Latest Blog Posts / Page 2

Digital detox del 3 – Vad säger experten?

Nu kommer den tredje och sista delen av digital detox-serien. Jag gjorde, som ni kanske har läst, en detox för ett tag sedan. Och det kom upp en massa tankar. Nu har det blivit dags att få reda på vad experten säger, och jag har valt att intervjua Katarina Gospic, hjärnforskare och entreprenör. Hon vet vad som händer när vi lägger för mycket tid och energi på våra skärmar. Häng med! 

Skärma av sig från skärmen! 

I en nyligen lanserad rapport, Svenskarna och Internet 2016, framgår det att vi i genomsnitt använder internet 24 timmar i veckan. Drygt 9 av dessa är via mobilen. Yngre personer, mellan 16-25 år, använder internet 40 timmar i veckan. Katarina Gospic, hjärnforskare, ger oss svaren på varför mobilen har blivit den nya vuxennappen. Och användandet kan få allvarliga konsekvenser.

expert_Katarina Gospic foto Jenny Hammar artikel om skärmfritt
Foto: Jenny Hammar
Varför tittar vi i mobilen så ofta som vi gör?

Vår hjärna är konstruerad så att vi letar efter belöningar, gärna snabba sådana. Och att få likes eller uppmuntran på Facebook triggar oss att vilja ha mer, hjärnan tycker om den typen av uppmärksamhet. Det känns helt enkelt bra.

Vilka nackdelar finns det med att använda mobil och andra skärmar?

Man har kunnat se i studier att vi tittar på mobilen i genomsnitt 150 gånger per dag, den som använde mobilen mest var inne 900 gånger per dag, så det finns ju en variation. Det finns flera problem med den här typen av beteende. För varje avbrott som du gör, behöver hjärnan ca 25 minuter på sig att återfå fokus. Jobbet eller skolan kan bli lidande av det, du tappar fokus helt enkelt. En annan konsekvens är att vi blir stressade av att vara uppkopplade. Det finns också en tillvänjningseffekt, mycket vill ha mer. Samtidigt hinner vi inte med annat som vi vill göra eftersom en stor del av vår tid läggs på skärmar. Man kan också likna det vid en drog och ett beroendebeteende.

När behöver vi vara uppmärksamma tycker du? Ska man satsa på skärmfritt?

Dels finns det en skaderisk med att sitta för mycket framför skärmar. Du kan få problem med ögonen, ont i nacken eller armbågen. Det viktigaste är nog ändå hur det påverkar våra liv och relationer. Du mister tiden med din kärleksrelation eller med familjen. Skola och fritid kan påverkas negativt, till exempel att dina barn presterar sämre på prov, eller att du själv presterar sämre på jobbet.

Hur ska vi göra om vi vill begränsa oss?

Om du vill ha mindre av ett beteende, så behöver du ramar och göra det svårt att agera på beteendet. Ett enkelt exempel är att om du vill sluta äta kanelbullar, så ska du ju inte ha dem på ett fat framför näsan. Samma sak gäller med mobilen, gör den inte så tillgänglig. Om du hade den på vinden skulle du inte vara lika benägen att titta i den. Att ha regler kring sitt användande är ett bra sätt. Har du middag med några vänner, berätta att det är mobilfritt. Och vi har mycket att vinna – hälsa, prestation och välmående påverkas av de här sakerna.

Katarina Gospic har tillsammans med företaget Telenor tagit fram ett utbildningsprogram som kallas för Workfulness, som handlar om att ha en sund och effektiv arbetsmiljö, där en del handlar om hur vi använder våra digitala hjälpmedel.

Mer om Katarina Gospic.

Aktuell med: I huvudet på en banbrytare, mars 2017, Brombergs förlag. Har skrivit flera andra böcker med hjärnan i fokus.

Kommentar: artikeln skrevs ursprungligen för tidningen Tara, där jag själv fick agera case och köra en digital detox. Det var jättespännande att höra Katarina tala om de här sakerna, och jag bestämde mig rätt tidigt för att “surfa smart”. Det betyder att jag gärna vill ha ett syfte med mitt surfande. Det fungerar oftast, men ibland slösurfar jag, förstås. 

The Power of “Jag behöver mer tid”.

enemilia stress

Det var egentligen inget konstigt alls. Den där dagen, då jag insåg, att jag behöver mer tid. Dagarna innan kämpade jag med något som var allt annat än balans. Det var länge sedan jag kände mig så stressad. Nytt uppdrag, ny kund. Så väldigt roligt, men jag hade varit för ivrig med att sätta en snäv deadline. Det var alltså från mig den kom.

Jag hade svårt att tänka, svårt att prestera, svårt att stundtals andas. Jag försökte tänka bort stressen, men det blev bara värre. Jag var högst medveten om vad som pågick.

Det viktiga i den här berättelsen är att jag har upplevt en väldigt liknande situation.

Det var nog det som var så skrämmande. Det kändes som att historien upprepade sig. Och trots att faran inte alls fanns där, så blev jag livrädd och jag målade upp skräckscenarier, en efter en.

Du blir klokare med åren. Om du vet vad du håller på med. Om du kan se mönstret. Om du tar kommandot.

Det var bara ett mail bort. Jag sa som det var, att jag behöver mer tid.

Svaret: “absolut”. Och sen en skön mening efteråt som visade på förståelse.

Förlåt mig: men fan vad jag är glad för mina erfarenheter. Det har varit en lång resa, med en massa vändningar: men just nu litar jag helt på mig själv, och det jag säger mig behöva.

Hoppas att ni har en fin helg! Ta hand om er ♥

Foto: Katta från Bucketlife.se fångade mig när jag var i Särna. Längtar tillbaka! Hennes senaste inlägg: in och läs!

Ni missade inte min stresskola som jag skrev i somras? I den första delen hittar du även länkar till de andra avsnitten. Det första handlar om hur vi hellre väljer att köra på, än att säga nej. Det rimmar lite med hur jag kände i veckan: att jag ville göra allt för att hinna i tid. När det kan vara så enkelt som att be om mer tid. Här kommer Stresskolan del 1. Det är enklare att stressa än att vila (eller att säga nej).

Digital detox del 2: Logga ut – svårare än vad man kan tro (eller?).

logga ut 1 i badet

Det är dags för del två i min serie om digital detox. I veckan skrev jag om Analysen, varför jag vill göra en digital detox och landade då i de beteenden som inte alltid är önskvärda. Här nedan kommer dagboksanteckningar från den där helgen för en höst sedan. Jag har fått den publicerad i Tara, i våras, men delar gärna med mig av min text även till er som följer mig. Häng med!

Fredag ”Första dagen. Logga ut!”

Jag sover ut och vaknar rätt utvilad, Christofer som är föräldraledig på fredagarna (vilket han inte längre är, min notering) tar hand om lilleman medan jag ligger i sängen och reflekterar över tidigare vanor. Jag erkänner, rätt ofta har mobilen varit den första som får min uppmärksamhet när dagen börjar. Men inte denna morgon. Efter frukost tar jag mig ut med lilleman och vi promenerar i det vackra soliga vädret. Det går långsamt för min lilla 1,5-åring, men vi har ju inte bråttom någonstans. Min grundregel har alltid varit att när jag är ute med Alexander så ska jag inte ska kolla mobilen, men jag vet också så här i efterhand att jag sneglat då och då på mailen, utav av ren rastlöshet.

Denna förmiddag blir annorlunda. Jag väljer att ha ett större fokus på nuet, att dels vara med Alexander, men också lyfta blicken och se vad som finns omkring mig. Tiden stannar på något sätt, och det är skönt. Saker får ta tid, som att bygga sandkakor.

Sedan jag gjorde den där detoxen har utevistelse fått ta ännu mer plats. Vi gör en större utflykt varje helg, hela familjen. Det är en vana jag tycker om. Och det är kanske också därför jag skriver inlägg såsom Jag kunde ha jobbat. Om längtan efter äkta närvaro.

logga ut vara i skogen

 

Lunchen intas i köket och jag hör mig själv säga till Christofer: vad konstigt det känns utan telefonen. För ja, det känns konstigt. Och skönt. Jag brukar vila efter lunchen en liten stund, och så även denna fredag. Det är mitt frilansliv som tillåter detta och vad brukar jag göra i vanliga fall? Jo, plocka upp mobilen och titta på någon dokumentär på SVT Play. Det är i och för sig rätt skönt, men denna fredag blev det istället boken Passionskoden av Eva Sanner som jag läser i. Min man kommer också upp och tittar ut genom fönstret. – Vi brukade ligga här och titta på tallarna där ute, och se vilka former som träden skapat, berättar han. Vi bor i hans familjehem och jag inser att tallanekdoten som han berättar, den är helt ny för mig.

På eftermiddagen hinner jag ta tag i några surdegar, som att sortera lite kläder. Lite senare kommer dagens bonus: jag går ut och springer 35 minuter på kvällen. Utan musik och lurar, bara jag med mig själv. Bara en sån sak att höra skorna slå mot asfalten, det är något som jag tidigare missat.

Lördag ”Det är skönt, men jag känner en oroskänsla”.

Det börjar bra, ännu en sovmorgon. Sedan sitter jag och lilleman och pillar i gamla kartonger och hittar lite minnen. Sen till dagens planerade höjdpunkt som jag verkligen har sett fram emot: jag ska baka tillsammans med maken i köket. Vi tillåter mig att läsa receptet från hans mobil, och vi får kvalitetstid ihop medan lilleman sover. En skön stund där vi hjälps åt att baka och fixa i köket, utan avbrott från varken Facebook eller något annat mobilrelaterat.

Trots en medveten närvaro finns det en liten oroskänsla som gnager under denna dag, och jag inser att det kanske har med mobilen att göra. Förr, när den där rastlösheten kom, var det lätt att använda telefonen som förströelse. Nu måste jag helt enkelt umgås med mig själv. Jag accepterar oron, som släpper vid kvällen när jag och Christofer avslutar dagen med ett vackert program på TV4 där Ted Gärdestad är i fokus. Känslosamt och vi blir både väldigt berörda. Så den typen av skärmtittande tillåter jag mig själv, det viktiga var att jag delade programmet med Christofer, inte att jag hade näsan nedstucken i en mobil. Jag hinner läsa några rader ur Passionskoden också, den passar bra i sammanhanget digitalfri weekend, då författaren bland annat manar till relationer av kvalitet! Och även om oron har funnits under dagen så är fördelarna med digitalfritt övervägande.

logga ut 2 passionskoden

Söndag ”Tänk om alla helger var så här”.

Sista digitalfria dagen. Det är faktiskt superskönt att inte påbörja dagen med att titta i mobilen. Vi går ut hela familjen och skottar fram bilen. Alexander står vid staketet och tittar på bilarna som kör förbi och jag njuter av att få arbeta med kroppen. Jag saknar inte mina skärmar ett dugg. Till lunch lagar vi hemmagjord pizza och lilleman somnar sedan. Vi får tid att prata med varandra, mycket handlar om vardagens sysslor, men det är skönt att inte bli avbruten av en telefon. Det är också något som hjärnforskaren Katarina Gospic talar om, att vi tappar fokus på grund av fingrandet på telefonerna (det kommer ett avsnitt om det också, i del 3), och det kan jag verkligen hålla med om! Jag inser också att småbarnsåren har tagit ut sin rätt. Jag och min man Christofer oftast pratar om praktiska saker. Jag berättar det för honom och han håller med. Vi vill göra något av det, vi får helt enkelt öva. Efter lunchen passar vi på att vila, och idag tar jag vant fram min bok istället.

Lite senare får jag en energikick och den använder jag till att städa badrummet. Dagens bonus är att ta ett långt skönt bad och jag vill ha ett rent och fräscht badrum för ändamålet. Efter den grundliga städningen hinner jag med en 45 minuters promenad. Utomhusvistelse låg på listan av saker som jag vill göra denna digitalfria weekend. Under promenaden lyfter jag blicken och ser mig omkring. Att gå utanför sig själv istället för att befinna sig i hjärnkontoret. Efter den raska promenaden blir det familjetid, där vi bygger torn med kartonger, sorterar mynt och lägger pussel. Kvällen avslutas med ett varmt bad. Tända ljus. Tänk om alla helger kunde vara så här?

Passande nog snubblade jag över det här: Mobilberoendet gör oss deprimerade.

Har du gjort någon förändring i hur du använder skärmtid? loggar du ut ibland?

Digital detox del 1 – Analysen: varför ska jag göra en?

digital detox mobil

I veckan lovade jag en serie om digital detox – och nu är det dags. Den kommer i några delar, där denna första del handlar om bakgrunden och viljan bakom att göra en förändring. Jag vill börja med att skriva: om du gillar sociala medier – jag förstår dig fullt ut! Men precis som mycket annat, kan det ibland vara bra med en paus. Min digitala detox var från en fredag till måndag. Men vilka var mina anledningar? Jo, det bottnar i beteenden.

Bild på sidan/längst upp: från stocksnap.io

Att göra en digital detox: se över dina beteenden.

Jag har lagt märke till vad en överkonsumtion av sociala medier kan innebära. I överkonsumtionen ligger också det ständiga flödet av artiklar, inspiration och nyheter. Sammantaget kunde jag konstatera följande, kring mina egna beteenden.

Jag är för tillgänglig. Det gör ju också att människor omkring mig tar för givet att jag snabbt svarar eller hör av mig. Att vara tillgänglig är förstås bra när man är egenföretagare, men samtidigt kan ett inslag av balanserad tillgänglighet vara rätt sunt. En av mina uppdragsgivare skrev nån gång på sms att ”du är ju blixtsnabb” eftersom jag svarade på hennes förfrågan någon minut efter att hon skickat den till mig.

Jag har odlat ett beteende av rastlöshet. Mobilen åker upp i tid och otid, för att stilla någon form av begär. Inte bra. För det finns ett behov där bakom, men svaret ligger inte i mobilen, gissar jag.

Mobilen snor en massa värdefull tid för mig. Jag skulle gärna ha en app som kunde registrera planlöst surfande och få ett kvitto på antalet timmar som går till absolut inget nödvändigt. Datorn känner jag mig mer trygg med, för den använder jag när jag jobbar och inte så mycket annars. Jag som faktiskt är ett stort fan av vardagsmotion och hälsa, tänk om jag tog de där mobiltimmarna och gjorde något för hälsan istället? Tanken är ju svindlande.

Så mycket hänger jag på mobilen.

Under ett av mina större uppdrag: 100 inlägg på Facebook samt 100 inlägg på Instagram under två månaders tid. På det så kollade jag av engagemanget från följare och svarade på kommentarer och interagerade med vår publik. Jag var inte inne flera timmar i sträck, däremot några minuter då och då, under hela dagens lopp.

Privat profil på Facebook: 1-5 inlägg om dagen. Det kan handla om att jag delar intressanta artiklar, eller att jag beskriver min arbetsdag för vänner och familj.

Privat Instagram: 4-5 bilder i veckan.

Kolla mailen: alltför ofta. Säkert 15 – 20  gånger om dagen.

Utmaningen.

Att vara utan mobil och dator i tre dagar. I nästa avsnitt, som kommer på söndag, kommer jag berätta om min erfarenhet av att logga ut. Jag kommer också att skriva en artikel om vad experten säger kring slösurf och sociala medier. Stay very tuned!

Jag har skrivit om liknande tankar tidigare – kika till exempel på detta inlägg.

Göra något nytt & behovet av en “reset” knapp

 

Har du gjort en digital detox?

Leva i enkelhet – hur gör man egentligen?

I tider då vardagen tuffar på, saker ska göras (tvätt, mat osv) kan det vara rätt skönt att landa i … något enklare. Jag tror att vi kan leva i enkelhet, men att det ser olika ut. För vissa handlar det om att äga ett liv med mindre prylar, färre arbetstimmar och hellre på en mindre ort än större. Men vi kan ta enkelheten till oss, även om vi inte kör det mest extrema. Bara ett beslut som handlar om att inte aktivera sig för mycket, i t ex sociala medier, kan ge det där extra andetaget. Jag delar med mig av mina enkla val. Bilderna är från i helgen, när vi vandrade längs Hällmarksslingan och kom ner till Lycksjön. Bilderna är tagna av Christofer Lind.

Ha fokus på en viktig sak, per dag.

Att-göra-listor. Appar som ska effektivisera. Kalendrar. Möten.

Stopp.

Vad är viktigt just idag? Vi kan absolut göra alla de saker som vi företar oss, men kanske inte sätta etiketten “viktigt” på allt. Det har hjälpt mig mycket. Till exempel så är mina onsdagar alltid reserverade till min kvällsyoga. Jag gör en massa saker på dagen, men det viktigaste, det är att jag ska komma iväg en stund och vila. Det blir min prioritet, och det blir alltid en skön känsla att gå utanför dörren då (istället för att bli stressad över att man ska iväg).

Vad skulle du sätta som det viktigaste för just dig, som inte har med jobb eller vardag att göra?

leva i enkelhet 1

Välja enkelt – och hälsosamt.

Enkla aktiviteter som gör ett enklare och skönare liv. Det är en känsla jag vill plantera hos mig själv. Att det inte ska koka uppe i huvudkontoret. Att lugnet ska vara min “default mode”. Det här kräver mycket arbete, men förhoppningsvis kan jag lättare göra de där valen som gör att livet känns enkelt. Det senaste har varit att varva ned i riktigt god tid. Att lägga sig tidigt och ta fram boken. Läsa och somna. Sova och vakna. Ni måste komma ihåg att sömn och att vara utvilad är inte en självklarhet för alla idag. Men när det blir det: då lever vi bra.

Längst ner på trappan. Där vill jag vara.

Det pratas (för mycket) om självförverkligande idag. Jag har skrivit om det förr, i inlägget självförverkliga världen. Men att leva i enkelhet, hur gör vi då? Jag tror att man går ner några trappsteg. Jag pratade med en kollega om att känna en seger varje dag som gått, ifall maten stått på bordet och alla är nöjda och glada. Och det är så jag känner just nu, inga grandiosa planer. Utan rätt och slätt: leva. Det innebär att maten lagas, vi vet ungefär vad och på det sköter vi vardagen enligt lägsta-nivå-principen (det betyder att ingen har dött av några dammråttor). Jag tror att lugn och harmoni befinner sig längst ner på behovstrappan och jag tackar och tar emot.

leva i enkelhet 2 naturen

Digital detox – för att leva i enkelhet!

Jag läste det här inlägget hos Maria, där hon talar om flera viktiga aspekter kring sociala medier. Och jag kommer själv att posta några inlägg kring den digitala detox som jag gjorde för ett tag sedan – stay tuned. Det blir en serie om några delar. Hoppas att du vill följa med! Jag postar den första på fredag, som inspiration till kommande helg. Jag har nyligen skrivit om mina drivkrafter, som tangerar det jag har skrivit om här – läs gärna “Och det är det jag drivs av”.

Önskar er en skön, skön onsdag i höstens tecken!

Emilia

 

Oro av Anna Kåver

Oro av Anna Kåver 2 bokomslag

I förra veckan besökte jag Natur&Kulturs #psykologilunch. Där presenterades några av höstens författare inom just psykologigenren. Jag erkänner mer än villigt att jag har sett fram emot det här extra mycket, eftersom två av författarna har påverkat mig mycket genom tidigare skrivna böcker: Anna Kåver och Åsa Nilsonne. Att få se dem live blev därför mycket trevligt, och jag fick många tankar kring områdena psykologi och inte minst, psykiatri. I det här inlägget lägger jag fokus på den nysläppta boken Oro Att leva med tillvarons ovisshet av Anna Kåver.

Oro. Högst normalt.

Anna Kåver inleder med att prata om oro, och hennes budskap kring ämnet. Oro är inget problem som ska lösas, menar författaren. Hon talade istället om att förhålla sig till oron, och att det finns två typer av den: en klok och en giftig oro. Förhållningssättet ska, vad jag förstår, minska lidandet och samtidigt öka på förståelsen för det egna inre livet. Kåver har, imponerande, 40 års erfarenhet av psykiatri och mot slutet av sin presentation skojade hon kring att “När fan blir gammal så blir han religiös” och drog parallellen till sig själv – att när hon, psykologen, blivit äldre, så har hon blivit filosof. Boken består av fyra perspektiv på oro, där ett av dem är just det filosofiska, där Kåver bland annat hämtat inspiration från existentialismen. Hon uttrycker också en stor glädje i skrivandet av det filosofiska perspektivet.

Oro av Anna Kåver psykologilunch

 

Biologin som tröst.

Ett komplement till “orons filosofi (kapitel 5)” är det mer handfasta perspektivet “orons biologi (kapitel 4)” där hjärnans uppbyggnad och funktion tas upp, samt den överaktivitet som skapas i prefontala cortex vid oro. Den typen av resonemang kring oro och ångest älskar jag. När det finns en förklaring till lidandet, som är utanför oss själva. Det som handlar om hur människan fungerar, oavsett vem man är.

Giftig och klok oro och när vet vi om vi ska vara oroliga?

Kan det vara positivt med oro? Ja, det finns förstås svar på den frågan också. Viss oro är legitimerad och kan guida oss på vägen genom livet. Det är den giftiga som vi ska se upp med. Författarna intervjuades efter sina presentationer, och en av frågorna som Anna Kåver fick var: hur skiljer vi på giftig och klok oro? Hur vet vi när vad är vad? Svaret handlade om att varje person måste utgå ifrån vad hen vill göra och uppleva i sitt liv. Är oron ett hinder, då skymtar vi en giftig oro.
Vad händer med oss när vi är oroliga? Kåver nämner aspekter som att vi är mindre glada, mer rigida, trötta och inåtvända. Det tar på krafterna att vara orolig. Hon nämner också den grund som kan mota oron i grind: nämligen trygghetens verkan. Det är inte första gången jag hör det, och det glädjer mig att trygghet än en gång kan få ljus på sig. Det finns mycket att säga om trygghet,
helt enkelt.

Sköna perspektiv.

Skifta perspektiv – ett förhållningssätt som kan lindra oro. Det kan vara något så enkelt som att bryta av med något helt annat, för att få ett perspektivbyte. Kåver nämnde sin personliga oro över världen, som hon kan hantera genom att söka sig till positiv information om allt gott som görs för att förändra situationen för många människor. Bara som ett exempel.
Oro av Anna Kåver
Det finns många spännande bitar i den här boken. Den är en orosguide (tolka mig rätt nu), men också en kunskapskälla och jag tycker mig skymta en tröst och trygghet som boken kan ge till den som behöver. Boken kan också ses som ett pussel över oro, där den sista biten lämnas till läsaren.

Jag har skrivit om oro förut – läs gärna Från ett läge till ett annat (om oro och inre stress).

Något roligt: jag ska intervjua Anna Kåver kring boken på Allt för hälsan, den fredagen den 10 nov klockan 14:15 – 14:45 på scenen Pratbubblan – jag hoppas du kan komma och lyssna! Biljetter köper du enklast via den här länken.

« Newer Posts Older Posts »