Det är lätt hänt att när man skriver en serie om ”digital disciplin” att känslan av förbud och negativa tankar kring digitalitet tar över lite grann. Min intention har hela tiden varit att skriva en text som uppmuntrar oss till att vara glada över hur vi väljer att spendera vår tid. Därför skriver jag det här inlägget, som en form av balansakt mot att vara digitalt disciplinerad.

Klockan är sex på morgonen, och jag hör hur Christofer stökar nere i köket. Det är så att jag ofta sover lite sämre när jag ska ut och resa någonstans. Och den här resan har jag sett fram emot, så pirret i kroppen och förväntningarna gör det inte lättare heller. Men jag får i mig morgongröten, det är mörkt ute, tar min hyfsat lätta packning och tar mig ut genom dörren. Att unna sig ett dygn med likasinnade har blivit extra viktigt sedan jag började med shoppingfritt. Jag använder den tid som jag köper loss till att få till både egentid, familjetid, vännertid och live sessions med vänner som jag i de flesta fall träffat i digitala sammanhang.

Foto: Angeliqa Mejstedt

Tåget från Stockholms central tar mig direkt till Bollnäs, där jag blir upphämtad av Sara, som bland annat skriver träningsbloggen Träningsglädje. Tätt inpå kommer sedan Angeliqa och Åsa, och vi tar med oss hunden Hazel på en runda på ca 5 kilometer. Det är gnistrande vackert och friskt. Det är snö och det blir så påtagligt hur jag faktiskt har saknat snön. Saknat bitiga kinder. Saknat en ny natur och lite nya intryck. Så var det där med kameran. Jag tog bilder som aldrig förr, för att sedan upptäcka, att nej, minneskortet är inte i kameran. Men vet ni, det roliga var att ta bilderna, inte nödvändigtvis att ha dem i min ägo. Så det kunde vi skratta bort lite grann.

Sara Rönne, träningsglädje personifierad.
Sara Rönne, träningsglädje personifierad.

Senare under eftermiddagen kom även Katta, Katrin & Louise. Under dessa dryga 24 timmar hade vi också med oss Saras MNK. Som var ett eminent sällskap och kock.

Katrin! Som jag tidigare bara läst om på andras bloggar.
Katrin! Som jag tidigare bara läst om på andras bloggar.

Att vara glad för, när man spenderar 24 digitala och live timmar i Hälsingland.

# Att det finns en möjlighet att hålla kontakt med vänner som man annars aldrig hade fått..

# Att digitalitet förenar.

# Att 24 timmar kan vara både väldigt långt, och väldigt kort.

# Att få skratta hjärtligt. Så där så man får ont i magen.

Åsa – längst upp till höger. En varm person som jag är glad att ha fått träffa!

# Att vinter är gratis. (det finns förstås en miljötanke som säger att vinter inte är gratis, men det är ett annat inlägg).

# Att vänskap bygger på engagemang, och inte pengar.

Louise. Som vi peppade med affärsmannaskap och total avsaknad av att vara pryda.

# Att det är högt och lågt – både flams och affärsutveckling. Att förstå varandras ”språk”.

# Att vi på fullaste allvar ska ses igen!

Var jag har hittat dessa pinglor? – bland annat här:

Här har jag inlägg från tidigare träffar.

Workation Åre

Workation Särna

Har du “digitala vänner”? Som du träffar live?
Angeliqa. Så nära till skratt. Och chili. Dagarna i ända. Älskar´t!