Sociala medier. I var mans ficka. I var mans huvud. I mitt flöde. I mitt liv. Av min tid. Jag är inte evig. Är du? Mot bakgrund att jag upplevt stress, känt mig ofokuserad, trött hjärna och en längtan till lärande med djup i, skriver jag denna serie om digital disciplin. Ett av mina mer långsiktiga mål är också närvaro. Vilket jag upplever svårt – när det hela tiden finns nytt att upptäcka. Men måste man sluta med sociala medier? Nej, men man behöver förfina sitt sätt i hur man använder dem.
Det här är första delen i min serie om digital disciplin.
När är jag digital? Om utrymme för digitalitet.
Facebook.
Jag är på Facebook. Ofta. Det är kul, men det finns också en baksida. Ni kanske minns när jag skrev Hjärntrötthet den nya Facebook-sjukdomen?
Uppsidan är: upprätthålla relationer som är intressanta och viktiga. Det här med “dark social” har fått min uppmärksamhet. Det vill säga, att vi gärna vill “vara ifred” med varandra på sociala medier, och skapar chattar och grupper där vi kan dela med utvalda. Elin “Teknifik” Häggberg har nyligen skrivit ett siande inlägg om sociala medier 2018, och det var bland annat därifrån jag började fundera på flödet – och på vad jag lägger min sociala medier-tid på. Dark social känns mer värdefullt, än offentliga tummen upps.
Nersidan är: tyvärr, min skrollning på måfå ger mig sällan någonting. Visst, det finns material som jag vill läsa, men oftast är jag inte sugen när jag bara skrollar (“jag läser det sen”). Det är som att skrollandet i sig försöker leva upp till min hjärnas dopaminsug. Men resultatet? Ännu mer rastlös och ibland irriterad. Och dessutom: en insats av tid som inte ger mycket tillbaka i termer av output.
Gör om, gör rätt: att prata med människor, att interagera – fortsätta med det. Att skrolla och slänga tummen upps åt höger och vänster: not so much. Undersöka vilka grupper jag vill synas i.
Målet: hålla kontakt, knyta kontakt, tala om sådant som ligger mig varmt om hjärtat (temat är förstås hållbar livsstil och lifedesign). Men också söka upp den information som jag vill lära mig mer om – istället för att matas med diverse.
Instagram.
Kanske det mest skrollbara som finns. Jag är där ofta, men också utan riktning.
Uppsidan: någon form av omvärldsbevakning (vilket också gäller Facebook) är möjlig, och också kollen på vad ens nätverk gör. Jag postar på mitt eget konto, vilket gör att människor får upp ögonen för min blogg (jag fick världens finaste kommentar på Instagram igår, så ni förstår ju själva). Det pratas mycket om engagemang just nu – och jag kan hålla med om att när det engageras – då är det mycket roligare.
Nersidan: när jag bara skrollar. Vad letar jag efter egentligen? Det är samma nersida som med Facebook, det blir varken hackat eller malet. Och tiden som käkas upp – den skulle jag kunna använda på annat vis.
Gör om, gör rätt: Min inre röst säger: “söker du engagemang? Se till att engagera själv – både i termer av vad du postar, men också hur du talar med andra.”
Målet: Ha ett syfte med min Instagram. Vad är det jag vill uppnå? Jag vill gärna nå ut med mitt budskap om hållbar livsstil, men jag vill också ge uppmuntran till dem som gör bra saker. Engagemang föder engagemang!
Ni kanske inte tror mig – men det här är mitt favoritställe, när jag väl är på plats.
Uppsidan: LinkedIns innehåll är ofta av karaktären att man ska lära sig något, och också bra för omvärldsbevakning. Jag uppskattar att det finns en professionell ton, och att det finns de som bloggar direkt i verktyget.
Nersidan: med risk för att upprepa mig: skrollandets konst imponerar inte på mig. Det här syftesfria sättet att spendera tid på behöver uppgraderas. Sen har jag svårt att veta hur jag själv ska bidra, eftersom jag är rätt spretig i mitt företagande – jag gör många olika saker. Men jag tror jag kan formulera för mig själv, där min närvaro blir bättre.
Gör om, gör rätt: bort från skrollande – fram med interaktion, bidragande och läsa sådant som gör att min riktning blir framåt!
Målet: knyta kontakter som jag kan hjälpa, eller som jag kan bli hjälpt av. Det finns också ett visst mått av varumärkesbyggande på LinkedIn – och jag har satsat på min profil, både bilder och beskrivning. Bidra blir ett mål som jag kan uppfylla längre fram.
Bloggen. Bloggar.
Jag både bloggar (obviously) och läser bloggar. Om man tittar på ovan resonemang så är detta mina konklusioner:
Uppsidan: Att få kika in i någons liv – bli inspirerad, förvånad, klokare, intresserad.
Nersidan: Att jag sällan lämnar spår efter mig.
Gör om, gör rätt: Jag vill ha en plan för mitt läsande, och det ska gå bort från det slentriana.
Målet: engagemang föder engagemang – jag vill gärna visa uppskattning för de bloggar som jag läser, eftersom jag själv uppskattar när människor lämnar avtryck.
Jag läste hos Jennifer Sandström, om hur hon tänker kring sitt bloggande, kring känslor och mycket mer. Just det här med att vara superdigital – vad har de för konsekvenser? Hon länkade också till en artikel som jag läste, och den var intressant utifrån ett kritiskt perspektiv på sociala medier.
Sluta med sociala medier?
Nej, jag tror inte det behövs, faktiskt. Jag vill inte det – för som jag själv märker så finns där gott också. Så balans is everything. I nästa inlägg i denna väldigt digitala serie, skriver jag om Fokus: att interagera istället för att konsumera. Här kan du läsa mer om hur jag tänker kring serien om digital disciplin.
9 Comments
interagera tror jag är key för att få ut nåt värde. ser fram emot nästa inlägg mao (ironiskt; det är ju konsumtion på hög nivå!)
Spännande – och kul att du finner ämnet intressant. Jag tänker att vi passivt konsumerar inlägg, men genom interaktion: mer värde.
Oj vad jag tänkt mycket på det här på sistone. PÅ energintappet när jag scrollar, på distraktionen det innebär, på produktivitetsminskning och tröttheten. Men också uppsidorna. Fantastiska möten som bara blir av tack vare digitala kontakter. Saker jag lär mig, budskap jag nås av och når ut med.
Grejen jag tampas med – att alla dessa kanaler är skapta med det enda syftet att få oss att scrolla och fortsätta konsumera i evighet. Dvs hjärnan, uppmärksamheten & energin kidnappas ganska omgående från den tänkta interaktionen till det eviga konsumerandet. Inte sällan glömmer jag helt varför jag gick in ända tills jag stänger ner.
Jag tror detta är den stora utmaningen – att träna hjärnan på att inte kidnappas. Men inte är det lätt! Ser fram emot många fler diskussioner kring detta!
Men hallå – hur bra kommentar är inte detta! Jag tar med mig det in i nästa avsnitt – tusen tack för dina reflektioner. Ja – man behöver nog addera en intention i det man gör. För att skapa digital mening.
Detta är så bra och jag är så glad att du skriver om detta för det ger mig mål för 2018. Jag slösurfar alldeles för mycket och märker att jag inte alls mår bra av det. Jag har redan ett hektiskt liv som arbetar heltid och studerar heltid så att jag överhuvudtaget har tid över att slösurfa går nästan över mitt förstånd. Samtidigt skapar det en stress för jag känner att det tar tid från saker jag egentligen behöver göra.
Samtidigt försöker jag skapa ett mer minimalistiskt liv (dock svårigheter att få med resten av familjen) men jag rensar det jag kan för det om något ger energi. Därav tänker jag att inköp under 2018 behöver vara väldigt genomtänkta snarare än slentrianmässiga.
Något som jag alltid kämpar med är maten, att få till ett bra flyt i middagar när tiden och orken tryter på sena eftermiddagar så det försöker jag fortfarande att hitta recept på. Men toppen att du skriver om detta!
Hallå – vad kul att du tittar in! Det är klart att det är tufft när du har en så späckad vardag. Att sedan addera digitala och sociala kanaler blir nog en overload. Så känner jag också. Jag kommer fortsätta att skriva om de här sakerna, och jag kommer också tipsa om bra böcker på temat. Det där med att få med sin familj ÄR svårt. Jag försöker hitta balanserade lösningar, för jag måste ge utrymme till mina familjemedlemmar att leva sina liv. Som tur är, hoppas jag, så är lilleman rätt liten, så jag hoppas kunna påverka honom till mindre konsumtionshets.
Appropå kommentar ovan om kidnappad hjärna så håller jag på och går igenom flödet på Facebook och IG. Vad vill jag verkligen se, vad ger mig mest. Förhoppningsvis kan jag styra lite grand och när jag väl går in får jag se det som ger mig inspiration snarare än energidränage.
Intressant artikel! 🙂
Kul att du tycker det 😀