Det är extra härligt att vara en hållbar förespråkare just nu. Det är på var mans läppar: vi ska shoppa mindre, sluta flyga, bli veganer och ta hand om skapelsen. Nej, det kanske inte är så enkelt. Men vi kan konstatera att hållbarhetsfrågan även kommit in i de vanliga hemmen och inte bara på politikernivå eller hos företagen.
Vems är ansvaret? Hållbar konsument verkar vara svaret
Het potatis – är det du som ska vara hållbar eller ska vi ges förutsättningar att vara hållbara? Minns ni när bananerna fortfarande producerades konventionellt? Nej precis: det har varit ekologiskt länge nog. Det började säkerligen med en efterfråga, men också att det gavs förutsättningar att köpa eko-bananer för ett humant pris. Nu finns inte ens något alternativ vilket visar på att det kan vara enkelt att vara hållbar – med rätt förutsättningar.
För att vi – du och jag – ska vara hållbara (och hur mycket kan vi inte lägga i det begreppet) så behöver det vara nära våra hjärtan. Det kallas även för “konsumentnära lösningar”. Vi är i mångt och mycket närmast oss själva. Krasst: vi bryr oss inte om miljön, om det inte ger oss något i gengäld (bra pris på eko-bananer? It´s a go!). Sen finns det miljöhjältar också, men det är mer ovanligt. Det är därför vi flyger, det är därför vi äter kött, det är därför vi shoppar mycket.
Jag hittade denna artikel hos Supermiljöbloggen (länk nedan). Kontentan: att det är du och jag som främst ansvarar. Det som talar för det, tänker jag, är att alla vardagsbeslut som vi tar har en direkt påverkan på vår omvärld och miljö. Förutsättningarna för att kunna vara hållbar ges från politiker samt företag.
Lösningen då´rå? Ja, det är inte raketforskning: för att vi ska vara hållbara i olika bemärkelser, behöver det dels vara enkelt att vara hållbar (att utbudet matchar vår hållbarhetstörstan) och sen: att lösningarna ska vara nära konsumentens hjärta: vi gör det som är bäst för oss själva.
Du läser bloggen enemilia.se – hållbart och enkelt. Skriver gör jag, Emilia Arvidsson, som valt att leva shoppingfritt sedan 1 januari 2016. Mer om mig kan du läsa här! Jag kan konstatera att jag är hållbar för att det är roligt. Och är det roligt är det enkelt och nära mitt hjärta. Win win.
Här ett exempel på hur någon är hållbar. Jag tror att upplevelsen av att ha “funnit lugnet” är större än det faktum att man gör miljön en tjänst. Kanske?
Leave a Reply