Mörkret, det är något mer obarmhärtigt än förra året. En tanke som dessutom är helt ny för i år: jag vill inte bada. Men en tanke går att byta ut. Nya tankar att resonera med är människans beskaffenhet. Till mitt förtret är jag alldeles för mycket i huvudet sen ett tag. Igår kväll höll jag en nattning med mindfulness i fokus, det var uppskattat (och sömnen infann sig). Jag har hållt på massor med mindfulness i olika former, kanske något att ta upp igen?
Men nu temat för inlägget: snålhet. Och jag riktar strålkastaren mot mig själv, då jag länge varit en köpstoppare (start 2016).
Varför snålhet?
Det var så tydligt när jag växte upp. Det fanns resurser, men knappa sådana. Jag hade en vän som ofta hade märkeskläder och jag vet att det kändes av. Kanske därför jag maxade med betygen i alla år. Där och då ofrivilligt snål. Men det fanns en vilja att förändra det, även om det var långt till horisonten. Mitt första jobb var vid 15, med mig hade jag ett sparsamt sinne. Det var inte så att “mer” pengar innebar “mer” konsumtion. Däremot en trygghet. Och att känna att jag stod på mina egna ben. Jag har jobbat som fältassistent ute på åkrar, där vi plockade in ogräs för analys. Vidare har jag arbetat med försäljning i olika branscher, bland annat på Hard Rock Café. I många år extraknäckte jag som säljare i butik, där jag lagade mat och bjöd på och sålde produkter som 17. Det var alltifrån färska kryddor, sill eller varför inte högtryckstvättar?
Men så växte det fram en idé: att starta eget och det enklaste sättet var att sälja innehåll, texter och böcker. Sen har jag gjort andra typer av arbete i mitt företag också, som att bygga onlinekurser och bygga scenprogram. Men för att sammanfatta det: min snålhet kom rätt naturligt.
Startskottet för snålhet deluxe
Jag önskar att jag mindes den “första tanken”. Den där om köpstopp. Men jag får försöka resonera ändå, när minnet sviker. Att starta köpstopp var en utmaning och hade till en början ingen direkt värdering bakom sig. Möjligen att jag ville ta mer ansvar med tanke på barn och familj. Fast vänta här nu ett tag? Inte var jag särskilt slösaktig? Nej, inte så. Det är klart att jag också har en del cravings (hudvård, ljus, schampo) men nu fick det bli skarpt läge. Skulle jag till exempel köpa hudvård så skulle den jag redan hade ta slut först hemma.
Det var lite av en fröjd att blogga om resan. Det visade sig att “begären” tystnade och jag gladde mig åt det jag hade. Det bästa var att prata om det. Det fanns (& finns!) en nyfikenhet hos många. Köpstopp skapar samtal! Första året kunde jag lägga undan en slant och det gav motivation.
Vi närmar oss En köpfri dag som infaller samma dag som black friday. Jag hoppas kunna bjuda på en live på Facebook och hänga digitalt med den som vill.
Framtiden?
Det finns såklart tankar om förändring, 2026 blir mitt 10:e köpfria år. Ska jag fortsätta? Det är ingen uppoffring att leva i någon slags medveten konsumtion. Det finns så mycket som livet erbjuder utöver “att handla”. Det behöver å andra sidan inte betyda att alla köp är dåliga eller förknippade med skam. Låt oss vara i balans och reflektera.
Min ambition framöver är att fortsätta med låg mängd köp, där jag ställer upp en handfull riktningar i början på nästa år. Sen är jag lite sugen på att skapa en ny utmaning som startar 2026. Antingen inom hemmets vrår eller att skriva mer.
Vad har du lust att göra 2026?
Kram/Emilia
