Latest Blog Posts / Page 2

Om svanar och kalla bad

Många gånger kanske maj och juni handlar om att “runda av”, “snabba på”, “leverera”. Ekorrhjulet eldas på, och sen står man där vid semesterns ingång och tänker: kom och hjälp mig! Så jag beslutade, att jag gör precis tvärtom. Jag skalar av det jag kan, jag ropar inte: hej, jag kan göra jobb för dig, och så gör jag det viktigaste först: som att bada kallt (vilken grej!) och kolla in svanar efter badet. Och jag lovar dig: värt det!

Först bad. Sen jobb.

Svanar är rätt fräcka, ändå

Så när jag sitter där, så ser jag två svanar, som sen blir tre. Det glider in en rackare från vänster, och jagar bort den ena svanen, som blir rädd och flyger bort. Svanen som vill ta plats, burrar upp sig till tusen och börjar flirta med svanen som är kvar. Men intresset är svalt. Hon, för jag antar att det är en hon, simmar vidare, den envise följer efter. Sen väljer honan att flyga tillbaka, till sin första kompis. Och det är dem jag har fångat på bild nedan.

Äventyr med svanars skådespel

Globala målen och ett besök på Handels

Jag prenumererar på en hel del nyhetsbrev, och när jag blev inbjuden till “Global Challenges Expo” blev jag taggad, för här finns ju klimatfrågan representerad. Jag tänkte dela med mig av några tankar som ploppade upp under de två timmar som jag var på plats.

Tanke #1. Att jag, trots klimatintresset, inte har särskilt bra koll på de globala målen. Frida Boisen skrev en krönika på temat, jag tror den är från någon dag sen. Men det är skämskudde. Men! Nu är jag helt inne på att lära mig mer. Det som var särskilt intressant var Jakob Trollbäcks dragning om hur han med sitt företag skulle bygga upp en kommunikation kring målen, och resan till det som säkert många känner igen: den visuella tolkningen av de globala målen.

Tanke #2 Att de globala utmaningarna, och däri ligger också klimatfrågan, definierades under denna eftermiddag på Handels som “risker”. Jag reagerade på det, eftersom i många andra fall talas det om “hot”, “kris” eller andra ord som ska ringa in det hela. Risk är en term som jag själv blev bekant med när jag studerade finansiering och ekonomi och jag funderar på ordvalet. Är till exempel klimatfrågan en risk, eller är vi inte redan framme vid klimatkrisen, den är väl inte där framme, utan den är nu? Men visst, samtidigt har vi inte nått de allra mest kritiska graderna än, så kanske går det att tala om risk. Framför allt att vi har mycket att riskera! Vi ska komma ihåg att jag är totalt insnöad på klimatfrågan, de globala målen är ju bredare än så. (sen kan det nog också vara så att klimatfrågan kan ses som “möjlighet”, ifall vi vill vara lite mer pepp).

Tanke #3 Att i det här sammanhanget, på Handels, så är tanken att marknaden ska lösa klimatfrågan eller även andra delar av de globala målen. Minst två av förslagen från gårdagens dragning handlade om finansiella lösningar. Och det är ingen kritik från min sida, utan snarare att jag, som tror mycket på en folkrörelse, inte har funderat så mycket på vad marknaden kan göra. Fast kanske att jag har det, på ett sätt. Jag har sneglat på det här med solceller, där till exempel IKEA tagit rygg på konceptet. Eller semi-kommersiella lösningar som delningstjänster, det kan vara bilpooler, samåkning eller något annat.

Golnaz, VD & grundare för Inkludera, se nedan.

#4 Att jag blev sjukt glad av Inkludera. De tar sociala innovationer, och gör dem till nationella, genom att addera affärsmodeller som fungerar, och på så vis kan fler ta del av de smarta innovationerna. Golnaz Hashemzadeh Bonde, tidigare elev på Handels, var på plats och presenterade det som Inkludera gör. Så bra!

De som vann förstaplatsen i att skapa lösningar inom olika problemområden var “the AI challenge”.

Fåglar och liljekonvaljer

En liten hälsning från mig

Jag simmar lite långsammare. I ett hav av dofter, och med en näsa full av nysningar, trivs jag rätt bra ändå. Min almanacka är tom, så när som på tre uppdrag jag gör just nu. Jag arbetar på en onlineutbildning till ett företag, jag bygger program till Allt för hälsan och jag skriver min bok. Vet ni, att vi borde oftare ställa oss frågan: hur lite kan jag tjäna, just nu? Inte för att pengar är dåligt, utan för att pengar förpliktigar. Jag köper just nu loss en massa tid, eftersom jag är väldigt köpfri. För samtidigt som liljekonvaljerna blommar och fåglarna sjunger så är jag trött. Och det är okej.

Om du vill höra min stämma sjunga köpstoppets lov, då gör du det bäst här. Jag gästar nämligen Bortom ekorrhjulet, och det var förra veckans absolut bästa beslut.

Återtillverkning av mobiltelefoner – jag hälsar på hos Inrego.

Jag har skrivit om min förra mobil så många gånger att jag skäms att ta upp den en gång till. Men jag måste, för det här är viktigt. Det säljs 4 miljoner mobiltelefoner per år i Sverige. Du kan lätt se att det är något knasigt med den siffran, med tanke på de resurser en mobiltelefon kräver och inte minst mängden mobiltelefoner kontra befolkningsmängden i Sverige.

Vi läser om konfliktmetaller, vi läser om elektroniktippar där både barn och vuxna försöker utvinna det de kan från sophögarna. För just ja, vårt elektronikavfall måste ju hamna någonstans? Men tänk att det finns lösningar även på det här!

Min man berättade om Inrego, företaget som återtillverkar elektronik, och det fångade mitt intresse. Varför? Därför att jag tidigare tänkt att elektronik “det köper man nytt”. Tillbaka till Inrego. Det jag såg framför mig var någon form av mellanhand som tar emot elektronik och sen slussar den vidare. Det skulle visa sig vara rätt mycket mer än så, vilket du strax kommer få läsa om. Det jag tänkte på var återanvändning, ungefär som Myrorna och kläder. Men elektronik som ska samlas in och säljas vidare har en annan kravspec. Jag svängde förbi och fick följa med från “ax till limpa”. Eller från “insamling till färdig produkt” om vi nu ska vara noga. Nu ska du få se vad man kan göra med gamla mobiltelefoner. De kan nämligen göras färska igen!

9 steg till en smartare* mobil

#1 Insamling. Inrego tar emot elektronik från företag och privatpersoner. Faktum är att många tycker det här är en bra idé men trots det så är det svårt att få företag att skicka in sin elektronik.

#2 Telefonen kommer till Inrego i speciella säkra containrar och går först igenom en ankomstregistrering, den behöver listas så att flödet går att följa. Sen hamnar den på rätt avdelning.

För insamling har man tagit fram speciella kärl, och så läggs mobiltelefonerna i skyddande plast.
Containrar med mobiler eller annan elektronik
Unikt nummer, för att kunna följa lurens väg genom återtillverkningen.
Steg för steg, det är när mobilen hamnar på den här hyllan som det börjar hända saker.

#3 Telefonerna sorteras ut av Inregos testare (de är två personer som arbetar riktat med just mobilerna), det kan finnas de som ska skrotas för att de är för slitna. Det som är synd är när telefonerna inte går att återtillverka på grund av säkerhetsskäl. Det kan vara saker som inte går att radera och då vill ofta de företag som lämnat in telefonerna att Inrego skickar dem till skroten. Jag hoppas att Inrego kan hitta en lösning för det, för det skulle optimera miljönyttan ännu mer.

#4 Telefonerna sätts på laddning till minst 15%.

Laddningsstationerna, som by the way är en laddningsdröm. Här fanns det laddare för alla tillfällen, vilken grej! (bilden är från Inrego, då det var tomt i laddningsstationen när jag var där på besök).

#5 Ralph Vahtera, som arbetar som avdelningschef på Inrego, visar mig vad som händer efter laddningen. De använder sig av ett program som heter Blancco. Telefonerna raderas med hjälp av det. Han kopplar samman en telefon med programmet, och sen är det bara att klicka kör. Det tar ungefär 10 minuter, och de kan köra flera telefoner åt gången.

#6 Efter radering påbörjas testningen av enheterna. Testet är generellt för alla telefonmodeller. Touchen, ljudet, kamerorna, eventuella fysiska knappar, wifi, 4g nätverket, batteriet. Ralph går igenom testningen för den Iphone som vi “följt” från ax till limpa.

Testet tar någon eller några minuter, berättar Ralph.

#7 Efter testning kontrolleras skicket på telefonen. Då tittar de efter skönhetsfel/skador på chassi och display.

För att kunna kolla displayen behöver Ralph ta bort det gamla skyddet. Att den har skydd innebär att displayen med stor sannolikhet är i gott skick.

#8 Telefonerna graderas beroende på skador och får då också bedömning på vilken avdelning den skall säljas ifrån. Ralph visade mig de olika kodningarna. Därefter ”klassar” de enheterna med artikelnummer.

Scannat och klart!

#9 Telefonerna sätts i lådor till respektive avdelning.

Från ax till limpa.

Inrego säljer mobilerna både till utlandet och inom Sverige. Vi i Sverige har höga krav, så de telefoner som finns tillgängliga för den svenska marknaden är i gott eller mycket gott skick. Jag köpte en telefon från Inrego och jag blev verklige förvånad över hur “ny” den kändes. Dessutom är det en klimat och miljötjänst att inte köpa nytt, eftersom produktion av mobiltelefoner både ger upphov till utsläpp och avfall.

*smartare mobil: smartphone, återtillverkad, resurser har tagits tillvara, cirkulärt och modernt!

En artikel från Göteborgsposten: Få vill köpa begagnad mobil

“En mobil kan leva länge”

Några av er har ju hängt med sen starten. 2013 köpte jag min förra mobil, och med lite vård så höll den till januari 2019. Det tycker jag är bra. Jag pratade med Ralph kring detta, hur länge en mobil kan tänkas leva.

Generellt håller smartphones ganska länge, men det som krävs är regelbundna uppdateringar, något som jag upplevde inte fanns för min förra Samsung. Branschen för nyproducerade mobiler utgår ifrån, tror jag, att användaren ska ha mobilen i max två år. Och vi byter mobil ofta, vi kan inte bara skylla producenterna för den enorma elektronikhets som finns. Ny mobil betyder status, för en del. Andra vill ha det senaste. Inga konstigheter, men det kommer med ett pris, både för konsumentens plånbok, men också när det gäller uttag i miljöhänseende.

Ralphs diagnos av min förra mobil, utan att ha sett den, var att den förmodligen nått sitt max när det gäller livslängd (5,5 år). Touchfunktionen hade påverkats, det märkte jag själv, och den gav också felmeddelanden på just touchen. Batteriet hade jag bytt, så det funkade ändå ok (det är för övrigt ett bra tips: testa att köpa ett nytt batteri, och om det behövs: fabriksåterställ luren).

Men mobilen var rätt seg, och Ralph menade att moderkortet, hjärnan, förmodligen börjat gett vika. Jag hade fabriksåterställt den två gånger, men efter den andra gången så var den fortfarande seg, den hade också svårt att hantera appen Instagram, som exempel.

Den mobil som jag har idag är en Samsung som jag köpte från Inrego, jag gav lite drygt 3700 kronor för den, och det är 1000 kronor billigare än mot en ny. Skillnaden är att den är testad, den är inte nyproducerad (vilket är viktigt för mig) och den var verkligen som ny när den kom. Sen har den garanti på ett år. En sak till: modellen jag köpte är från 2017. Men med tanke på att uppdateringar kanske inte kommer att släppas, så är det bättre för mig som har mobilen ett tag att göra precis så här. Köpa en äldre variant, ha den i fyra år. Än att köpa en årets modell, och ha den i sex år (vilket jag tror är max max), men att den då är dyrare. Den nyaste kostar nästan 11000 kronor. Har jag den i sex år, så kostar den 1800 kronor per år. Den jag köper begagnad som håller i fyra år: 925 kronor per år. Alltså hälften så dyr.

Hur tänker du kring elektronik? Vilken är din viktigaste teknikpryl?

Klimatskräck, funkar det?

enemilia i naturen. inlägg klimatångest

Det rapporteras friskt om klimatet. Jag ska också erkänna att det är så mina kanaler är stöpta: köpstopp, klimatet, matproduktion och andra ämnen som tangerar mitt största intresse. Men ibland kan även jag känna att det blir för mycket. Läget är allvarligt, det finns saker att jobba på, men när klickbeten uppmanar mig till att känna skräck och klimatångest, då händer två saker:

  1. En känsla av hopplöshet lägger sig över mig likt en blöt, tung filt. Hur ska jag kunna göra skillnad?
  2. Jag söker mig bort från klimatfrågan och duckar lite grann.
bild på enemilia i naturen_inlägg om klimatångest

För mig som vill göra skillnad, både i mitt och min familjs liv och genom att inspirera andra, blir en viktig motivation att läsa om allt det som görs för klimatet. Jag behöver hopp, inte bara domedagsprofetior. Om jag, som engagerad, känner mig mätt på klimathotet, hur känner den som nyss påbörjat att bygga ett klimatmedvetande?

Det finns de som säger att vi behöver acceptera att klimatet förändras och istället sörja att det gått som det gått.

>>Skulle du vilja sluta flyga?>>

tussilago. naturen botar klimatångest

Sörja men med en twist för att stävja min klimatångest

Jag vet inte vem som bäst kan förutse vår planets förutsättningar att vara hem till mänskligheten. Jag litar på att de varningar som utfärdats av IPCC har stark bäring och ja, det är jätteläskigt att vara klimatmedveten.

Men den sorg som jag känner är kopplad till den här tanken: att jag vill leva som om jag kunde göra skillnad. Att de fotspår jag lämnar är snälla. Och att det jag gör tillför mig både glädje och mening. Att förändra sig för klimatet behöver ha bäring i våra liv, behöver ha en mening, behöver kännas bra, behöver delas med andra i en gemenskap.

Tips!

Den senaste tiden tittar jag på många Youtubeklipp, för att minska klimatskräcken och samla kraft. Jag tänker att jag fortsatt kommer att ge dig dessa tips i slutet på mina inlägg här på bloggen.

Jonna Jinton har jag följt sedan några år tillbaka. Hennes videos får mig att landa. Den här fastnade jag för.

Och så min nyvunna klimatkanal, med Therese Zätterqvist. Inget utrymme för klimatångest 🙂

2:49 minuter är också tid

Jag gillar inte alls det jag ska skriva nu. Det rimmar sjukt dåligt med resten av min livsfilosofi. Men ok. Som småbarnsförälder är det legitimt att hojta: 2 minuter och 49 sekunder är också tid!

Det här skrev jag för en månad sen
Om 25 dagar, förmodligen på tolvslaget  (ok klockan 21:30, ni vet att jag aldrig kompromissar med min sömn) så ska mitt råmanus vara klart. Och det är så viktigt för mig att hålla den.  Det kommer visa att den här rastlösa själen kan skapa en produkt som innebär fokus och engagemang. Jag har varit hoppetossan som hoppat från projekt till projekt och alltid varit på nästa sida. Nu måste jag istället vara MITT PÅ SIDAN. 
Det innebär att jag kan inte vänta på någon inspiration för att saker ska hända. Så jag kör intensiva 20 minuters pass (funkar bäst för min post-utmattade hjärna). En av dagarna var jag tvungen att pausa skrivpasset. Det var 2:49 kvar.  Jag gjorde det jag skulle, kom tillbaka till skrivandet och insåg att jag faktiskt hinner göra något på tiden som var kvar.  Carpe minuten är min bästa gren!

Det har varit mycket sånt här. Jag är beroende av naturen och utevistelse.

Det som sen hände var
Att jag igår, den 30 april, satt på hotellrummet under hela dagen och försökte få ihop det sista. Jag fastnade lite grann på ett kapitel, men sen tyckte jag att det flöt på. Under middagen bad jag om att få maten ganska pronto, eftersom det var 4 timmar till tolvslaget. Strax efter att klockan slagit deadline klickade jag på skicka till min förläggare. Jag somnade nästan direkt och jag sov djupt. Det är första gången som jag tummar på sov-principen sedan hundra år! (jag står fullt ut för att värna om sin sömn)

Dagen efter har det känns som en rejäl baksmälla. Många frågor har snurrat på förmiddagen: var det tillräckligt? Saknas det något? Hur blev förordet? Jag insåg att en del av förordet försvunnit i den version som jag skickade in, så jag slog på datorn och jobbade metodiskt fram en bättre version och skickade om den. Då kändes det bra. Men oj vad jag har kämpat den senaste tiden, men att skriva, intervjua och rannsaka mig själv.

En vän gick bort i mars månad. Det känns på många sätt tomt. Vi träffades några gemensamma vänner för att minnas, för några helger sen. Begravningen äger rum nu på fredag. Hon var nära så många och jag förstår min egen och andras saknad. Du har varit en sådan person som man vill komma nära. Vila i frid.

Idag har jag varit ledig. Jag har skrotat här hemma med familjen och vi har rensat garaget eftersom det ska byggas om. Jag har nya projekt som startar nu, och boken är ju inte helt klar än, utan jag förväntar mig en hel del arbete efter första vändan hos förlaget. Men en insikt slår mig nästan varje gång jag är helt slut, att jag vill jobba för att kunna ta rejäla pauser. Det var liksom hela poängen med att jag startade företag. Och jag tror att det är möjligt. Det som är spännande just nu är att jag vill ändra om mitt fokus i företaget. Jag lovar att berätta mer, när den tiden är mogen.

Jag är smärtsamt medveten att bloggen legat i träda, men vill du följa mig närmare så föreslår jag Instagram, för den uppdaterar jag dagligen

Tips i all enkelhet

Marias fina videos på Youtube och hennes fingertoppskänsla. Hon har också ett nyhetsbrev som man kan signa upp på. Följ!

Johanna Nilsson är en person jag ser upp till, eftersom hon också har ett stort intresse i klimatfrågan. Hon var också den som peppade mig till att skriva till DN Åsikt, där jag också blev publicerad. Här skriver hon om något som är urviktigt: att vara ledig mellan varven.

Tack för att du läser och tittar in, jag uppskattar det <3

Emilia

« Newer Posts Older Posts »