanning med modifikation, eftersom en del av tiden av mitt liv handlar om att göra. Utöver att dra ner på takten (vilket har gått sådär, i och med all uppmärksamhet som shoppingfritt har fått) så vill jag satsa på egna projekt, men jag märker att de hamnar längst ner i priolistan (vad är det, liksom? de projekten gör mig mer levande än någonsin).

Men det jag vill prata om är vilans status.

Återhämtningens essens. Och varför det är så lätt att säga “nej” till dessa saker, till förmån för aktivitet och göranden. En analys om man så vill. Jag har nyligen läst boken Driven till max av Christopher Toll som bland annat handlar om röda personers svårighet att vila och återhämta sig – och vilka behov som ofta körs över till förmån för aktivitet.

Bokens huvudspår är återhämtningens kraft, och hur den kan se ut. Och det jag funderar väldigt mycket över är hur onaturlig vila och återhämtning är i mångas liv. Jag tänker att vi har byggt oss en vardag, men att den blir långt ifrån komplett om vi bara tutar och kör (jag skriver “vi” därför jag är med i den skaran, from time to time). Och det här gäller förstås inte bara “röda” personer.

Det saknas reflektion och återhämtning. Däremot är vardagarna fulla av annat – eller hur? Och aktiviteter ger resultat: om jag gör detta, så får jag ut följande: det finns tydliga konsekvenser av att vi gör saker. Det finns kvitton, produktivitetskalkyler och inte minst: en känsla av att get shit done.

återhämtning tips blogg 3
Hitta nya stigar. På riktigt. Jag har hittat en ny skogsstig i närheten av vårt hem – så spännande!
Men vila och återhämtning kan också vara get shit done.

De är förutsättningar för allt det där andra i livet, i alla fall på lång/längre sikt. Och vad behöver vi? Jo, lära oss att kapitulera. Att leva obegränsat fungerar inte när människan är begränsad (vår egen dödlighet och hälsa begränsar oss). Att nalla på sömnen för att göra annat kan fungera på kort sikt, men kan leda till ohälsa på längre sikt. Att addera hälsa till sitt liv kanske inte handlar om köpa träningskort på närmsta anläggning, utan se över sina sov- och återhämtningsrutiner? Step 1.

På min facebook-sida (rätt nylanserad) har jag fått olika syn på hur vi ska paketera återhämtning, så att det blir attraktivt. Ett förslag, som Christopher Toll kom med, var att gamifiera den. Och jag förstår tanken, och att det på sätt kan attrahera personer som är drivna till tusen. Att man skapar en prestation kring återhämtning. Det kanske är det som krävs?

I min utopiska syn på vila hade jag önskat att vi skalar av det råa sätt att se på våra liv utifrån debet och kredit, och istället blev mjukare inför det faktum att vi landat på denna planet. Jag hör om familjer som vänder ut och in på sig själva, för att annars blir “tjänstepensionen sämre”. Men vad händer med livet här och nu? Att leva som att livet aldrig kommer ta slut kan bli en dyrköpt historia i termer av utmattningar, relationshaverier och en känsla av att “livet räckte inte till”.

Saker jag gör just nu, när livet räcker till.

♣ Skrålar i bilen när jag kör bilen till återvinningen. Har jag sagt att jag älskar återvinningscentraler?

♣ Jag sover lite extra.

♣ Skiter i shopping.

♣ Mentaliserar som en galning när ångesten knackar på.

♣ Umgås med non-ordinary people.

♣ Åker på 4 dagars retreat till Järvsö. Imorgon lämnar jag Stockholm!

♣ Fotar regndroppar. Och gläds över att jag ska ta en kurs på Fotografiska som jag fick i present av min make!

Tack för att du läser – vill du följa mig på bloglovin? Klicka här.

12 saker du kan göra – istället för att shoppa.

sluta shoppa tips_enemilia

I måndags var det dags att prata shoppingfritt igen – hos P5 radio Stockholm. Och det är lätt att prata om sådant som man brinner för, det vill jag lova. Demir, programledaren, påminde mig om, att veckan som förflutit är den “fattigaste” på året – då det precis är innan löning – och folk förmodligen bränt stora delar av decemberlönen. Så av den anledningen ger jag dig 12 gratistips på vad du kan göra sådana veckor.

12 stycken sluta shoppa tips!

  1. Låna bok på biblioteket – fungerar alla gånger. Att överhuvudtaget besöka bibliotek är något som jag verkligen rekommenderar – du kan hitta nya ingångar till kunskap och ämnen som du kanske annars inte hade stött på. Som exempel funderade jag på att köpa Marcus Stenbergs bok, e-bok “Jag har inte råd: Sorrow nr 5”. Och det visade sig att den även fanns på biblioteket hos mig!
  2. Hitta skatter i hemmet. Jag vet inte hur det är hemma hos dig, men hos oss flödar det. Av saker, minnen, kläder, prylar, musik, böcker, pennor, papper, kartonger, pyssel. En ocean av tid ligger där – ta dig då tiden att hitta en skatt som du glömt bort.
  3. Följ med en vän till läkaren. Ett väldigt specifikt förslag, men så här tänker jag. Relationer är något vi behöver kultivera, odla, ta hand om, satsa, fundera osv. Och att vara stöd åt en vän, som kanske på något sätt behöver hjälp, kan vara ett av tillvägagångssätten. För mig blev det två sådana besök denna vecka, oerhört berikande.
  4. Baka eller laga lite extra mycket mat. En aktivitet som stressreducerar, i alla fall för mig. Att ha färdig mat är det bästa jag vet, alla kategorier. Ofta har man mat hemma, som behöver tas hand om – varför inte göra ett storkok?
    sluta shoppa tips fika med en kompis
  5. Starta ett hjärteprojekt. Det där som gör att ditt hjärta känner “yes!”. Kan det vara att hjälpa till med något i ditt närområde? Läxläsning på biblioteket? Att ge, är att få.
  6. Gå. Långt. Att komma ut, om så en stund, är bra. Men jag har också märkt att jag ofta har näsan i mobilen, och har svårt att bli närvarande. Det har blivit bättre, kanske för att jag skrev den här serien om digital disciplin. Närvaro, så svårt, men så bra?
  7. Lära sig en ny färdighet, som inte måste kosta. I say Internet, what say you?
  8. Klädvård. Jag har precis börjat samla saker på hög, som antingen ska lagas, eller rengöras/vårdas. I den bästa av världar kommer jag avsätta tid i kalendern för det ändamålet. Ett par byxor, där en fläck inte riktigt ville ge med sig. Ett par fantastiskt sköna strumpbyxor i ull som behöver sys ihop, där det gått hål. Och skovård hörrni!
  9. Skapa en SPA-kväll med lugnet i fokus. Jag vet inte hur det är med er, men jag har en del saker som passar in i ett SPA-sammanhang. Delvis fick jag vackert doftande schampoo och balsam i julklapp. Jag hittade en badbomb bland mina pryttlar. Body lotion, också den från i julas. Ansiktsmasker. Det finns potential i att skapa en lugn shoppingfri SPA-kväll.
  10. Rensa i (helvetes)-röran. Jag har skrivit det förr, och jag skriver det igen: vi har ett hem att ta oss igenom. Den är grogrund för konflikter, stress och onödig frustration. Än så länge är målet att hålla ordning i sovrummet, eftersom det är där vi sover: sömn är viktigt. Men sen finns det andra rum som behöver vår omsorg. Det känns både peppande, men också jobbigt. Så: skippa shoppingen och ge dig hän till att få till en hyfsad ordning. (Jag är egentligen minimalist, om någon undrade…)
  11. Lyssna på en gammal CD-skiva som du har minnen till. Jag slutade vara premium kund hos Spotify, eftersom jag tyckte de gav splendid erbjudanden till nya kunder, men jag som varit betalande fick inte samma gräddfil. Och det går ju att lyssna på Spotify “gratis” också, om man orkar med reklamdelen. Men en CD, det är något rustikt med det. Jag har en hel låda nere i hallen, kanske värt att kika i den?
  12. Gör något som du vanligtvis har gillat, och testa igen! I digitala tider hänger vi ofta online, där vi ofta påminns om vår roll att vara konsumenter. Att endast vara medborgare, det är en utmaning. Men har du något som du tidigare tyckt om att göra, men som hamnat lite i skymundan? Ta tillbaka och testa igen. Jag kom på mig själv vilja göra en brasa på rastplats – det påminner mig om något från förr, exakt vad vet jag inte, jag vet bara att friluftsliv vill jag ha nära mitt hjärta! Om du behöver inspiration – följ bästa vandringsbloggen!
sluta shoppa tips gå ut i naturenSå nu har du lite att välja mellan – helt gratis, shoppingfritt och förhoppningsvis: en må bra känsla! fyll gärna på!
Older Posts »