Emilia, Author at En Emilia - hållbart och klimatsmart

Posts by / Page 12

Februaris köpstopp? Och tips på dokumentären Aldrig mer kebab

March 9, 2023 Emilia Hållbar livsstil Leave a Comment

Ute är det snöyra och igår ikväll var jag och lilleman ute med några grannar och åkte kälke, en timme blev det och röda kinder är bland det bästa jag vet. Nu snart dags att stänga ner skärm men jag tänkte dela med mig av hur min februarimånad sett ut rent ekonomiskt. Det är något nytt för i år, att vara transparent månad för månad. Ja, till och med vecka för vecka som jag gör i Köpfritt-gruppen på Facebook. Ni kanske minns när jag summerade januari? Utöver mina gemensamma fasta kostnader och mat spenderade jag lite drygt 2500 kronor under januari. Men innan jag visar upp februari, kategori för kategori, ska jag svara på en fråga.

Varför är det viktigt för dig att visa vad du spenderar?

Jag har tidigare tyckt att det varit svårt att prata ekonomi. Det har känts lite konstlat och obekvämt. Och: jag gillar inte den jämförelsehets som det lätt kan bli. Pengar är siffror och det blir enkelt att ställa en summa mot en annan. Jag vet att jag har det bra och det främst av tre anledningar: jag har tak över huvudet och mat på bordet. Min närmsta familj finns där ifall något oförutsett skulle hända (ekonomiskt eller med hälsan). Jag vill vara helt öppen med att jag länge levt med lite av ett kontrollbehov när det kommer till pengar. Det är djupt rotat i mig att vara ekonomisk, framför allt sedan jag flyttade hemifrån. Jag har som liten ofta känt ekonomisk oro och tänkt att jag inte kommer klara mig. Så ska ett barn inte behöva ha det, men det är tyvärr ingen ovanlighet. Därför skriver jag öppet om vad pengarna går till. Jag vill visa att även om man har köpstopp så uppkommer kostnader. Nu dags för februaris kvitton, häng på! Jag kommer visa alla utgifter förutom för mat och fasta kostnader för boende.

Så spenderade jag utanför mitt köpstopp februari 2023

Apotek: 871 kr

Kollektivtrafik och bensinpeng: 734 kr

Stadsmissionen: 200 kr

Bankkort: 50 kr

Lunch ute: 89 kr

Mobil: 269 kr (har nu förhandlat ner till 199 kr från och med nästa månad)

Olycksfallsförsäkring: 76 kr

Vård: 750 kr

Avgift för längdskidåkning spår: 80 kr

Totalt blev det: 3119 kr

Tips på intressant dokumentär Aldrig mer kebab

Via sociala medier fick jag koll på denna dokumentär: Aldrig mer kebab. Under fem års tid följer SVT Gurgin Bakircioglu som har fått ett klimatuppvaknande som han agerar på. Han läser på om klimatfrågan, men det som framför allt sticker ut är livsstilsförändringen som han gör – han säljer av, ändrar kosten, byter lägenhet mot husbil. Han medverkade också nyss i TV4 Nyhetsmorgon. Eftersom jag själv också har testat (och fortfarande är aktiv!) åtta olika utmaningar för klimatets skull så hade jag stor behållning av denna dokumentär.

Aldrig mer kebab med Gurgin Bakircioglu — *Foto: Hogir Hirori, pressbild från SVT*

Det som gör mig ledsen är många av de kommentarer som Gurgin får för sina livsstilsval. Det verkar som att en del blir väldigt provocerade av hur han agerat och jag förstår inte riktigt varför. Kan det vara så att ens egna klimatsamvete vaknar upp och att det börjar kännas jobbigt? Jag har tidigare skrivit om klimatsorg – att vi behöver få sörja det vi behöver lämna därhän. Vi behöver förstå att mycket av den klimatintensiva livsstilen kan uppfattas som något roligt, något gott. Att släppa ut 9-11 ton koldioxid per person och år är inte bara förknippat med olycka. Många gillar sina liv, liksom, det kan vara förknippat med livskvalitet. Och det kanske är en del av svaret varför provokation uppstår när man gör saker annorlunda.

Det jag fann extra intressant är hur Gurgins familj reagerar på hans olika val. Och hur många samtal som uppkommer där man inte alltid är överens. Där det verkar finnas en oro för hur det ska gå för Gurgin, när han väljer bort barn och funderar på sterilisering. Att han bor i en husbil. Säger upp sig och arbetar betydligt mindre eller inte alls. Jag tänker att den oron (från familj och andra) speglar den samtid vi lever: det finns oskrivna regler för hur ett liv ska byggas. Det tror jag är ett stort hinder för storskalig klimatomställning. Vi vet inget annat än det som är: konsumtion, fossilintensiva aktiviteter och en inställning att “det beror inte på individen”. Se Aldrig mer kebab, och berätta gärna vad du tycker!

Foto: Christofer Lind

Jag blir peppad av personer som gör konkreta saker för klimatet eller miljön. Jag själv är intresserad av minimalism, ekonomi, köpstopp, livsval. Men jag tänker hur rotat det är – att alla går i samma riktning och hjulspår. Och gör man annorlunda kan det vara så att man behöver försvara sig. Varför då egentligen? Jag minns när jag började med köpstopp – hur få andra det fanns med samma ambition, men hur det IDAG ser ut på ett annat sätt. Vi är 7300 medlemmar i köpfritt-gruppen, fler och fler får upp ögonen för sparsamhet. Jag tycker det känns hoppfullt.

Tack för att du läser – det betyder mycket! 💜

Den nya trenden: leva snålt som tusan

February 26, 2023 Emilia Hållbar livsstil 2 Comments

Söndagseftermiddag, barnet är hos en kompis, maken spelar spel och jag skriver. I det här blogginlägget kommer jag skriva lite om ekonomi och om att leva snålt. I dessa tuffa tider gäller det att ha koll på pengarna. Vi har satt en budget på 1500 kronor per vecka för mat, men den spräcktes lite i veckan. Jag tänker att man får slå ut det på en månad, det vill säga 6000 kronor per månad för mat. Är det snålt? Jag tycker inte det, men det beror förstås på vad man har för vanor. Jag slutade med kött och fågel för ett par månader sen, så min mat torde bli något billigare. Vi handlar en hel del frukt och grönt och nu hade de goda äpplen för 17.90 kronor per kilo på Lidl. Utöver det handlar vi paprika där prislappen är rätt hög. Sen har jag hittat tvåkilos påsar med fast potatis där kilopriset blir billigare om man slår ut det per kilo. Men som jag ofta nämner tycker jag maten är viktig, den behöver få kosta. Vi har lärt oss att mat ska vara billig (så billig att vi slänger cirka 17 kilo per svensk och år, tidigare var det 19 kilo).

Här skriver jag om matpriser. Och även här.

leva snålt, laga mat av allt som finns utan att slänga maten. Här bild på chokladmuffins med banan. — Ett mindre lyckat projekt, men som ändå åts upp. Sjukt många väldigt mogna bananer gick åt till detta muffinsprojekt.

Det ska bli intressant och se hur den disponibla inkomsten kommer att förändras vad gäller fördelningen för 2022/2023. För pengar spenderas, det kan vi bland annat läsa om i Konsumtionsrapporten, där ser jag att “hushållens totala konsumtion 2021 uppgick till 2 330 miljarder kronor, en ökning med 6 procent sedan 2020“. Det är summor som är svåra att föreställa sig. Men om vi spenderar mer pengar på mat, kan det vara bra rent miljömässigt (alla behöver mat)? Det beror förstås på om vi handlar någorlunda hållbar mat. Kan vi dra det så långt och säga att det vore bra om viss konsumtion försvann? Som att köpa en ny lur varje år, eller dator för den delen. Viss produktion kan behövas, men mycket finns att handla återproducerat. Du kan bland annat läsa om när jag besökte Inrego som sysslar med just det. Min mobil är en Samsung S8 som fortfarande går som tåget (som jag i min tur köpte begagnad från Inrego).

Leva snålt - köp en återtillverkad mobil från t ex inrego

Jag funderar på det här med snålhet. Eller ett annat ord: ekonomiskt medveten. När jag lyssnade på Katarina Graffman i det här programmet så nämnde hon bland annat status, som en markör för konsumtion. Men jag undrar om det också kan bli status att inte konsumera så mycket. Det är en fin balansgång, såklart. Det kan både vara status och lite präktigt att välja det köpfria livet. Nu när det är dyrare priser, med inflation och räntehöjningar, så blir snålhet ett naturligare val.

Det jag ser på Facebook, i den grupp som jag modererar, är en glädje över att få tillbaka kontrollen över sina utgifter, där man också från vecka till vecka ser vad pengarna går till. Ett ekonomiskt lugn om man så vill. Samma sak: det behöver få vara en balans. Det kan mycket väl vara värt att vara snål och ekonomiskt medveten, men det behöver finnas utrymme för flexibilitet så att man inte skrämmer upp sig själv med alltför strikta regler, förstår du vad jag menar?

Ja, det var några tankar från mig. Tack för att du läser! 💛

I gränslandet mellan hälsa och hälsostress

February 11, 2023 Emilia Hälsa Leave a Comment

Ibland luras jag lite. För att barnet ska röra på sig lite mer. Eller luras? Jag krånglar till det och tänker till, för att stegen lätt ska ökas på. Som idag: vi valde att åka hem till vår kompis Sven men gå av på helt fel station. Vi fick kämpa i en och en halv timme innan vi gick innanför dörren hemma hos Sven. Där väntade en kisse och förberedd lunchsoppa. Hade vi åkt dit via den vanliga stationen hade promenaden minskat i omfång rejält. För att stilla mitt sinne så gör vi lite krumbukter i kollektivtrafiken. Och det fungerar. I alla fall just nu. Kan ju vara så att Lilleman klurar ut hur saker och ting ligger till. För ett år sen så sa jag till exempel att alla som åker två varv längdskidor får köpa en bulle. Några minuter passerar. Och sen: “Mamma, sa du så för att övertala mig?”.

Nåväl. Jag gör mitt bästa. Jag lyssnade nyligen på Systrarna Kjos’ podd där de bland annat talade om ansvaret som ligger på föräldrar, att barn får tillfällen att röra på sig. Om det är något som motiverar mig så är det barn som rör på sig (mycket efter att jag läsa boken Hjärnstark av Anders Hansen). Det behöver inte vara någon specifik sport eller avancerat så, men bara rörelse i sig.

Samtidigt kan jag känna en hälsostress – för ska man följa de rekommendationer som finns för rörelse för barn så gäller det att ligga i och ligga på. Och tiden är ibland knapp. Jag ska säga som det är: jag tycker det är svårt att motivera utgång ibland, eller att man föreslår lite rörelse. Det är mycket som konkurrerar med den där rörelsen, det är det.

barn och rörelse, fuska sig fram — En bild för länge sedan, när vi hyrde en stuga för att barnet skulle få uppleva lite snö.

Hälsostress är INTE bra. Så jag tänker ofta: många bäckar små. Som exempel försöker vi gå ut efter middagen, nånstans 20 minuter. Vi tar två varv runt kvarteret. Det blir 140 minuter per vecka. Vi har inte många aktiviteter under veckan, mest för att vardagen är rätt full ändå med skolgång och så. Varannan lördag kör vi lite orientering i Granby och sen kommer orienteringen vara varje torsdag. Simning på söndagar. På helgerna försöker vi få till en till två promenader.

Hur tänker du kring vardagsmotion? Själv är jag noggrann med min egen men insåg att min satsning på 20000 steg är svåra att få till på dagsbasis. Men någonstans runt 13′ – 15′ brukar funka. Inser hur nära hälsostressen kan vara om man börjar bli för nitisk. Jag har alltid tyckt om att mäta saker så det handlar inte bara om hälsostress utan också en möjlighet att se över tid hur jag rör mig.

Tack för att du läser, inte minst mitt senaste inlägg 💗

Vara beredd på det bästa

February 4, 2023 Emilia Hälsa 1 Comment

Jag famlar. Hittar lampknappen. Ibland är glödlampan trasig, ibland blixtrar den till. De säger att den kommer att lysa. Jag behöver vara beredd på det bästa. Det är precis så det är. Men det finns en envishet i mig som viskar: du kommer få jobba för det. Min första tanke: det känns inte rättvist. Sen finns det en andra tanke: Envisheten möter en annan trogen kämpe: tålamodet. Kärleken. Min familj. Mina vänner. Och jag får ju frågan: hur är det? Hur mår du? Hur går det? Och här är mitt mantra och svar på frågorna: “Jag hoppas att det går åt rätt håll”. För det går ju åt ett håll och jag vill tro på det hållet*. Så jag är beredd på det bästa och jag längtar som en tok. Ett sätt att angripa uppgiften är att göra så här.

Jag gjorde en andningsövning idag, på Mindfully-appen, denna gång var det med video och Magnus Fridh ledde en öppnande övning. Den var riktigt skön. Jag tror på andning och jag tror att min diafragma behöver stöd. Det fick den med dagens övning. Jag har tidigare recenserat Mindfully när jag var med och testade appen. Tänkte fortsätta att andas efter att den här bloggen är färdigskriven! (hehe, bara som ett klargörande: jag andas även när jag bloggar).

Undvikande. Jag vill skriva något om det. För jag får nästan hålla andan på dagarna (apropå andning). När jag är trött och sover sämre så isolerar jag mig. För min känsla är att orken inte finns där. Att öppna munnen och prata, ja till och med det, är svårt. Tänka? Min största tillgång och min fröjd. De är inte på plats. För en person som skapar, skriver och läser blir det en intensiv smärta att inte kunna agera på samma sätt som förr. Jag har valt att fortsätta blogga för här är kraven annorlunda, enemilia.se är min plats och här kan jag vara fri. Och jag tar i, för skrivandet har alltid funnits i mig och det är Tålamodet som styr. Det får ta tid att skriva. Jag formulerar mig och blir påhejad av kärleken. Det går. På ett annat sätt, men det går. Jag kommer aldrig undvika att skriva eller isolera mig från tangenterna. Så du envisa motståndare, här har du ingen chans.

Så varför skriver jag om det här? Det är lätt att svara på. Precis i början, när jag liksom dundrade in i utmattningen så ville jag inte berätta för någon. Det kändes som en stark skam. Att bli dålig igen trots att varningssignalerna fanns där. Sen: jag driver eget företag och jag ville inte skylta med mitt mående. Men med tiden har det där förändrats. För det första: det är inte mitt fel. För det andra: vi är många som drabbas, det kan finnas ett värde för andra att jag delar med mig. Och det tredje: jag hittar vägar i företagandet som fungerar (jag jobbar betydligt mindre just nu, men har några saker på lut som gör att jag kan försörja mig). Och den här platsen, enemilia.se, ska inte behöva skämmas för något. Jag är i en speciell period nu och det kan vara fint att ha kvar texter som påminner mig om hur det är.

* Jag kan med all säkerhet säga att jag bockar av mina hälsosatsningar varje dag. Det är promenader, andning, äta regelbundet, äta grönt, yoga. Listan kan göras hur lång som helst. Det är med viss frustration men jag inser att frustrationen inte hjälper alls. Den är snarare kompis med Envisheten. Så jag omvandlar frustrationen till att vara beredd på det bästa. För jag gör mitt bästa!

Tack för att du läser och hänger med mig på enemilia.se 💙

Så gick januari 2023 köpstopp – flipp eller flopp?

January 31, 2023 Emilia Köpstopp Leave a Comment

Tänk att en månad gått på året? I det här inlägget får du läsa om januari 2023 köpstopp. 2023 är året då jag är mer medveten om vad pengarna går till varje månad. Det är spännande att följa utvecklingen. En viss summa pengar går till gemensamma utgifter som jag har tillsammans med min man. Men sen har jag mitt eget att ha koll på och det är de posterna jag kommer skriva om nedan. Och även om man har köpstopp så är det inom vissa ramar. Du kan läsa mer om mina regler 2023 här. Idag är det den sista januari och min totala utgift för månaden blev 2529 kronor. Då räknas alltså inte de gemensamma kostnaderna för maten hemma samt utlägg för boendet.

Uppdelat i kategorier – januari 2023

Apoteket: 585 kronor, däribland kosttillskott och mediciner.

Lokaltrafik: 385 kronor – jag hade en del reskassa kvar sedan tidigare, därför blev denna post inte så stor.

Stadsmissionen: 200 kronor. Välgörenhet som jag känner starkt för.

Kostnad för bankkort: 50 kronor. Går det att få några gratismånader månne?

Fika: 377 kronor. Helt okej – jag tänker att jag vill hålla det på den nivån.

Mobilabonnemang: 169 kronor. Sänkte rejält sedan mitt förra avtal som låg på cirka 300 kronor per månad.

Present: 747 kronor. Här kunde jag varit ute i mer god tid och hittat på second hand. Jag hade kunnat betalat ca 300 kronor för dessa presenter istället. Brasklapp!

Olycksfallsförsäkring: 76 kronor. Jag måste ringa Folksam och fråga vad denna försäkring går ut på.

ta med egen fika: te och praliner. Om januari 2023 köpstopp — Att ta med egen fika är en liten guldgruva. Inte minst för plånboken 🙂

Jag vet inte om du sett artikeln i norska kk? Där skriver tidningen om mina sju år som köpstoppare. Det som också skett sedan sist är att vi har satt en matbudget här hemma. Den ÄR svår att hålla (1500 kronor för tre personer och vecka). Dels för att jag tycker mat ska få kosta (mer om det har jag skrivit här: matpriserna stiger) och dels för att maten är dyrare. Och det är lätt att dras med har jag märkt – man handlar för att det råkar vara bättre priser. Men nu följer jag vår matinköpslista slaviskt 🙂

Tack för att ni läser och kommenterar, inte minst på Facebook och Köpfritt-gruppen 💜Nu har ni i alla fall fått en liten redovisning för januari 2023 köpstopp!

Köpfria tips: händelser helt utan pengar

January 27, 2023 Emilia Hållbar livsstil Leave a Comment

Häromdagen skulle jag ta ut cykeln från garaget och när jag öppnade porten kände jag hur det small till i ryggen. Först kändes det lite oskyldigt men sen blev jag lite lätt illamående. Ryggskott. Sist var för ett och ett halvt år sen och då sprang (nja kanske inte riktigt) jag till naprapaten och fick behandling med både akupunktur och andra insatser. Men den här gången tänkte jag annorlunda – vad skulle jag aktivt kunna göra för att må bättre i ryggen? En köpfri aktivitet fick det bli. Nummer ett blev att röra på mig, vilket jag också gjorde den dagen, cirka 13 000 steg. Och jag har fortsatt att röra mig, det är något som jag gör även utan ryggskott.

Att fortsätta ta hand om ett ryggskott

Sen fick jag ett meddelande från en kompis på Facebook. Även hon hade fått ryggskott och gav tips på en övning från Youtube. Jag klickade in på det, ett 12 år gammalt klipp med en naprapat som visade på tre övningar, och hur mycket man skulle göra i varje övning. Så jag började med dem. Det kanske inte vara jättestor skillnad rent smärtmässigt, men nu har jag gjort hela sekvensen i tre dagar (den tar cirka 15 minuter att genomföra) och skillnaden är stor. MEN! Jag har även gjort en magisk stretch som en annan naprapat lärt mig för några år sedan. Jag förklarar i ord. Du behöver ett gummiband att fästa i ena foten. Ställ dig bredvid sängen med höger sida av kroppen. Böj det högra knät och lägg det i sängen. Lägg hela kroppen raklång, på mage, mot ena fotändan förutom vänster ben och fot. Placera vänster fot långt fram på golvet, ungefär som ett utfall. Hela vänster fot ska vara i golvet. Ta tag i gummibandet med höger hand och dra mot huvudet och skapa en stretch i höger lår, där knäet böjs. Observera att jag är lekman och inte vårdutbildad. Har du ont på något vis så kan det i vissa lägen vara bra att ta kontakt med vården.

När äppelträd faller

Ni kanske minns det där snöfallet som gjorde att träd började falla till marken? Så var det i Stockholmsområdet i alla fall. Och vårt vackra äppelträd gav också med sig. Så jag har börjat såga ner delar av det. Sen såg jag en efterlysning i en lokal grupp på Facebook där en person sökte äppelkvistar till sina kaniner. Och jag sa att det bara var att komma. Än så länge är det två personer som kommit, men det är flera som visat på intresse. Det är köpfritt för båda parter och samtidigt behöver vi inte lasta hela trädet (i småbitar) och åka iväg med det. Känns bra, även om jag saknar trädet!

När jag suktar efter ansiktsvatten

Jag råkar veta att min man köpt ansiktsvatten till mig i födelsedagspresent. Och mitt är redan slut. Och som jag längtar. Jag brukar spraya det lite lätt i ansiktet och sen klappa in en ansiktskräm eller jojabaolja. Men nu är det som sagt slut och jag fyller år på måndag. Men jag kan ju göra eget! Jag har en sprayflaska som jag kan använda, hälla i lite vatten och minimalt med eterisk olja. Spray, spray!

När ditt community vet hur du ska göra för att få ett stort vitt lakan

Häromdagen höll jag en live i ett event på Facebook – på temat Årets fattigaste dag och köpstopp. Så himla mysigt och vi var uppemot 30 personer stundtals. Tänk att ni ville hänga med mig! Och det fina är att ni delar med er av era bästa råd. Jag berättade att jag saknar stora vita lakan till vår säng hemma. Och att jag förmodligen har det hemma. Men att jag inte vet var (alltså ordning och reda – när ska de ske?). Vad som händer? En person tipsar om att jag kan sy ihop två vanliga lakan. Alltså JA! Det ligger på min önskelista just nu – att fixa flera par större lakan genom att sy ihop de jag har. Köpfritt så det skriker om det eftersom vi ärvt en massa lakan i normal storlek.

Jag har haft stunder där trycket över bröstet släpper. Och där sitter jag och undrar: rör det på sig? Ja snälla låt det göra det. Min skrivlust har kommit tillbaka och även om sömnen lämnar mycket att önska så är jag här och nu. Jag finns. Det är klart det kommer bli bättre. Jag ringde min syster idag, hon har fått en son. En liten plutt som behöver värme, kärlek, sällskap (och mat förstås!). Vi pratade om att ses snart igen. Det kändes så fint att ringa. Jag skickar med tre låtar för lite känsla och kärlek till dig som läser. Här en med Ane Brun och Moa Lignell. Och så Newkid med Du måste finnas. Och en annan favorit med bröderna Norén.

« Newer Posts Older Posts »