En Emilia - hållbart och klimatsmart - Page 19 of 117

Latest Blog Posts / Page 19

Om att kalibrera sedan snart ett år

July 9, 2022 Emilia Hälsa Leave a Comment

Jag tittade på den här videon med Simon Sinek och kom på att jag ständigt befinner mig ett steg före. Ett steg före mig själv. Det är inte bra. Jag förstår min inre stress – att vara på väg framåt tar på krafterna. Att missa nuet gör ont. Samtidigt har jag förståelse för att mitt “nu” är smärtsamt och att jag springer trots att andningen, huvudet och kroppen behöver en paus. Det är svårt att sätta ord på det men ja, jag behöver stora portioner av radikal acceptans. Varje dag. Och återhämtning inte minst. Den som jag ofta ger tid till, men där effekten uteblir för att kropp och knopp är i allostas (jag har skrivit om allostas här).

Men jag ger mig inte. En person sa nyligen att jag inte ska kämpa så mycket. Men jag vet ärligt talat inte några andra sätt. Och jag tycker att jag gör bra saker: badar, yogar, mediterar, rör på mig och äter regelbundet. Det som ändå är värt att reflektera över är ordet “kamp”. Det är på sätt och vis ett negativt laddat ord. Vad kan jag använda istället? Ge mig gärna förslag! Process, resa, vandring?

Förra sommaren tog jag i för mycket. Jag hade aldrig kunnat ana konsekvenserna av det. Trots att jag varit med om det förut. Det där med att bli klokare med åren…

Jag kalibrerar på alla möjliga sätt. Tar pauser ofta, rör på mig. Äter. Försöker sova så gott det går. Bryter isolering trots att jag helst skulle vilja dra mig undan. Lyssnat på om polyvagal theory (länk till Youtube). Om jag snabbt skulle beskriva teorin så handlar den om tre stadier som vi kan befinna oss i, där ett stadie kallas för “dorsal” (längst ner på stegen). I “dorsal” känner vi oss otrygga och kanske rädda. Det stadie som vi vill kunna nå till kallas för “ventral” och där känner vi trygghet och engagemang. Deb Dana (psykoterapeut) beskriver i slutet på videon (länk ovan) hur hon når sin “ventral” genom att ha skapat en playlist på musik, så det räcker för henne att trycka på knappen och lyssna. Det finns massor av övningar på Youtube där man kan stimulera vagus nerven så att vi kan nå ventral. Min sammanfattning här är väldigt kort, men jag ville ändå dela med mig av vad jag har funnit på sistone och vad jag testar på.

Så, ja. Det här året som gått har varit tufft. Men jag lär mig också saker på vägen. Jag försöker peppa mig själv så gott jag kan. Det finns roliga saker längs vägen: Jag har hållit bokcirklar, föreläst både live och digitalt och arbetat med mina sociala kanaler. Planer för hösten har jag också (jag jobbar inte heltid) och övar mig på att lägga ribban lagom högt.

häst i naturen - ett sätt att ta hand om sig är att vara ute. Polyvagal theory

Utomhus. Det är min “ventral” 🙂

Tack som vanligt för att ni läser och kommenterar, det värmer <3 Har du koll på polyvagal theory?

Det riktigt stora med det lilla

July 7, 2022 Emilia Hållbar livsstil 1 Comment

Det kan bli en brottningsmatch om du vill. Eller en dans. Stundtals svårt då det finns flera saker att ta hänsyn till. Du kan känna dig trött, rastlös. Men det är då du ska plocka fram en liten gnutta energi. Och göra något stort av det lilla.

Det jag försöker beskriva är ledig tid, antingen ensam eller tillsammans med andra. Och de där dagarna där det inte finns någon plan. Men där det går att känna mening genom att addera något smått. Vi kan gå från grandiosa planer, till att landa i enkelhet. Jag har backat så många gånger den här sommaren. Det finns en enkel förklaring till det: jag behöver hushålla med min energi. Ganska mycket.

Så idag gick nästan hela dagen innan jag fick igång mig själv (frustrerande) och jag packade en lätt matsäck, vatten och regnkläder. Körde ut cykeln. Stoppade ner barnet, på med bältet och så cyklade vi iväg.

Vi cyklade till Tyresta by. Väl framme började det att regna och vi tog skydd inne på Naturum. Efter ett tag avtog regnet så vi gick ut för att ta en liten vandring. Vi hann med lite harsyra, en liten fläckig och kamouflerad groda och några enstaka blåbär.

Men så kom regnet igen och åskan mullrade. Vi tog oss till raststugan och fikade. Jag hade gjort energibollar av mango, nötter, jordnötssmör, kokosolja, tranbär och hallonpulver och rullat dem i kokos – mums och massa mer ork till mig och Lilleman. Båda var vi lite fuktiga trots regnjackor.

Till sist kom vi ut igen och gick den korta slingan Allemansråttans stig. Lite mer blåbär hittade vi. Lilleman roade sig med att skaka lite på några tunna träd så att vi fick ännu mera vatten över oss.

Och sen cyklade vi hem med kalla och blöta hjälmar på huvudena. Det blev något av dagen ändå!

Hur funkar det för dig – behöver du ha en plan för dagen eller är du mer spontan?

7 saker jag tycker om just nu

July 5, 2022 Emilia Hållbar livsstil Leave a Comment

Innehåller reklam för egen verksamhet

#1 Att vi har så fina kommentarer inne i gruppen Köpfritt på Facebook. Flitiga köpstoppare som diskuterar, reflekterar och berättar. Ett av de senare inläggen beskriver hur en medlem lagat dragkedjan till en fin jacka. Jag vet själv hur varmt det kan kännas i själen att laga något!

#2 Min meditation nere vid stranden idag. De där sekunderna efteråt var något jag uppskattade. Jag mediterar med lite olika appar: Mindfully (recension), Insight Timer och Yogobe. Jag har länge mediterat men haft svårt att komma till ro, vilket har känts som en förlust. Jag har haft alldeles för höga förväntningar och en längtan efter att få känna frid. Men idag så!

#3 Shaking, har du provat det? Jag har testat två klasser på Yogobe, med Inna Smirnoff Mannert. Det finns säkert versioner på Youtube om man klickar runt lite. Jag har just nu en prenumeration på Yogobe. Jag tycker om att skaka loss oron som sitter i bröstet. Och att röra på mig över huvud taget.

#4 Rapporteringar kring den globala klimatkris vi i denna stund står inför. Den är inte sen, den är nu. Det har jag vetat sedan jag själv skrev min första bok. Klimatkrisen tycker jag inte om, men jag tycker om att det finns dokumentärer som denna (SVT). Jag baxnar när jag ser hur människor i desperation försöker gräva fram brunnar för att nå vatten, men utan att lyckas. Om temperaturer som får våra somrar att framstå som kalla vintrar. Om barn som är inomhus för att det inte går att gå till lekparken. Och i vanlig ordning drabbas inte vi själva än, utan människor i andra länder lever med våra livsstilars konsekvenser. Det får mig också att inse att fortsätta vara tacksam för rent vatten i kranen (lyxens lyx), mat i affären och tak över huvudet. Allt annat känns överflödigt.

#5 Rutiner i sommarvardagen. Jag skrev ju sist om att räkna skratten jag får höra från min son varje dag. Det har varit lättnad att skifta fokus från hälsostress till glädjeyttringar. Det fina med det är att vi fortfarande går ut ofta. Idag blev det tre promenader och lite spring runt kvällskvisten. Vi äter all mat hemma, vilket innebär frukost, lunch och middag och lite mellanmål. Vi planerar och jag handlar oftast (min lådcykel är jag som bekant kär i). Att veta vad vi ska äta, att vi går ut med jämna mellanrum, att gå till sjön – ja allt detta underlättar för min mentala hälsa. Det ska vara förutsägbart, då mår jag bra. Givetvis kan det finnas utrymme för spontanitet också, det beror lite på väder och vind. Jag njuter förvisso av de flesta väder, men det underlättar om himlen är lite blå ändå.

#6 Det här teet – vilken grej, så gott! Jag bad maken smaka också och han höll med. Jag fick en kollektion av teer från min mamma för ett tag sen, det fanns många att välja mellan och jag uppskattade det verkligen.

#7 Sommarpratslust. Jag har lyssnat på mitt första avsnitt och det var med Felicia Nestler, vars pappa mördades när hon var ung. Vi bjuds in till att höra hur det känns att få ett sådant besked och vikten av att just hon berättar sin historia. Det var gripande och stundtals undrade jag: hur gör man med ett sådant trauma? Hon berättar om den hjälp hon fått dels genom att gå i terapi, men också hur hon engagerade sig i sin pappas död. Att det var nödvändigt för att kunna gå vidare.

Har du något på din lista över saker du tycker om just nu? Berätta gärna <3

Jag räknar inte hans steg, utan hans skratt

July 3, 2022 Emilia Hälsa 2 Comments

Det kom lite av ett erkännande från mig senast, du kanske minns? Sen har jag funderat lite på det. Det där med rörelse och pulshöjning. Det där med hälsa för barn. Och jag kom på att jag vill ha det lite annorlunda denna sommar. Jag förstår ju någonstans att en inre stress över olika saker i livet är allt annat än hälsa. Det jag la märke till igår var när Lilleman upptäckte något och fick ett sånt skrattanfall att han hade svårt att sluta. Det blev en ögonöppnare. Hur viktigt är det inte att skratta och ha det bra? Ett helt nytt mått föddes hos mig och det handlar om skratten. Det handlar om att fråga: vad var roligast idag?

Såklart att barnet, och vi också för den delen, ska få röra på oss. Det kommer fortsatt vara med låga trösklar (några timmar på stranden, en kvällspromenad med lite kull eller dunken,) men jag ska försöka vara mindre uppjagad (inombords) över hur mycket och med vilken intensitet vi rör oss med. Det ska bli spännande att se hur det hela utvecklar sig. Det handlar till viss del om ett lite osunt kontrollbehov, det som var innan skrattinsikten.

Idag hade jag först en superambitiös plan att ta mig till Tyresta med barnet och lådcykeln. Men jag omvärderade lite då vi hade besök av bästa Svenne på eftermiddagen. Där ger jag mig själv en klapp på axeln – att jag finkalibrerar dagen. Kan väl kort och gott konstatera att min utmattade hjärna klarar oftast en sak om dagen, och då gäller det att förenkla, dra ner på ambitioner men samtidigt ha det bra. Så det blev en ihopplock till lunch i en låda, packad ryggsäck till både mig och barnet och så gick vi till stranden. Vi brukar vanligtvis cykla med lådcykeln, men eftersom jag ville att vi båda skulle använda benen så blev det en 30 minuters promenad till Gårdens bad (japp, vi samlade alltså steg denna gång). Där var vi i två timmar lite drygt och skrattet fanns där, särskilt när vi lekte i vattnet med att kasta en keps fram och tillbaka (vi övar lite skvätt- och vattenvana, det går som på räls!). Skratt är förlösande och hälsosamt tänker jag mig, vad tänker du?

Sven kom vid 14.45 och vi tog med en termos med kaffe och vandrade till Lycksjön, en av de bästa platserna jag vet. Det blev ett skönt dopp och kaffet smakade extra gott efteråt. Vi ses en gång i veckan och vi har vår promenadrutin. Jag tycker om det. Sen blev det god mat hemma (tack till min make som var förutseende nog) och en promenad till bussen för att lämna av Svenne.

Jag har tittat lite på Netflix den senaste tiden, Man vs Bee och Så ock på jorden har det blivit. Ifall du behöver lite inspiration.

Så, det var lite vad som händer hos mig just nu. Tack för att just du tittar in. Tänk att det är juli månad redan, det är nästan lite svårt att greppa. I augusti ska jag det här yogalägret, ser fram emot lite miljöombyte.

Önskar dig en fin fortsatt sommar <3

Matpriserna stiger och hur vi värderar mat

June 30, 2022 Emilia Allmänt 8 Comments

Det talas om lågkonjunktur, inflation och stigande matpriser. Kanske är du också en av dem som reagerat på att maten blivit dyrare? Titta på lyxprodukten kaffe till exempel: Bryggkaffe Ekologisk 450g KRAV Arvid Nordquist Selection, på ICA, kostar enligt dagens datum 67 kronor. Det är en markant skillnad mot hur det var för några månader sen. Och även frukt och grönt skjuter uppåt. Vet du hur mycket av vår disponibla inkomst som vi lägger på mat? 12,6 procent enligt SCB (för 2021), då räknas inte café och restaurangbesök med (som tillsammans med hotell blir 5,8 procent). Jag kan väl säga att jag är hemskt nyfiken på hur det kommer se ut för 2022. För jag har en åsikt här. Jag tycker nämligen att vi ska lägga pengar på mat – och jag tycker att hållbar mat ska få kosta (eller kanske ännu bättre: att ohållbarhet får sin rätta prislapp).

Innan jag skriver vidare vill jag påminna om att det finns familjer och människor som har det oerhört tufft ekonomiskt och med det finns en förståelse att det helt enkelt inte går ihop att köpa kaffe för 67 kronor eller tvåpack paprika eko för 56 kronor. Jag vill uppmärksamma att det finns grupper i Sverige som drabbas av fattigdom och att matpriserna stiger gör det hela ännu tuffare. I den bästa av världar skulle vi alla ha råd med hållbar mat. Även om det finns delar i utbudet som både kan vara prisvärt OCH hållbart – inte minst baljväxter. Lite längre ner kommer jag att tipsa om ett lyssnartips!

Matpriserna stiger men hur värderar vi maten?

Så jag säger alltså att maten ska få kosta. De där 12,6 procenten är inte är särskilt mycket av den disponibla inkomsten. Vi är rätt så duktiga i Sverige att prata om “billiga matkassar” och det irriterar mig samtidigt som jag förstår logiken i budskapet: mat är något vi alla behöver och den behöver marknadsföras. Men om vi vänder på det: tänk om vi la 50 procent av vår inkomst på mat, vad skulle det innebära? Annan konsumtion blir då lidande. Men måste det vara något dåligt då? I genomsnitt släpper varje krona ut cirka 46 gram koldioxid i atmosfären (Konsumtionsrapporten 2019). Kan det vara så att vi borde lägga mer pengar på mat och istället dra ner på flygresor, lyxkonsumtion och annat som tär? Ja, matpriserna stiger, men går det att förstå det i ett annat ljus?

>>Du kan också läsa om världens mest onödiga utsläpp >>

Det kan också vara så att maten behöver få kosta. Särskilt i ett läge där omställning är nödvändig. Tänk om våra klimatkronor som vi lägger på mat i framtiden inte alls släpper ut för mycket, att den hållbara maten gör att vi kan äta den med gott samvete? För mat behöver vi, det kan vi inte komma ifrån (även om jag för flera år sen läste om ett piller/dryck som skulle innehålla allt vi behöver). Om jag ska ge ett riktigt bra lyssnartips så är det Elin Röös som håller sitt sommarprat den 12 augusti 2022.

Några sista ord. Värderingar. Paus.

Vi behöver ett skifte – det kan inte vara rimligt att vi som konsumenter finansierar ohållbarhet genom att handla och efterfråga skräp. Jag skriver skräp och menar då all den konsumtion som bidrar till klimatförstörelse. Och det är inte bara klimatet, utan det finns så många miljöanledningar att verkligen väga våra kronor på en våg. Att veta och förstå skillnaden på hållbart och ohållbart. Att känna det, att veta det. Att agera på det. Som jag skrivit så många gånger förut så tror jag på en förändring med glädje i fokus, att styra kosan med ett leende. Varför är jag då så hårdhänt i min text? Allvaret behöver få komma till sin rätt helt enkelt. Värdera maten som den förtjänar.

Vad tänker du när du ser att matpriserna stiger?

Ett hej från badstranden och min utmaning

June 29, 2022 Emilia Hållbar livsstil Leave a Comment

Vi är på Gårdens bad. En sån där dag att ta fram när den mörka årstiden kommer. Så jag övar på närvaro. Min kropp uppskattar den temperatur som vattnet bjuder på. Med andra ord: det behöver inte vara smältvatten jag badar i. Ljuset flödar och solen verkar ha fullt upp med att stråla. Parkeringen är full av bilar men stranden känns rymlig. Vi sitter, som alltid, under eken i skuggan. Enkel lunch i låda och vatten att dricka.

Nu har vi landat hemma och jag rullade just ut markisen och inser att det nästan är för varmt på vår uteplats. Nåväl, jag dricker mig en kopp kaffe och försöker att inte bränna fötterna.

Jag har en utmaning som är viktig för mig. Men samtidigt som den är det, så sätter den igång mitt drivsystem på ett sätt som skapar inre stress. Jag vill väldigt gärna att vårt barn rör på sig mycket. Det behöver inte vara idrott eller liknande utan vardagsmotion och lite pulshöjning är det jag är ute efter. Nu är han i en sån ålder att det är svårare att få med honom ut. Och jag vill inte behöva tjata, för det skapar dålig stämning. Så jag får trolla lite: locka med fika. Få till lite tajming. Och också sluta vara rädd för Tv:n, för jag vet att han behöver den avkopplingen också. Det är hans sätt att varva ned och ta det lugnt. Kan känna igen mig själv i det.

Några timmar senare: vi fikade lite hemma och sen sa jag bara att vi skulle ta en promenad till Lycksjön. Och: inga protester. Lärdomen är simpel: det går inte att förutspå varken det ena eller det andra. Livet pågår nu och det är bara att testa sig fram. Ibland blir det konflikter, ibland rullar livet på. Men med det sagt: lätt att vara efterklok. Är du lagd åt det oroliga hållet så förstår du vad jag menar.

Hur har du det denna sommar?

« Newer Posts Older Posts »