Posts in "klimatglädje" tag

Matens klimatpåverkan och ett växtbaserat alternativ

Innehåller reklam för min bok Klimatglädje

Matens klimatpåverkan – en het potatis i dessa varma dagar. När jag skrev boken Klimatglädje var en av utmaningarna att äta mer grönt. För den som inte vet så testade jag åtta utmaningar i boken, som skulle vara kopplade till klimatfrågan. Jag testade att leva växtbaserat i en månad och det var lite snårigt i början, men med tiden gick det bättre. Elin Röös är forskare och också en av årets sommarvärdar i Sommar P1. Jag åkte till Uppsala och intervjuade henne och här kommer delar av den intervjun (från min bok).

>> Du kan beställa ett signerat ex av Klimatglädje här >>

Vad behöver jag veta om matens klimatpåverkan? Elin Röös svarar

»När man pratar om matens klimatpåverkan, så handlar det om de utsläpp som blir när man producerar livsmedel. Det handlar om lustgas som bildas på åkern, att korna släpper ut metan, gödselstackar som avger både lustgas och metan och allt sådant som är energirelaterat: el i stallar, transport, förädling. De stora posterna i jordbruket är metanet och lustgasen.«

Många gaser på en gång – så här hänger det ihop: de växthusgaser som främst är aktuella är koldioxid, lustgas och metan. De två sista, lustgas och metan, kan räknas om till så kallade koldioxidekvivalenter där man tar hänsyn till vilken uppvärmande effekt gaserna har och hur länge de stannar i atmosfären. Vi är mest vana vid att det talas om koldioxid i rapporteringen av klimatförändringarna, men även andra växthusgaser behöver tas med i beräkningen.

Nu kommer lite överkurs också – hur var det med metanet?

 »Metanet bryts ner till koldioxid efter tolv år. Men under de tolv år som det finns i atmosfären har metanet en starkare uppvärmning än koldioxid. Så den hinner värma ganska mycket på kort sikt.«

Det är dessutom skillnad på metan och metan. Kommer det från ett fossilt bränsle, då är den koldioxid som det bryts ner till ett problem, berättar Elin. Men är metanet från en ko, så är koldioxiden som metanet bryts ner till inte ett problem på samma sätt eftersom det en gång tagits upp från atmosfären av växterna. Under tiden metanet finns i atmosfären så värmer det dock mycket och innebär ett klimatproblem.

»Vi kan tillåta oss att ha vissa metanutsläpp, de behöver inte minska ner till noll för att nå ett visst temperaturmål, men de måste vara lägre än de är idag. Men ju mer metan vi släpper ut desto snabbare måste vi minska utsläppen av koldioxid.«

Det är bland annat därför som köttet får dåliga klimatpoäng, i och med att den produktionen har höga utsläpp. Jag läser på Jordbruksverkets webbsajt att köttproduktionen står för 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Det finns ett helt kapitel om Klimatmat i boken Klimatglädje, köp den från mig signerad.

Klimatglädje boken. Inlägg om matens klimatpåverkan

Kunskap räcker inte, kontext minst lika viktig

Vi äter fortfarande kött hemma, jag också. Vi har ökat vårat växtbaserade intag, men faktum kvarstår, vi äter fortfarande kött. Jag är inte nöjd med det, men jag lever i en kontext. Som så många andra med mig. Kontexten kan vara: vem man umgås med, vem man bor med, vem som lagar maten. En tanke som marinerats det senaste åren (sedan 2018) är att ta ett första steg: att äta vegetariskt plus fisk. Det behöver jag kommunicera till resten av familjen. Det får bli bökigt. Men precis som den där växtbaserade månaden så kan det till en början behöva vara lite krångligt för att sedan bli en vana. Sen kan det handla om andra kontexter: nu när matpriserna ökar, så kan valen se annorlunda ut, det vill säga hur vi disponerar våra matpengar, vad vi handlar. En annan aspekt är vilka skatter som läggs på maten, där man skulle kunna särskilja mellan miljömat och annan mat (kan bli klurigt på ett sätt med tanke på att all matproduktion har ett avtryck, och det handlar inte enbart om koldioxidutsläpp).

För inte så länge sedan skrev jag ett inlägg om ökade matpriser och hur vi värderar maten.

Jag hittade Ärtan Bärta!

En favorit hos mig är att botanisera på vego/vegan-hyllan på till exempel Ica Maxi. I mina sociala medier har jag blivit nyfiken på produkten Ärtan Bärta. Och nu slog jag till i veckan. Dryga 60 kronor kostade den, och jag valde denna produkt, den alspånsrökta. Jag har skurit smala skivor och haft på smörgås med tomat och svartpeppar. Sen hade jag den som på bilden nedan, i skurna skivor. Jag måste säga att jag är såld på denna smakrika produkt.

Ärtan Bärta  ett inlägg om matens klimatpåverkan

Idag är det extra varmt så vi håller oss lite inne. Tack för att ni hejar på bloggen i sociala kanaler efter denna artikel hos Aftonbladet, det värmer verkligen! 💚

7 saker jag tycker om just nu

Innehåller reklam för egen verksamhet

#1 Att vi har så fina kommentarer inne i gruppen Köpfritt på Facebook. Flitiga köpstoppare som diskuterar, reflekterar och berättar. Ett av de senare inläggen beskriver hur en medlem lagat dragkedjan till en fin jacka. Jag vet själv hur varmt det kan kännas i själen att laga något!

#2 Min meditation nere vid stranden idag. De där sekunderna efteråt var något jag uppskattade. Jag mediterar med lite olika appar: Mindfully (recension), Insight Timer och Yogobe. Jag har länge mediterat men haft svårt att komma till ro, vilket har känts som en förlust. Jag har haft alldeles för höga förväntningar och en längtan efter att få känna frid. Men idag så!

#3 Shaking, har du provat det? Jag har testat två klasser på Yogobe, med Inna Smirnoff Mannert. Det finns säkert versioner på Youtube om man klickar runt lite. Jag har just nu en prenumeration på Yogobe. Jag tycker om att skaka loss oron som sitter i bröstet. Och att röra på mig över huvud taget.

#4 Rapporteringar kring den globala klimatkris vi i denna stund står inför. Den är inte sen, den är nu. Det har jag vetat sedan jag själv skrev min första bok. Klimatkrisen tycker jag inte om, men jag tycker om att det finns dokumentärer som denna (SVT). Jag baxnar när jag ser hur människor i desperation försöker gräva fram brunnar för att nå vatten, men utan att lyckas. Om temperaturer som får våra somrar att framstå som kalla vintrar. Om barn som är inomhus för att det inte går att gå till lekparken. Och i vanlig ordning drabbas inte vi själva än, utan människor i andra länder lever med våra livsstilars konsekvenser. Det får mig också att inse att fortsätta vara tacksam för rent vatten i kranen (lyxens lyx), mat i affären och tak över huvudet. Allt annat känns överflödigt.

Du hittar min webshop med böcker här

#5 Rutiner i sommarvardagen. Jag skrev ju sist om att räkna skratten jag får höra från min son varje dag. Det har varit lättnad att skifta fokus från hälsostress till glädjeyttringar. Det fina med det är att vi fortfarande går ut ofta. Idag blev det tre promenader och lite spring runt kvällskvisten. Vi äter all mat hemma, vilket innebär frukost, lunch och middag och lite mellanmål. Vi planerar och jag handlar oftast (min lådcykel är jag som bekant kär i). Att veta vad vi ska äta, att vi går ut med jämna mellanrum, att gå till sjön – ja allt detta underlättar för min mentala hälsa. Det ska vara förutsägbart, då mår jag bra. Givetvis kan det finnas utrymme för spontanitet också, det beror lite på väder och vind. Jag njuter förvisso av de flesta väder, men det underlättar om himlen är lite blå ändå.

#6 Det här teet – vilken grej, så gott! Jag bad maken smaka också och han höll med. Jag fick en kollektion av teer från min mamma för ett tag sen, det fanns många att välja mellan och jag uppskattade det verkligen.

#7 Sommarpratslust. Jag har lyssnat på mitt första avsnitt och det var med Felicia Nestler, vars pappa mördades när hon var ung. Vi bjuds in till att höra hur det känns att få ett sådant besked och vikten av att just hon berättar sin historia. Det var gripande och stundtals undrade jag: hur gör man med ett sådant trauma? Hon berättar om den hjälp hon fått dels genom att gå i terapi, men också hur hon engagerade sig i sin pappas död. Att det var nödvändigt för att kunna gå vidare.

Har du något på din lista över saker du tycker om just nu? Berätta gärna <3

Klimatkunskap? “Jag vet inget om klimatet”

#Inlägget innehåller reklam för min bok Klimatglädje#

Då: Jag öppnar fönstret på vid gavel, men luften står helt stilla. Fläkten låter alldeles för mycket och jag behöver kunna sova. På nedervåningen är det något svalare, så jag lägger mig i lillemans rum. Jag läser inlägg på Facebook från mammor som vädjar om fläktar för att deras små barn klarar inte värmen i lägenheten de befinner sig i. På något sätt förstår jag hur bra jag har det, som kan byta säng och våning. Fläktarna är sedan länge slut i affärerna och några har köpt upp lager för att kunna sälja dem dyrt vidare. Jag längtar efter kyla och vinter. Men jag har ingen aning om klimatfrågan och noll poäng i klimatkunskap.

Nu: Klimatfrågan är komplex. Inte ens en varm sommar, lokalt, går att helt skylla på klimatet, men det var ändå det som fick mig att fundera. Sökte efter information, läste på och sen satte sig Greta i strejk och the rest is history (jag har förresten sett filmen, du kan streama den på SF anytime). Jag insåg att jag tidigare inte hade någon aning om vilken som är den största kolsänkan i världen, på vilket sätt klimatförändringarna redan är här, även i Sverige, och hur mina förbrukade kilowattimmar har med ppm i atmosfären att göra. Sedan långt tidigare var jag redan igång med köpstopp, men källan till antikonsumism handlade om helt andra saker. Men man kan som bekant ändra sig, eller hur?

Jag behövde accelerera min kunskap (och även action, även om det viktiga handlar om att få till systemskifte) och det gjorde att jag på två timmar skrev ner mina tankar om en bokidé som gick under namnet Klimatglädje. En bok där jag testar olika förändringar för klimatets skull, där läsarens fokus blir kunskap och vetskapen om hur det känns att göra diverse experiment i vardagen. Det var mitt första bokprojekt och tre förlag blev intresserade, och sen gick jag vidare med min förläggare Mica på Mima förlag.

Klimatglädje innehåller klimatkunskap

Boken innehåller åtta kapitel:

Köpfritt

Matsvinnskampen

Vattenrespekt

Energijakten

Bilfritt

Klimatmat

Kollektivt

Avfallssmart

Eftersom jag själv levde i en bubbla innan jag förstod vidden av klimatförändringarna tycker jag att boken fyller en viktig funktion: på ett snabbt och förhoppningsvis underhållande sätt kan du som läsare få kunskap, det är många många intervjuer med forskare och jag har läst otaliga rapporter. Utöver det handlar det om känslor, hur känns det att förändra sig och dessutom lära sig om vår tids ödesfråga?

Har beställt hem böcker till försäljning! Klimatkunskap är årets julklapp, igen.

Med coronan ställdes mina föreläsningar in, men jag planerar att göra mer och mer digitalt på temat klimatkunskap, så jag hoppas boken sprids den vägen. Tacksam också för alla som beställer den till sitt bibliotek! Är det så att du vill köpa av mig så kostar boken 195 kr och då ingår frakten. Du kanske vill beställa fler, då ser prislappen ut så här.

1 st kostar 195 kr
2 st kostar 359 kr
3 st kostar 518 kr

Klimatglädje innehåller klimatkunskap

Om det är så att ni vill ta in boken på en arbetsplats, som julklapp till anställda eller kunder, hör av dig. Ju fler böcker desto förmånligare blir frakten å min sida, och det blir då billigare per stycke inköpt bok!

Tack. Emilia

Många hittar hit med anledning av köpstoppet jag startade 2016, det finns en mängd inlägg skrivna på det temat. Här kommer några exempel:

10 bästa tipsen för ett shoppingfritt 2021

Köpstopp 2021, inspiration – hur du kan förbereda dig mentalt!

En antistresskur för minskat matsvinn?

Minskat matsvinn bild på fryst kaffe

Det finns såklart hur mycket som helst att säga om matsvinn. Världens mest onödiga utsläpp. Men att bara säga “släng inte maten” är att ta maten ur dess kontext. Det är rätt självklart å ena sidan att mat inte ska slängas och att vi behöver ha ett minskat matsvinn. Men å andra sidan är det omöjligt att hålla ytterligare en sak i huvudet, där det redan myllrar av annat. Ja, vi har råd att slänga mat och ja, vi är stressade. Jag ser ju själv hur det har gått i sommar, där jag balanserat jobb, barn hemma och för lite återhämtning. Vi har kastat en hel del, tyvärr. Trots att det hos mig är cementerat att mat inte ska slängas. (bilden för inlägget är fryst kaffe).

Det här hittade jag hos SvD och jag tänker precis som min egen rubrik skriver:

På något sätt blir det överflöd vi har, en orsak till att maten slängs. Fanns det ingen mat skulle situationen se annorlunda ut, såklart. Vi slänger för att vi kan och har råd, och frågan är vad som skulle behövas. Vi kanske fortfarande ska ha råd med maten, men att vi kan slänga hör ju ihop med värderingar och vad vi anser är viktigt. Adderar vi vanlig vardagsstress, det vill säga allt det som vi berörs av under veckan, så är det lätt att prioritera bort maten i kylskåpet. Ingen far ju direkt illa så där på studs, eller hur? Sen att matsvinnet bidrar till en klimatkris kan vara svårt att ta in. Det är lite för långt bort.

Här kommer ett utdrag ur min bok. Forskarna som uttalar sig är Cecilia Katzeff och Annika Carlsson Kanyama, KTH.

Ur kapitlet Matsvinnskampen, Klimatglädje

Strategier för minskat matsvinn

Hur vi organiserar vår förvaring av mat verkar påverka mängden matsvinn. Inte så konstigt: saker kan som bekant »drunkna« eller till och med »försvinna« när de landar i kyl eller skafferier. Cecilia ska precis påbörja ett forskningsprojekt som finansieras av Vinnova, där man ska testa digitala förvaringslösningar för konsumenter för att minska matsvinn i hushållen.

»Det ska vara speciella lådor som man har i kylen, där man ska kunna logga den mat man har i lådan i mobilen. Du ska kunna bli påmind i butiken om vad du faktiskt har hemma«, berättar Cecilia.

Jag funderar på vad som är enklast. Vad skulle du tycka om att behöva logga din mat på det här sättet? Skulle det vara jobbigt? Eftersom jag är lite trött på all teknik tilltalas jag personligen mer av det här med att färgkoda innehållet i min kyl.

Kan odla själv råda bot på matsvinnsmentalitet?



»Man har egentligen inte utvärderat det än, om en sådan digital lösning skulle kunna vara något. Vi kommer att göra användarstudier på det här.«

Det som kanske är viktigast när du själv vill minska ditt matsvinn är att utveckla en form av medvetenhet. Att du går igenom kylen. Att du sätter rutiner för det.

»Om kylen är rätt tom, då har man en bra överblick och sällan något svinn. Men samtidigt finns det ett incitament att storhandla«, säger Annika.

Här anar vi en konflikt. Det är bra för oss att ha lagom mycket mat hemma för att få en överblick och hålla ordning. Samtidigt så öser butikerna ut erbjudanden där vi uppmanas att handla mycket, för att få ett bättre snittpris. Förmodligen vinner vi inte särskilt mycket på att köpa 3 betala för 2, om vi ändå slänger den tredje. Butikerna har med andra ord ett stort ansvar, i och med att de har makt att påverka vad du och jag gör när vi handlar.

»Jag hörde på nyheterna att allt fler butiker lagar egna färdigrätter baserat på sådant som håller på att gå ut«, säger Annika.

Det låter ju bra, men det finns också en form av motsägelse, menar Cecilia. Butikerna uppger sig ofta vilja minska matsvinnet, men man vill samtidigt inte ha tomma hyllor, vilket skulle se påvert ut. Och då blir det ofrånkomligen mat över.

Min antistresskur fungerar, minskat matsvinn here I come <3

Så jag reflekterade över mängden mat vi slängt i sommar. Och jag tänker också på en annan sak. Ibland, när jag är stressad, så slänger jag mat för att “den inte känns bra”. Istället för att titta, lukta och smaka, så tar jag istället ett beslut baserat på känsla, inte bra. När man är lite ofokuserad och stressad så vill man liksom inte bli störd. Av mat. Det är knasigt.

Så nu har jag lugnat mig lite. Och vet du, det fungerar! Jo. Jag öppnar kylen med lite respekt, och äter sådant som ska ätas upp och håller inte på att “känna” mig fram.

Det var mina tankar om matsvinn. Kolla gärna in: reformaten, här händer spännande saker. Och också, sedan tidigare: Mattias som har fotat sitt matsvinn.

Ja, och så har jag bloggat tidigare också:

Matsvinn (om att rensa kylen)

Ta hand om maten (men också: hur svårt det kan vara ibland ….)

Tack för att du läser. Om du gillar´t – följ mig gärna på bloglovin

Därför skrev jag en bok om klimatet

Jag gillar ju slow life, vila, skog och natur. Mina ambitioner är ofta medvetet låga, jag är långt ifrån att vara en karriärist. Enkelt liv är, tja, en rätt bra idé om du frågar mig.

Att skriva en bok är sjukt mycket jobb. Särskilt om den tangerar stora områden, forskning och intervjuer. Som tur var hade jag ingen aning om vilket insats som krävdes, och när jag sen slet mitt hår för att färdigställa boken förra sommaren, då var det ju bara att tuta och köra.

Men varför skrev jag då en bok om klimatet?

Det råkade bli så att klimatfrågan blev personlig för mig. Jag insåg sommaren 2018 att om vi fortsätter med fossildrivna livsstilar så skapar människan en värld där jag själv inte skulle kunna leva. Det funkar inte för mig med ett varmare klimat, rent hälsomässigt. Ju mer klimatfrågan attraherar mitt ego, desto bättre. När saker blir personliga, då är vi mer redo att ta action.

Så kom det sig samtidigt att jag faktiskt redan var lite #klimatsmart, med köpstopp sedan några år tillbaka. En första förläggare tyckte mitt köpstopp var spännande och föreslog att jag skulle skriva en synopsis. Och det gjorde jag, i rasande takt. Och det handlade inte bara om köpstopp, utan även andra områden. Det blev startskottet för Klimatglädje-boken.

Förlösande när boken var klar. Omslaget och bilderna i boken är illustrerade av Asia Pietrzyk

Utdrag ur köpstopp-kapitlet

Inlåsta i konsumtionsfällan
När Cecilia berättar om »lock-ins« nämner hon forskaren Christer Sanne
och längre fram tar jag del av en rapport som denne Sanne skrivit, Willing consumers – or locked in? Policies for a sustainable consumption (2002).

Som han beskriver det handlar det inte bara om den enskildes vilja att vara mer hållbar; som konsumenter har vi visserligen möjligheter att välja, men vi är också påverkade av ett större sammanhang. Det är inte bara att förändra sin livsstil, utan frågan är större än så. Christer Sanne beskriver hur du som konsument är intvingad i ett konsumtionsmönster som till stor del ligger utanför din kontroll. Det som påverkar är bland annat tillgången på varor och tjänster, tekniska system och andra aspekter. Sanne pekar förstås också på medias roll och företagens intensiva marknadsföringssatsningar. Det får mig att tänka på influencer marketing, som innebär att företag tar hjälp av både stora och små influencers för att använda sociala medier i sin marknadsföring. Syftet är i de allra flesta fall att sälja produkter eller att bygga varumärke.

Det är många unga som följer sina idoler och som därmed samtidigt
exponeras för reklam efter reklam, produkt efter produkt. Det känns
inte riktigt bra i magen, eller vad tycker du? Jag läser senare en artikel
i Aftonbladet, »Influencers orsakar konsumtionshets hos unga«, i vilken
det berättas om en undersökning där 80 procent av de tillfrågade menade att sociala medier bidrar till hets kring konsumtion. Den tillfrågade ekonomiexperten, Elin Helander, menar i artikeln att det är naturligt att vi faller för det, eftersom influencers många gånger målar upp »ett liv som är eftertraktat«.

Att tala om köpfritt eller minskad konsumtion som livsstilsval kan
sticka folk i ögonen. En vanlig fråga jag möter är: Vad ska vi finansiera det offentliga med, om ingen konsumerar? Och visst har de en poäng: vår konsumtion ger underlag för inkomster, för skatter och det kan vi bygga samhälle av. Vård, skola och omsorg, bland mycket annat. Samtidigt befinner vi oss mitt uppe i en större klimatförändring, där konsumtionen är en viktig faktor och orsak till mängder av utsläpp. Det blir en målkonflikt: vi vill ha in skattepengar och resurser som är beroende av fortsatt ekonomisk tillväxt, men vi vill också begränsa våra utsläpp och bromsa den utveckling som leder till global uppvärmning. Det finns en del av miljörörelsen som anser att det är nödvändigt att fokusera på lösningar bortom BNP-tillväxt. Här vill förespråkarna hitta andra samhällsmodeller som inte utgår från ekonomisk tillväxt. Mellan åren 2014 och 2018 genomfördes forskningsprogrammet »Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande«. Bland annat togs det fram fyra olika scenarier för Sverige 2050: kollaborativ ekonomi, lokal självförsörjning, automatisering för livskvalitet, cirkulär ekonomi i välfärdsstaten. Kollaborativ ekonomi innebär en ekonomi med samarbete i fokus, där vi till exempel delar på olika resurser. Det kan vara att du samåker med grannen till Ica och handlar eller att du tar del av ett klädbibliotek. I rapporten läser
jag att det kollaborativa kan vara på flera nivåer, där man till exempel
på nationell eller internationell nivå nyttjar smarta digitala lösningar.
Vad menas med automatisering för livskvalitet kanske du undrar?
Här handlar det om att många arbetsuppgifter tas över av robotar och
andra tekniska lösningar. Denna modell bygger på en kraftigt reducerad
arbetstid – i rapporten nämner man 10 timmar per vecka som ett
riktmärke.

I slutrapporten för programmet, Framtider bortom BNP-tillväxt, skriver
forskarna bland annat: »För att hålla oss inom de planetära gränserna
och bemöta de miljöförändringar som redan sker krävs en omställning
till mer hållbara former för produktion och konsumtion, samt hur
samhället organiseras.« De menar vidare att det råder »brist på politiska
initiativ som sätter frågor om genomgripande samhällsomställning
i fokus«.

Men Cecilia ger mig också en annan syn på tillväxt. Hon menar att
vårt fokus bör ligga på de konsekvenser som olika slags tillväxt ger och
att all tillväxt inte är dålig. »Är det negativa effekter så ska de bort. Och det genom beskattning och ändrade lagar. Tillväxten kan ju även öka om människor börjar gå på teater, och då är det ju något positivt.«
Hon pekar också på att det finns andra kommersiella alternativ,
kopplade till tillväxt, som är bättre sett ur ett klimatperspektiv, till
exempel tjänster som erbjuder reparation. Samtidigt drar jag mig till
minnes de där futtiga 60 kronorna som vi lade på reparation enligt
Konsumtionsrapporten 2018. Någon form av normförskjutning behövs,
annars kommer företagen som reparerar inte gå runt – det måste helt
enkelt finnas en efterfrågan.

Jag hoppas att du gillade texten! Be gärna ditt bibliotek ta in boken! Den finns också som e-bok om du vill köpa den, bland annat här.

Som du vet, om du varit inne den senaste tiden, så är jag igång med skrivandet igen. Senast skrev jag:

Det vänder nu

Aldrig sluta prata

Mogna hallon och spegelblank sjö

7 saker jag överväldigas över

  1. Att jag har bokrelease på fredag. Overkligt spännande!
  2. Att vi behöver krafttag nu, kring hur vi hanterar klimatfrågan. Action. Nu!
  3. Naturen. Jag kan inte få nog och tur är väl det.
  4. Att det går att göra smoothie med tofu. På min Instagram finns ett inlägg om det.
  5. Att jag har sökt ett riktigt jobb. (hjälp?)
  6. Att det finns så mycket bra elektronik därute. Begagnad.
  7. Att jag och Lilleman har hittat Konstverkstaden på lördagarna på biblioteket.
För någon dag sen. Låt mig ta beslut om naturdejt ofta!

Vad överväldigas du över?

Ps. Du missade väl inte inlägget om hur jag fixade min dator?

Här följer du mig på bloglovin!

Older Posts »