Det kan bli en brottningsmatch om du vill. Eller en dans. Stundtals svårt då det finns flera saker att ta hänsyn till. Du kan känna dig trött, rastlös. Men det är då du ska plocka fram en liten gnutta energi. Och göra något stort av det lilla.
Det jag försöker beskriva är ledig tid, antingen ensam eller tillsammans med andra. Och de där dagarna där det inte finns någon plan. Men där det går att känna mening genom att addera något smått. Vi kan gå från grandiosa planer, till att landa i enkelhet. Jag har backat så många gånger den här sommaren. Det finns en enkel förklaring till det: jag behöver hushålla med min energi. Ganska mycket.
Så idag gick nästan hela dagen innan jag fick igång mig själv (frustrerande) och jag packade en lätt matsäck, vatten och regnkläder. Körde ut cykeln. Stoppade ner barnet, på med bältet och så cyklade vi iväg.
Vi cyklade till Tyresta by. Väl framme började det att regna och vi tog skydd inne på Naturum. Efter ett tag avtog regnet så vi gick ut för att ta en liten vandring. Vi hann med lite harsyra, en liten fläckig och kamouflerad groda och några enstaka blåbär.
Men så kom regnet igen och åskan mullrade. Vi tog oss till raststugan och fikade. Jag hade gjort energibollar av mango, nötter, jordnötssmör, kokosolja, tranbär och hallonpulver och rullat dem i kokos – mums och massa mer ork till mig och Lilleman. Båda var vi lite fuktiga trots regnjackor.
Till sist kom vi ut igen och gick den korta slingan Allemansråttans stig. Lite mer blåbär hittade vi. Lilleman roade sig med att skaka lite på några tunna träd så att vi fick ännu mera vatten över oss.
Och sen cyklade vi hem med kalla och blöta hjälmar på huvudena. Det blev något av dagen ändå!
Hur funkar det för dig – behöver du ha en plan för dagen eller är du mer spontan?
1 Comment
Jag har en lång lista på saker jag/vi/barnen tänkt att vi vill, sen avgör dagsformen och energinivån/orken vad som blir gjort. Eftersom det är både högt och lågt på listan, nöjespark lika väl som Pokémonpromenad, brukar något på den kännas överkomligt just den dagen. Målet är ”något”, inte nödvändigtvis allt.
Dessutom behöver jag aldrig tänka, detta ”komma på” gissel som stjäl så mycket ork, när man har så lite. Och så kan jag sätta ett litet kryss invid ”aktiviteten” på listan, kryssen som blir som en tröstande klapp på axeln, när tankar om att inte göra/vara tillräckligt för barnen dyker upp.