Innehåller reklam för min bok Klimatglädje

Matens klimatpåverkan – en het potatis i dessa varma dagar. När jag skrev boken Klimatglädje var en av utmaningarna att äta mer grönt. För den som inte vet så testade jag åtta utmaningar i boken, som skulle vara kopplade till klimatfrågan. Jag testade att leva växtbaserat i en månad och det var lite snårigt i början, men med tiden gick det bättre. Elin Röös är forskare och också en av årets sommarvärdar i Sommar P1 (12 aug 2022). Jag åkte till Uppsala och intervjuade henne och här kommer delar av den intervjun (från min bok).

>> Du kan beställa ett signerat ex av Klimatglädje här >>

Vad behöver jag veta om matens klimatpåverkan? Elin Röös svarar

»När man pratar om matens klimatpåverkan, så handlar det om de utsläpp som blir när man producerar livsmedel. Det handlar om lustgas som bildas på åkern, att korna släpper ut metan, gödselstackar som avger både lustgas och metan och allt sådant som är energirelaterat: el i stallar, transport, förädling. De stora posterna i jordbruket är metanet och lustgasen.«

Många gaser på en gång – så här hänger det ihop: de växthusgaser som främst är aktuella är koldioxid, lustgas och metan. De två sista, lustgas och metan, kan räknas om till så kallade koldioxidekvivalenter där man tar hänsyn till vilken uppvärmande effekt gaserna har och hur länge de stannar i atmosfären. Vi är mest vana vid att det talas om koldioxid i rapporteringen av klimatförändringarna, men även andra växthusgaser behöver tas med i beräkningen.

Nu kommer lite överkurs också – hur var det med metanet?

 »Metanet bryts ner till koldioxid efter tolv år. Men under de tolv år som det finns i atmosfären har metanet en starkare uppvärmning än koldioxid. Så den hinner värma ganska mycket på kort sikt.«

Det är dessutom skillnad på metan och metan. Kommer det från ett fossilt bränsle, då är den koldioxid som det bryts ner till ett problem, berättar Elin. Men är metanet från en ko, så är koldioxiden som metanet bryts ner till inte ett problem på samma sätt eftersom det en gång tagits upp från atmosfären av växterna. Under tiden metanet finns i atmosfären så värmer det dock mycket och innebär ett klimatproblem.

»Vi kan tillåta oss att ha vissa metanutsläpp, de behöver inte minska ner till noll för att nå ett visst temperaturmål, men de måste vara lägre än de är idag. Men ju mer metan vi släpper ut desto snabbare måste vi minska utsläppen av koldioxid.«

Det är bland annat därför som köttet får dåliga klimatpoäng, i och med att den produktionen har höga utsläpp. Jag läser på Jordbruksverkets webbsajt att köttproduktionen står för 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Det finns ett helt kapitel om Klimatmat i boken Klimatglädje, köp den från mig signerad.

Klimatglädje boken. Inlägg om matens klimatpåverkan

Kunskap räcker inte, kontext minst lika viktig

Vi äter fortfarande kött hemma, jag också. Vi har ökat vårat växtbaserade intag, men faktum kvarstår, vi äter fortfarande kött. Jag är inte nöjd med det, men jag lever i en kontext. Som så många andra med mig. Kontexten kan vara: vem man umgås med, vem man bor med, vem som lagar maten. En tanke som marinerats det senaste åren (sedan 2018) är att ta ett första steg: att äta vegetariskt plus fisk. Det behöver jag kommunicera till resten av familjen. Det får bli bökigt. Men precis som den där växtbaserade månaden så kan det till en början behöva vara lite krångligt för att sedan bli en vana. Sen kan det handla om andra kontexter: nu när matpriserna ökar, så kan valen se annorlunda ut, det vill säga hur vi disponerar våra matpengar, vad vi handlar. En annan aspekt är vilka skatter som läggs på maten, där man skulle kunna särskilja mellan miljömat och annan mat (kan bli klurigt på ett sätt med tanke på att all matproduktion har ett avtryck, och det handlar inte enbart om koldioxidutsläpp).

För inte så länge sedan skrev jag ett inlägg om ökade matpriser och hur vi värderar maten.

Jag hittade Ärtan Bärta!

En favorit hos mig är att botanisera på vego/vegan-hyllan på till exempel Ica Maxi. I mina sociala medier har jag blivit nyfiken på produkten Ärtan Bärta. Och nu slog jag till i veckan. Dryga 60 kronor kostade den, och jag valde denna produkt, den alspånsrökta. Jag har skurit smala skivor och haft på smörgås med tomat och svartpeppar. Sen hade jag den som på bilden nedan, i skurna skivor. Jag måste säga att jag är såld på denna smakrika produkt.

Ärtan Bärta  ett inlägg om matens klimatpåverkan

Idag är det extra varmt så vi håller oss lite inne. Tack för att ni hejar på bloggen i sociala kanaler efter denna artikel hos Aftonbladet, det värmer verkligen! 💚